The Copenhagen Wheel

När det handlar om elcyklar och dess motorer har jag ofta tänkt: ”Kan man inte ta till vara på den energi som skapas när man trampar? Lagra den liksom”. Istället har elcyklarna stora tunga batterier som är fästa i pakethållaren som man ska ta med in och ladda om man nu inte har garage eller ett cykelrum så man kan ta in hela cykeln. The Copenhagen wheel är något helt annat. I navet finns en slags motor som just tar till vara på den energi som utvinns för att ge en extra boost när du känner att du behöver. Du ersätter alltså ett av dina hjul med ett Copenhagen Wheel och vips har du en typ av elcykel som du styr via en app med din iphone eller android. Du fäster din smartphone på styret och applikationen ger också annan information som väg, kaloerier, hastighet m.m.

Priset ska bli ca. 600 us dollar=ca. 4200:- svenska. Och det ska ut på marknaden juni 2011. Det tilltalar mig mycket mer än en vanlig elmotor. Undrar hur det skulle funka på en lådcykel?

Ny tur till Aspudden

Igår var vi i Aspudden igen och hälsade på vänner. Bella trivs bara bättre och bättre i lådan och har inte klämt ett missnöjt läte på dom senaste turerna. Det är väl ändå ca 7-8 km till Aspudden från oss och det blåste ganska rejält igår. Speciellt på Västerbron och Liljeholmsbron. Det var aldrig tal om att det skulle bli som för några veckor sedan då jag fick köra hem både Bella, Hanna, bilbarnstol och Brompton i lådan. Det var ca. 90 kg i Bakfietsen den gången.

Nu skulle det passa fint med ett kapell som skyddar för kyla och regn. Det vita är skitsnyggt. Tvåtusen spänn. Men det är det väl värt.

Ett liv utan bil funkar utmärkt

Hanna har köpt ett skåp som skall fraktas hem. Enligt måtten så borde det gå med lådcykeln. Vi ger oss iväg i höstnatten för att hämta hem det.

Visst går det. Ett spändband räcker gott och väl. Känns hur stabilt som helst.

Vem behöver bil?

otäckt med sd

Läskigt att ett parti som SD kommer in i riksdagen. Väldigt beklagligt och sorgligt. Det känns ändå hoppfullt att herr statsminister markerar tydligt att något samarbete med SD kommer det inte bli. Frågan är hur alliansen och de andra väljer att lösa det här. MP verkar redan nu stenhårt markera att ett samarbete kan det inte bli tal om. Synd tycker jag. Dom kunde gott kräva en ministerpost, driva igenom några hjärtefrågor och pressa på alliansen rejält. Kanske höghastighetståg, vilket också FP och säkert Centern är positiva till. Även cykelinfrastruktur och kollektivtrafik såklart. Då skulle MP bli vinnare, stänga ute sverigedemokraterna och göra det bästa av situationen. Nu verkar MP markera tydligt att man inte vill ha nåt med alliansen att göra. Enligt Wetterstrand för att man inte tror att dom egna väljarna skulle uppskatta det. Men tror man att MP  i grund och botten är ett vänsterparti så kan man inte dess historia så bra. Att samarbeta med högern har man gjort tidigare och jag förstår inte varför man tvekar att ta chansen att förhandla sig till så många hjärtefrågor man bara kan och inleda ett samarbete.

Själv hade jag helt klart hellre sett en rödgrön seger igår men när vår jord mår som den gör så gäller det främst att driva igenom så många miljöfrågor som möjligt. Att för miljön göra det bästa av situationen. Att försöka vara med och påverka istället för att vänta i fyra år till. En del väljare kanske skulle känna sig svikna men det viktigaste borde vara att vässa Sveriges klimatambitioner om man nu får den möjligheten.

Val

I morgon är det dags och rösta. Många av alliansens förslag är bra. Lärlingsplatser i gymnasieskolan där elever inte ska tvingas läsa in högskolebehörighet tycker jag låter lysande. Alla är inte lagda åt det teoretiska hållet och då ska det vara möjligt att välja en annan väg. Jag förstår även det komplicerade med sjukförsäkringen. Många har kommit i kläm med den nya utformningen av systemet men situationen var ohållbar med ca.750 000 sjukpensionärer. Att inte tro att ekonomiska incitament driver människor åt ena eller andra hållet tycker jag också är naivt. Vill man starta ett litet företag ska man få skattesubventioner så att man vågar och även ser möjlighet till lönsamhet. Även i jobbfrågan sympatiserar jag med Alliansen. Jobbet är för många väldigt viktigt och det är bra investerade pengar att med alla sätt och medel hjälpa människor till en sysselsättning. Till exempel med stöd av jobbcoacher som kan ens branch bättre än handledarna på ams.

Ändå är valet för mig ganska enkelt. Och det handlar om den fråga som är viktigast. Miljön. Att fortsätta att leva som om vi vore den sista generationen är helt ohållbart. Vi måste radikalt förändra vårt sätt att leva. Och det problemet har jag inte hört nån i alliansen velat kännas vid. Däremot har det lyfts fram till viss del av det andra blocket och främst av Miljöpartiet. Lösningen på problemet måste människan använda sin kreativitet till att lösa. Hur behåller vi jobb och välfärd samtidigt som vi förändrar vårt sätt att konsumera, resa och leva så att vi kan skapa ett i längden hållbart samhälle? Min övertygelse är att människor innerst inne också längtar efter att frigöra sig från det ”köp och slängsamhälle” som har blivit våran kultur.

Moulton – Vacker men blir inte så liten ihopfälld

Har kollat lite andra ihopfällbara och fastnat lite för engelska Moulton. Grejen med den är att du kan få den med upp till 30 växlar, eller kanske ännu mer. Det ska vara en grym touringcykel som man kan lasta rejält med packning på. Baksidan är att den inte blir så värst liten ihopfälld eftersom man bara tar isär den på mitten, så den blir alltså ungefär 50% mindre ihopfälld. Lite som dom gamla minicyklarna från 70-talet. Men man kan ju ändå ta in den i hotellrummet om man är ute på cykelsemester eller ta med den på tåg om man skulle vilja det. Det ska ta ca. 3 min att ta isär den. Himla fin men kanske inte lika mångsidig som en Brompton. Det kan ändå vara ett bra alternativ om man vill ha en mer flexibel touringcykel.

Bra med eazy wheels

Jag ångrar inte installationen av eazy wheels på min Brompton. För er som inte är Bromptoniter handlar det om ett par större småhjul man sätter fast så att man skjuta eller dra sin Brompton i hopfällt läge istället för att bära den. Har varit väldigt bra i butiker och på tågplattformar. Rekommenderas. Min teknik går ut på att skjuta den med sadelstolpen utdragen istället för att dra den med styret. Har dock hört att ett par inlineshjul ska funka ännu bättre.

cykeln snabbast!

I tisdags avgjordes det:Cyklisten är snabbast i Stockholmstrafiken. Fyra pendlare på olika färdmedel tävlade om vem som kunde ta sig fortast från Stadshuset till Ekerö centrum. Det var Folkpartiet som arrangerade loppet, i protest mot långa buss- och bilköer i stan. Det visade sig att varken bil, båt eller buss kunde slå cyklisten som tog sig genom stan till Ekerö på 47 minuter. Näst bäst var bilen på 54 minuter, bussen tog 62 minuter och långsammast var båten på 68 minuter från Stadshuset till Ekerö.

Stockholm City 7/9



Reflektion: Är förvånad över att det var Folkpartiet som stod för testet. Låter mer som Miljöpartiets initiativ.

Lådcykel kombinerat med hopfällbar=grymt

Igår när jag hade kommit hem från Vadstena så var Hanna och Bella hos Hannas syster Elin som just flyttat upp till Stockholm från Göteborg. Flyttlasset har gått i helgen och under tiden jag varit borta så har det varit svärföräldrar och vänner som hjälpt till. Jag åkte dit för att kolla läget och äntligen fick man användning för kombinationen Bakfiets och Brompton. Hanna och Bella hade åkt bil dit och nu hade svärföräldrarna åkt hem. Med en Brompton i lådan blev det inga problem att cykla hem med både Hanna och Bella.

Bella var lite purken när vi skulle trampa hem och då brukar det funka bäst att hon sitter med nån av oss i lådan och inte själv i bilbarnstolen. Men bilbarnstolen känns helt klart mycket säkrare och eftersom vi skulle cykla genom stan var det den som gällde. Och denna gången var det som hon lugnade ner sig när vi spände fast henne i stolen. Hon börjar gilla. Förundrat tittade hon upp på mig när vi tog oss genom Kungsholmen mot Vasastan. Hon är så himla söt när hon sitter där så att man får anstränga sig för att inte kolla på henne istället för trafiken. Farligt. Efter dryga fem minuter så somnade hon.

Vadstena-Mjölby på cykel

Nu är jag hemkommen från helgens vistelse i Vadstena. Alla repliker och sångtexter satt, trots att det gått nästan fyra månader sen sist. Det känns att man spelat den där föreställningen ett tag nu. Allt finns i ryggmärgen. Varenda ljusbyte, varenda ton, varenda paus….Utmaningen blir förstås att ändå göra allt som om det var första gången.

Denna gång bokade jag bara biljett för ditresan. Vet inte riktigt varför. Jag visste att jag skulle hem på söndag men jag tycker väl bara att det är så himla tråkigt att boka i förväg. Spontanresenären borde premieras! Inte som SJ gör nu. Belönar den som bokar ett år i förväg. Det är väl mycket roligare för omgivningen om man helt plötsligt får ett infall. ”Jag kommer till helgen, kul va?” Spontanitet håller en ung längre.

Under gårdagen började jag fundera på hur jag skulle ta mig hem. Det enda jag hittade var en buss. Föredrar verkligen tåg framför buss och enda sättet att boka biljett var online. Även om jag hade min iphone med mig blev det problem när jag skulle betala eftersom den lilla ”bankdosan” var kvar hemma.

Till Mjölby som är en knutpunkt är det drygt två mil från Vadstena. Vägen dit är riktigt trevlig att cykla på. Så klockan 08:20 gav jag mig iväg på min Brompton. Det tog en dryg timma i lite motvind men vägen var himla trevlig. Vid 10 satt jag på tåget mot Stockholm. Och inte ruinerad blev jag heller trots att jag var spontan med SJ. 380:- var väl helt okej.