Lådcykeln i vinterförvaring

Då var lådcykeln nedkonkad i cykelrummet i skydd för kyla och vinter. Det är 3-4 trappsteg och inget man gör varje dag. Vi har inget större behov av att använda den under årets kallaste månader i nuläget. Det blir lite väl kallt för Bella och vi har ännu inget kapell.

Vi tänkte hyra en golvslip och slipa golven fina och då hade lådcykeln varit perfekt att transportera hem den tunga maskinen med men det får vänta ett tag. Sen så kommer den ju även att vara lite saknad vid storhandling och mindre möbeltransporter.

Under veckan har jag ropat hem en fin Brooks B66 som nu pryder den vackra cykeln där den står i cykelrummet.

Fler lastcyklar i stan

Jag har stött ihop med en del lådcyklar av märket Bullit den senaste tiden. Det är företag som börjat använda sig av den danska cykeln. Utan låda väger den endast 24 kg och räknas till den lite mer sportiga och snabba lådcykeln. Det går även att köpa till en låda som är anpassad för barntransport. Tog en bild på en för ett par dagar sen.

Hopp om vintercykling med Brompton

Som jag tidigare klagat på några gånger så är inte Brompton nån höjdarcykel i slask och snö. Kedjan glider över kugghjulen efter ett tag. Senast jag skrev om problemet fick jag ett tips om att man kanske skulle kunna lösa problemet med att spruta låsspray på kedjan och på ”chaintensioner”. Idag har jag cyklat 10 km utan några problem efter att ha använt låsspray på kedja och komponenter. På måndagar cyklar jag till centralen och tar ett tåg till Uppsala och det var där utmaningen blev som störst. Det är alltid kallare och mer snö i Uppsala än i Stockholm enligt vad jag erfarit. En dos låsspray efter jag stigit av tåget och en på vägen hem. Inga problem alls. Oftast känns det när man trampar att cykeln håller på att tappa funktionen men inte den här gången. Inte ens ett litet tecken. Nu hoppas jag att det inte bara var tur och att mitt problem är löst. I så fall fattas bara ett dubbdäck 16 tum för att det ska bli en komplett vintercykel. En tuff nöt att knäcka. Har bara hört talas om 20 tum.

Vegomyten

Jag läser en bok för att utmana min vegetariska livsstil lite grann. Vegomyten av Lierre Keith. För tre år sedan bjöds jag på quornfärs och trodde att det var köttfärs jag fick. Kände ingen skillnad. Efter att ha provat att leva vegetariskt i nån månad insåg jag att jag inte behövde kött och av miljöskäl minskade jag min köttkonsumtion med över 90%. Det har gått hur bra som helst och idag kan jag snudd på kalla mig för vegetarian. Författaren till Vegomyten menar att en vegetarisk livsstil inte är hållbar i längden, varken för individen eller för planeten. Hon menar att den vegetariska myten bygger på okunskap och att odlingen av vegetarisk basföda, som ris och soja, gör att vattenreserverna sinar och att det storskaliga spannmålsjordbruket förgriper sig systematiskt på vår jord. Att det industriella jordbruket är vidrigt håller författaren med om och menar att man istället ska äta kött men välja omsorgsfullt. Själv har hon varit vegan i 20 år innan hon började äta kött igen. Keith menar att en vegetarisk kost är varken bra för djur, människor eller i miljö i längden. Dessutom blir man sjuk om man bara äter vegomat menar hon.

Jag är skeptisk till budskapet i hennes bok och mycket av det hon skriver, men jag ska fortsätta läsa och utmana min egen ståndpunkt. Med cyklingen behöver man i alla fall inte tveka en smula om den klimatnytta man bidrar med.

/ David

Drömåket

Det har hänt många gånger att jag skjutsat vuxna i vår lådcykel. Senast i lördagskväll så turades jag och polarn om att skjutsa varann mellan Gamla Stan och Vasastan. Man sitter oförskämt bekvämt i den väl tilltagna lådan och om man turas om att trampa så är blir det plötsligt ett långfärdsfordon. Många gånger väljer jag lådcykeln istället för min Brompton även om man i saningens namn kommer fortare fram med den smidiga och lättcyklade ihopfällbara. Men Bakfietsen är ändå extremt lättrampad i platt terräng och funkar bra i dom flesta backar. Då talar jag om med lite eller ingen last i lådan. En tio kilos bebis är ju inga problem heller. Däremot finns det backar i Stockholm som är tuffa och med en vuxen eller tungt lastad låda blir det en riktig pärs att ta sig upp. Med andra ord så uppstår ibland situationer då man hade haft glädje och nytta av lite elektroniskt hjälp.

Jag är delad vad gäller el-cyklar. Men det kan inte undgå mig att fantisera lite om vilket konkurrenskraftigt  och mångsidigt fordon vår lådcykel skulle bli med möjligheten till lite hjälp i just tuffa uppförsbackar. Trots att man ska åka en bra bit och uppför några broar och backar på vägen så skulle Bakfietsen ändå vara det givna valet. Dom flesta elmotorer man sett hittills har sett ganska klumpiga ut men med ett ”Copenhagen Wheel” (se tidigare inlägg) som öppnar för möjligheten att ladda batteriet genom att cykla kan man fantisera vidare. Sen finns en väldigt smidig elmotor från V-fiets som också verkar väldigt smidig att montera, och att ta av och på. Se video.

Spännande att se vilka alternativ av elmotorer som dyker upp i framtiden. För vi har bara sett början. Det kan jag lova. Nästa sommar släpps ”Copenhagen Wheel” ut på marknaden. Spännande värre att se hur det tas emot.

Mitt drömåk är i nuläget: En Bakfiets long med ett vitt kapell, el-motor (gärna ett köpenhamnshjul eller liknande princip), Brookssadel antikbrun, ett annat mer klassiskt lyse där fram, skinnhandtag från Brooks.

Vilken kärra det skulle bli! En riktig ”carkiller”.

/ David

Parasit (gästinlägg)

Jag vill inte uppmuntra till det här beteendet, men kan ändå inte låta bli att dela med mig av produkten: En parasitpump. Koppla ena änden till en parkerad bil, och den andra till din egen cykelventil. Trycket i bilringen är tillräckligt för att fylla ditt cykeldäck.

Via BoingBoing.


Höstrensning (Gästbloggare Carl Hamilton)


Dags att höstrensa bland cyklarna. Jag har tagit hem två från landet för genomgång och uppgradering under vintern.

Hemma i stan kör vi en trehjulig Bellabike med låda fram. Den är tung och går bäst i låga farter. Men jag gillar den, och ungarna gillar den, så den får vara kvar.

På landet har jag hojat en Kona Ute 2010, med två barnstolar bak. Den är skön när man väl är igång. Lätt och rullar bra. Men det blir rätt instabilt att ha båda barnen så högt vid i och urlastning. Så den får gå. Lutar åt att ersätta med en Bakfiets på landet. Sån som David har i stan. Eller kanske kanske en Bullit.

Och så har vi en gammal postcykel. Den gör jag mig aldrig av med. Underbar att trampa. Hur tung som helst, men det gör inget. Lågväxlad och stabil. Lågt insteg, lastar bra. Nya däck, ny kedja, smörja växlarna. Sen är det påt igen.

Möjligen att pendlarcykeln, Kona DrDew, får gå också. Utan ersättare i så fall. I stan utan barn använder jag ändå nästa bara City Bikes Alvedonhojar.

Man ska inte ha fler cyklar än nödvändigt. Men inte färre heller.

Vinter

Igår fick jag kapitulera och lämna cykeln hemma. Det blev buss till jobbet och t-bana hem. Men det var inte vädret som fick mig att ta bussen. Det var mina kläder och speciellt vantar som inte riktigt räckte till. Dom vantar jag använder nu kostade 29:- på Åhlens och kändes inte helt rätt igår. I dag har jag cyklat igen. Tog tåget mot Uppsala och cyklade ca. tre km till min arbetsplats på min Brompton. Min kedja är nyss bytt och jag känner att cykeln inte flippar ur lika lätt som den brukar vid denna typen av väglag. Modd, snö och lera sätter sig i komponenterna som håller kedjan sträckt och då börjar kedjan tappa fästet och glider över kugghjulen. Väldigt frustrerande är det. Idag har det varit sämsta tänkbara väglag för en Brompton och jag var förvånad när jag cyklat genom snö och slask i över två km utan några problem. Är kedjan av bättre kvalité än den förra så jag har blivit av med problemet? Tänkte jag. Men inte. Precis efter jag tänkt tanken började kedjan bråka och jag kom 5 minuter sent till jobbet. Kan ingen bara tillverka något slags kedjeskydd som man tillfälligt sätter på vid snö och slask? Hoppas det dyker upp för mitt yrkesliv funkar inte så bra om jag inte kan cykla ihopfällbart på vintern. Inte innan SJ tillåter fullvuxna cyklar på tåget i alla fall.

Nu finns massa fina bilder på ”Bilder 2010” här bredvid. Klicka på bilderna så kommer det upp lite info om dom. Man blir himla sugen på en rejäl cykelsemester till nästa sommar. Då är Bella över ett år gammal, så det borde gå bra. Funderar också på att dra iväg själv mot Köpenhamn på min Brompton. Efter sommarens ”lilla” utfärd med tält, liggunderlag, sovsäck och annat så vill jag testa lite gränser på en längre resa med denna lilla cykel.

För att lösa en del av vintercyklingsproblemet så ska jag kolla om man kan få tag på 20″ dubbdäck till min gamla Polstjärnan. En minicykel från 70-talet. Vet ej om jag skulle få ta med en på tåget. SJ-personalen skulle väl få spader. Men den skulla vara bra att cykla till Solna med. Fin är den också. Trots att den knappt blir mindre hopfälld än vad den är utfälld.

Utfällda.

Hopfällda.

Tuff utmaning att ta sig till jobbet på cykel idag

Klass 2 varning lär det visst bli framåt eftermiddan idag. Kanske blir det bussen till jobbet. Eller kanske Bakfietsen är det rätta fordonet för dagen. Robust och stabil. Vi får se. Måste fixa regnkläder i så fall.

Jag har organiserat menyerna lite. Nu kan man till exempel gå in på filmer (till höger) och se allt som lagts upp i filmväg på bloggen. Dom finaste bilderna ska också läggas upp på detta sätt.

Tack för era röster på http://www.topplista.tv/ . Min blogg livutanbil.se är uppe på plats sex nu. Fortsätt gärna att rösta ni läsare som inte gjort det.

Lådcyklar tillåts på vägbanan

En rad förbättringar för Stockholms hårt prövade cyklister sprids genom olika medier idag, efter att den statliga cykelutredningen presenterades igår.

Något som jag blev positivt överraskad av är att utredaren även tänkt på oss lådcyklister. Åtminstone de som har tre hjul.

Ur dagens Metro:

För vilken lådcyklist har inte längtat efter att med laglig rätt, ta sin naturliga plats, mitt i körbanan med en uppsjö av tutande och svärande bilister bakom sig? Kanske inte alla.

MEN det är ett fint budskap. Det ger signaler om vart vi är på väg. Bilsterna kommer att få anpassa sig till cyklisterna. Det blir ombytta roller. Och det är dags nu.

/DS