Lådcykeln har vält

Vi har inte använt lådcykeln på ett tag eftersom Bella har varit i småland i ett par veckor så jag bestämde mig för att titta till den. Stöden var nedfällda och den stod lutad mot väggen. Lådan är lite nött i kanterna på ena sidan så det är inte svårt att gissa att den vält och att kanske nån god granne, vid ett annat tillfälle, har rest den upp. En eker är lite böjd och bakhjulet har blivit lite skevt. Det är svårt att tänka sig att den böjt sig p.g.a av tung last där bak, vilket vi inte haft, så det kan vara så att nån blivit avundsjuk och måttat en spark mot bakhjulet.

Jag vill men jag kan inte låta bli misstänka en arg äldre dam som i våras läxade upp mig och Bella för att cykeln stod parkerad där hon och hennes vänninor skulle stå och sola. Dagen efter det hände hade någon ryckt i cykeln (tanten alltså) som för att flytta den, men sen troligen sett den feta kättingen och gett upp. Den gången stod också cykeln på samma sätt med uppfällda stöd.

Sparken kan nog nån berusad yngling måttat, om det nu handlar om en spark men jag har en stark misstanke om att den arga äldre damen stått och ryckt i cykeln för att i ren desperation ta tillbaka hennes favoritsolplats.

Jag vill ha en innergård…

/DS

Förkylning & liggunderlag

Idag har jag dels mulat i mig frukt och druckit litervis med vatten för att bli av med förkylningen samt köpt ett ultralight liggunderlag. Det känns som förkylningen sakta börjar ge med sig. Hoppas, hoppas.

Liggunderlaget är ett Exped Synmat basic ul 7.5. Det ska isolera ned till -2 grader. Räcker för mina behov. Det viktigaste är att det är litet och det är det.

20110630-060658.jpg

Bra mycket mindre än mitt gamla som ni ser. Det ska slinka ned i mitt sidofack i touringväskan. Nu återstår att välja och att inte välja packning.

/Ds

Att resa lätt

Inte en onödig grej ska med. Min uppfattning är att man ofta behöver mindre än man tror när man ska ge sig ut. Idag har jag kollat ultralätta liggunderlag, bl.a. Exped, på Naturkompaniet. Det väger bara 390 g och blir inte högre än 20 cm ihoprullad. Som en läskflaska. Med ett sånt skulle jag spara en massa utrymme till annat. Jämfört med det ligunderlag jag hade sist så kanske det här är en tredjedel så stort. Det blir nog ett sånt. Sist jag var ute var min touringväska helt överfull. Det ska helst undvikas nu även om jag ska ta med mig tält också. Sovsäcken är hyfsat liten även om det finns mindre att få tag på.

Karta måste också fixas. Och tyvärr har inte förkylningen släppt taget, trots stort intag av ingefära. Det vore ju himla sorgligt att behöva ställa in för en långdragen förkylnings skull. Då börjar jag nog att lipa.

/DS

Folk reagerar över dom små hjulen

Inte många har nåt att säga om distansen, 30 mil, mellan Vetlanda och Köpenhamn. Dom flesta inser att det bara handlar om ett par dagars cykling ,om man nu inte väljer att turista på vägen dit, men när dom får veta att jag kommer att använda min Brompton så signalerar dom ”idiotprojekt”, eller åtminstone ”lite galet”. Det är dom små hjulen som vissa har kommentarer och åsikter om. Trettio mil på en fällbar cykel med så små hjul tycker dom flesta ändå är en utmaning. Kul tycker jag. Om det är nån jätte utmaning vet jag inte. Tror inte det. Jag hade gärna startat från Stockholm om tiden bara räckt till. Sålänge ingen svårtillgänglig komponent ger vika så tror jag det kommer gå hur bra som helst. Nu, under helgen, när jag varit hemma i Småland så tog jag en tur med farsans Skeppshult. Inget fel med den men den är trögtrampad och jag väljer mycket hellre min Brompton för ändamålet. Några större nackdelar, med dom små hjulen, än att det skakar lite extra på kullerstensgator har jag inte märkt av. Det är inte via kullerstensgator jag ska ta mig till Köpenhamn som tur är:)

Nu ska jag bara fixa lite kartor och kolla ut en fin tur, helst via nån cykelled. Sen ska jag kanske köpa ett ultralight liggunderlag och bli kvitt en tung, lång och jobbig förkylning.

/DS

Om en dryg vecka sticker jag till Köpenhamn

Den tredje eller fjärde drar jag till Köpenhamn med en fullpackad Brompton, helt alena. Från mitt barndomshem Ekenässjön i småland ska jag avverka dom nästan exakt trettio milen. Jag kommer få ett hum om min Brommie duger som touringcykel eller om jag kommer att hata den efteråt. Självklart bloggar jag från mobben var och varannan kaffepaus.

DS

Bella accepterar hjälmen

Bella har äntligen accepterat hjälmen som hon ständigt försökt att få sig av var och varannan minut. Det lönade sig att vara bestämd att den skulle vara på under turerna.

20110617-114040.jpg

Glappet mellan entusiasten och funktionscyklisten

När man rör sig ute på stan så ser man delvis den cyklande entusiasten, ofta sportklädd med dyr cykel, som kombinerar vägen till jobbet med träning inför Vätternrundan. Betalningsviljan för själva cykeln och tillhörande utrustning är mycket hög och avståndet till arbetet är sällan något problem. Åtminstone inte på sommarhalvåret.

Sen ser man också många cyklister som cyklar just för att det är ett ekonomiskt, snabbt och ett smidigt sätt att ta sig till jobbet. Många av dom här cyklisterna har inget större cykelintresse och är inte heller villiga att lägga en krona mer än dom behöver på cykeln i sig. Inget fel med det. Men här finns ett problem. Det handlar om lusten att cykla även när det handlar om lite längre sträckor.

Den svenska cykelmarknaden i annonsblad och kampanjer handlar om massor av cyklar, som är billiga, ibland snygga, men som inte håller måttet. Folk tröttnar. Det räcker inte med att cykeln i fråga är stilig med en läcker färg, den måste erbjuda cykelglädje och svara på den energi du lägger i cyklingen. Annars tappar man lusten.

Genom annonserna har man lärt sig att en ny cykel kostar mellan fyra och högst sex tusen. Dom modeller jag pratar om är bl.a.billigare cyklar som Sjösala, Rex och andra svenskklingande namn som gör sitt bästa för att mörka det egentliga tillverkningslandet. Även cyklar med högre kvalité och livslängd som vissa modeller av Skeppshult och klassiskt stiliga Pilen är inte helt lyckade pendlingsfordon. Även om dom säkert håller i många, många år så måste ju cykeln i fråga också vara inbjudande och kul att använda. Ofta handlar det om tyngd men inte alltid. En cykel med dålig geometri är ingen bra cykel även om den är lätt.

Pilen. Vacker men trög.

Jag testade för några dagar sen ett utmärkt alternativ till tunga, trögtrampade (men vackra) retrocyklar. Amerikanska Electra kombinerar stil och elegans med körglädje och kvalité. En cykel som inbjuder till längre sträckor utan att vara en racer. Men då får man betala lite mer. Ungefär tio, elvatusen om man vill ha några växlar också. Det finns säkerligen fler alternativ som är bra.

Electra Ticino

Det som många inte verkar begripa, så är det, att är det något som är värt att lägga pengar på, så är det en bra cykel. Vinsten som kommer ut av att du faktiskt kommer använda den mycket mer och ger därmed pengarna tillbaka igen och igen under åren som går. Det räcker ju inte med att en cykel kommer hålla hela livet, den ska ju vara rolig att cykla på under sin livslängd också. En cykel som bara står gör ingen gladare.

När vi köpte vår lådcykel för 16 000:- så var det många som kommenterade det med att vara sjukt mycket pengar för en cykel. Att någon köper en barnvagn, till exempel en Buggabobee för över tiotusen är för dom flesta inte så konstigt. Speciellt inte här i Vasastan där var och varannan barnfamilj äger en.

Likadant var det med våra ihopfällbara som gick på 9000:-/st. Många kommentarer om att det var väldigt mycket pengar för en cykel. Min Brompton är intjänad för längesen eftersom jag ofta använt den för att lappa ihop resor till jobb och annat. Vår lådcykel kommer ta ett tag att få igen pengarna på men den kommer säkert hålla resten av livet och mer därtill och den har även ett bra andrahandsvärde.

Det finns en cykellågpriskultur i detta land och denna stad som inte är helt lyckad och i längden ett problem för att få ännu fler att faktiskt använda cykel så mycket som möjligt. Ett stort glapp mellan dom som betalar hur mycket som helst för en cykel(som jag) och dom som helst får en cykel på köpet när dom köper en TV på Elgiganten.

/DS

taggar: lågpriscykel electra ticino lådcykel ihopfällbar cykelkultur

Debatten fortsätter…

I dagens Gomorron fortsätter debatten om cyklister ska få köra mot rött i högersväng och på enkelriktade gator. Även i dagens DN pågår diskussioner, där det också framgår att cykeln är vinnaren. Som att man inte visste det:-)

Tåget, snabbt som cykeln

Precis när jag sitter här på x2000 och tänker på hur bra det är att kombinera tåg med cykling och vilket tillfredställande sätt det är att resa på, så blir det signalfel. Efter en kvart ser jag på min cyclemeter på telefonen, som fortfarande är på efter min rekordtur mellan Vadstena och Mjölby, att hastigheten vi färdas i är 24 km/h. Alltså två kilometer slöare än min medelhastighet under morgonens cykeltur. Skit!

20110612-113827.jpg