Bella på bänken!

Vi har börjat försöka att sätta Bella på bänken i lådan. Det är befriande att ta bort den stora bilbarnstolen och få utrymme till annat på golvet.

Tyvärr blev det ingen succe. Bella avskyr verkligen hjälmen. Den ramlar av hela tiden så vi får nog skaffa en med bättre passform.

/DS

Aldrig nåt motstånd att cykla

Igår var vi på middag hos vänner i Hägerstensåsen. Det är 11 km dit. Vi pratade om hur vi skulle ta oss dit och det slutade med att Hanna och Bella åkte kollektivt och jag cyklade.

Det är sällan som jag känner nåt som helst motstånd att ta cykeln. Även om det är över en mil. Jag har fått cykelmuskler. Det är inte jobbigt längre. Blir jag inte svettig då? Hur trevligt är det att komma svettig till en middag? Nej. Jag blir inte ett dugg svettig, trots att det var varmt i går kväll. När man lever efter filosofin: ”Cykla alltid när det är möjligt”, så har man snart tränat upp dom muskler som krävs för att cykla kortar sträckor upp till 15 km utan att bli speciellt svettig. Självklart får man ha sammanhanget man är på väg till i åtanke men det är sällan något problem att anpassa. En extra t-shirt och en deo kan man ju också ta med om man nu skulle få behov.

Hurra för cykeln!

/DS

Ekobanken

Idag har jag, efter att ha tänkt göra det länge, flyttat över pengar från Nordea till Ekobanken. Jag tror att bonusarna räcker till, även utan en del av mitt lilla kapital, till Nordeas bankchefer.

Kolla upp Ekobanken, vet ja.

Vätternrundan på en Long John

På tal om att göra vätternrundan på udda cyklar

Kallegunnar fixar det med en Long John. Personligen skulle jag inte ge mig på projektet med vår Bakfiets. Jag skulle nog dö då.

/DS

Vätternrundan på en SVD-cykel

Idag var jag med Bella på dagisinskolning. En av papporna där jobbar på SVD. Lånecyklarna är ju numera sponsrade av SVD. Hursomhelst, så berättade han att en kollega hade gett sig på Vätternrundan med en lånecykel. Tjugotvå timmar hade det tagit men han hade kommit i mål vilket är beundransvärt måste man ju säga. Själv blir jag lite eggad att ge mig på spektaklet med min Brompton. Under 15 timmar borde gå.

/ DS

Brompton vs Birdy

Igår träffade jag en kille, på ett möte som hade med sig en Birdy.

20110824-024815.jpg
Den är lite större än Brompton ihopfälld men kändes inte tyngre. Att den är gjord av aluminium förklarar saken.

Ägaren berättade att han tidigare haft en Brompton men bytt eftersom han tycker Birdyn är bekvämare och bättre, speciellt för längre turer.

Självklart var jag tvungen provcykla och att dömma, efter den korta turen, så fick jag känslan av att den faktiskt kändes lite vassare än min Brompton. Lite mjukare och sportigare. Och tysk.

20110824-030107.jpg
Självklart tävlade vi också vem som snabbast kunde fälla ihop sin cykel. Det blev dött lopp.

Designmässigt tycker jag Brompton gjort ett bättre jobb och som sagt så är den mer kompakt ihopfälld men som långfärdscykel så känns Birdyn som ett något bättre val och inte bara för att den har fler växlar.

Jag kommer nog ändå att hålla fast vid min Brommie. Den är mer ”my cup of tea” som man säger i England.

/DS

Kulturfestival

Nu i veckan pågår min favoritfestival, Sthlms Kulturfestival. Bella och jag har varit runt lite i tälten och kollat under dagen. Jag fastnade ett tag vid ett miljötest som Stockholm stad ligger bakom. Man skulle genom att plocka på sig säckar av olika storlek och vikt, som representerade mängd koldioxid i kg, få ett hum om hur hur mycket utsläpp man är orsak till under ett år. Det handlar då om hur ens boende blir uppvärmt, hur stort man bor, hur mycket mat man slänger, om man äter kött, all möjlig konsumtion, tågresor, om man har bil, hur mycket man cyklar och åker kollektivt, flygresor m.m.

 

Det visade sig, när vi sen vägde alla påsar, att jag är orsak till hela 8 ton koldioxidutsläpp per år. Medelsvensson lär släppa ut ca. 10 ton så jag ligger lite under. Ärligt talat trodde jag att jag skulle ligga mycket under med tanke på vegkost och avsaknad av bil. Mina bovar är konsumtion och flygresor. Jag flyger ungefär en t/r-resa/år och det motsvarar visst ett helt ton. Tåg är mycket, mycket bättre. Det skrämmande är att för att vi 2050, med 9 miljarder människor på planeten, ska leva hållbart måste vi globalt ner till ett genomsnitt på ett ynka ett ton per person och år. Då gäller det att så många som möjligt lever utan bil, äter vegmat(helst vegan), åker tåg och handlar på second-hand för att dra sitt strå till stacken.

Lite senare stannade jag till och lyssnade på lite musik. Jag såg ett par bekanta ansikten sen musikhögskoletiden i orkestern, var av en av dom köpt en lådcykel som han använde till sina instrument och cd-försäljning,

Han hade valt den nyproducerade lådcykeln Ekern som tillverkas i Enskede utanför Stockholm.

Han var nöjd med köpet och hade stor användning av den, berättade han. Vid ett senare tillfälle har jag tänkt att åka ut till Enskede och provköra en.

Fjärilshuset

Idag har Bella och jag varit i Fjäilshuset i Hagaparken. Backen upp mot Koppartälten från Brunnsviken är sjukt jobbig. Det brukar gå men efter ett springpass tidigare under dan så fick jag kapitulera och gå upp med cykeln.

Ibland saknar jag en elmotor. Nästan uteslutande i dom brantaste backarna. Jag skulle nog sträcka mig så långt att jag rekommenderar alla som går i lådcykelköpstankar att välja till nån bra elmotor. För vår del väntar vi med det tills det kommer nåt bra alternativ. Lådcykeln kommer onekligen bli än mer användbar då.

20110815-060401.jpg

Den gamle är nu i körbart skick

Den gamla 50 – tals Crescenten jag kom över för ynka 300:- i Vadstena i våras är nu fit for fight. Ett riktat hjul, nya slangar, originalsadeln från vår Bakfiets (den är ful och ska bytas) var vad som behövdes.

20110812-033421.jpg
Som vanligt när det gäller gamla Crescentcyklar, överstiger körglädjen många nyare, billiga märken som till ex. Sjösala. Trots åldern på cykeln känner man att den är tillverkad med kärlek.

Med nån deciliter Autosol kommer den bli ännu vackrare.

/DS

Vad är det med segway?

Bella och jag har just varit i Hagaparken. Där kunde man prova Segways på en liten bana. Jag tycker man ser mer och mer av dem, både i media och på stan. Senast hörde jag att polisen använder Segways på försök. Men att jaga skurkar i högst 25 km/h låter inte som nån höjdaride. I Köpenhamn såg jag flera poliser på cykel. Vore inte det en bättre ide?

Bella verkade tycka dom såg roliga ut iallafall.

20110812-023730.jpg