Appen ”cykla hem”

Jag fick ett mail idag om en app som tydligen visar bästa cykelvägen på kartan. I Stockholm händer det sällan att jag kommer ut på nån oönskad väg men när jag var på cykelsemester i somras skulle det vait fint med en app som hela tiden visar bästa cykelalternativet. Det hände faktiskt, ett par gånger, att jag under korta sträckor var ute och fumlade på motortrafikled.

Appen heter ”cykla hem” och finns tyvärr bara i dagsläget för Göteborgscyklister.

/DS

En artikel som lyfter fram det positiva med cykling

Under frukosten idag blir jag positivt överraskad när tidningen Metro lyfter fram cykling som nåt bra med tanke på allt mediaflöde om alla olyckor, skräckpropaganda från NTF och hur farligt det enligt media och myndigheter är, att ta sig fram med egen kraft på två hjul.

Det står till exempel att träna på gym inte passar alla och att enligt en avhandling kommer man upp i lägsta rekommenderade nivån för fysisk aktivitet, 150 min i veckan, bara genom att gå eller cykla till jobbet. Erik Stigell, forskare i fysisk aktivitet, som skrivit avhandlingen, har kartlagt 2000 stockholmspendlare, som cyklar eller går minst 20 minuter till jobbet. Han menar att folk skulle må bättre av en fysisk aktiv arbetspendling. Det minskar risken för sjukdomar, till exempel diabetes. Han menar även att 30% av sveriges befolkning rör sig för lite och att förbättrad snöröjning skulle kunna få ännu fler att cykla även på vintern.

Undrar om NTF har tagit med det här med i rörelse och motion och dess positiva samhällseffekter i beräkningen, när man på allvar vill genomdriva hjälmtvång i vårt land och med allt det skulle innebära med minskad cyklism som följd.

/DS

Hjälmdebatten

På Gomorron sverige idag pratade man om att bara hälften av alla cyklande barn bär hjälm trots hjälmlagen som omfattar alla cyklande upp till 15 år. I soffan satt en hjärnkirurg och Katarina Enblad från NTF och argumenterade för en hjälmlag som ska omfatta alla.

Jag har har sagt det förr och jag säger det igen. Det är inte fel att ha hjälm om man nu känner att man vill ha det. Barn är helt klart i riskgruppen och det är bra att skydda dem så gott det går. Men den debatt som pågår är extremt onyanserad.

Cykeldebatter idag, i media, handlar nästan uteslutande om hur farligt det är att cykla och om att man bör använda hjälm. Nästan aldrig om vilka positiva hälsoeffekter ökad cykling skulle leda till. Om man ponerar att ett hjälmtvång skulle leda till att mellan 5 – 10% slutar att cykla så är den lilla hjälmeffekten för längesen uppäten. Hur då? En stor del av dom som slutar cykla kommer knappt få nån motion överhuvudtaget vilket leder till att vissa kommer bli tröttare, sjukare och dö i förtid av hjärt och kärlsjukdomar.

Det är därför cykeldebatten måste få vara mer nyanserad. Det är aldrig så enkelt som att bara dra upp massa olycksstatistik och peka på att mer skyddsutrustning skulle göra susen. Om det handlade om motorfordon som förslöar en, så funkar den typen av argument bättre.

På tal om statistik så verkar det finnas en övertro på hjälmen. Trots hjälmlagen för minderåriga som sattes i bruk för sex årsedan så ser inte olycksstatistiken ett dugg bättre ut idag för den ålderskategorin. Trots att hälften faktiskt använder hjälm.

Hjälmen kanske inte är det skydd den målas upp som. Kanske och troligen har hjälmen mindre betydelse vid en olycka än vad vi fått lära oss av media och i debbater som den idag. Vad gör vi då? Kanske borde vi ha ryggskydd också. En skena som vi sätter fast med kardborre. Och lag på det såklart. Vill vi ha skapa ett sånt samhälle?

Och om vi nu ska va konsekventa med olycksrisken så borde vi också ha hjälmlag vid vanligt gående utomhus. Man kan ju halka och slå i skallen. Det händer. För att inte tala om superstora istappar som kan falla från taken. Och i bilen, eftersom skallskador i bilolyckor är minst lika vanligt som i cykelolyckor. Det finns ett amerikanskt företag som tillverkar gåhjälmar för barn. Risken att barn ramlar när dom precis har lärt sig gå är ju förhållandevis stor.

Att styras av rädsla och vägra acceptera att en olycka kan hända vare sig om vi cyklar, åker bil eller går, känns sådär.

Saker kan hända och kommer också att hända. Även om man har hjälmen på sig. Det är bara att stå ut me att, fånga nuet och sluta oroa sig.

/DS

För billigt att hyra bil

Igår drog vi ned till Vadstena på invigningen av en ny teater. Den teater jag tidigare jobbat på har flyttat till bättre lokaler mitt i stan.

Till Vadstena är det knepigt att ta sig med tåg, speciellt om man har med sig småbarn. Många byten, väntetider och ofta en sträcka med buss.

Motvilligt bestämde vi oss för att hyra bil. Jag hämtade en Toyota, den som skulle vara mest miljövänlig, vid närmsta Statoil. Det tog ca. 2 min sen jag lämnat macken innan min första svordom. Det var en bil som inte ville släppa in mig i rätt körfält.

När jag pratar med min vän under tiden han kör bil, så kan det låta ungefär såhär:
”Hej, David hur är läget?…Din jävla idiot”
jag svarar ”Va? Jag??!,”
”Nej!!, han i bilen. Var var vi?… du ska dö…idiot!!!”

Han växlar mellan vanlig samtalston och djurisk vrede. Slår liksom om på en sekund. Det här gäller mest stadskörning. Och jag kan tänka mig hur det låter i bilarna. Folk skriker ut sin vrede. Ingen hör, förutom om man råkar ha dom på luren.

Men nu till saken: det kostade 1000:- precis, att åka 50 mil i en hyrbil. Det är för billigt. Tåget hade kostat minst lika mycket och då var det ändå inte den billigaste bilen. Vi måste lägga mer räls och subventionera priserna på tågbiljetter så att dom blir konkurrenskraftiga. Och självklart inte rörliga och spekulativa priser, utan fasta.

Å andra sidan så minskar ju behovet av att äga egen bil om det är billigt att hyra. Att lägga tio till femtontusen per år på att hyra är ju ändå bara en bråkdel av kostnaden av att äga en.

/ David

Bycycle Diaries

Jag har börjat läsa Bicycle Diaries av David Byrne.

20110916-093627.jpg
Tror att Byrne var med i ett avsnitt av Kobra för nåt årsedan. Han har i New york alltid använt cykel som transportmedel och upptäckte, lite senare, den ihopfällbara cykeln(Brompton tror jag) och har alltid tagit med sig denna under hans musikaliska turneer över hela världen. Han har kunnat, från sadeln, betrakta stadsliv under de senaste 30 åren. Boken handlar om politik, globalisering, konst och kultur och inte direkt cyklar i sig men om ett sätt att resa och ta sig fram som förhoppningsvis kommer att bli mer och mer modernt i framtiden.

Ska bli spännande läsning.

/DS

Hämta med lådcykel o fällbar…

Efter att ha varit gräsänkling några dar såg jag fram emot att idag nyttja både lådcykel och ihopfällbar för att hämta Hanna och Bella vid centralen.

20110913-030817.jpg
Brompton i lådan – mot centralen – Hannna tar Brompton – jag tar Bella och packning i lådan. Varken svårare eller enklare än så.

Tyvärr blev det antiklimax när Bella hade somnat i bärselen och efter som det var sovtid tog dom tunnelbanan hem istället så hon fick fortsätta sova.

Jag fick nöja mig med att trampa hem all packning och en fällcykel som aldrig kom till användning.

20110913-031432.jpg

Spinning

Igår testade jag spinning för första gången. Tidigare har jag stört mig, eftersom den typen av cyklande går under ”friskvård” och subventioneras av staten via arbetsgivare, men om jag köper en riktigt cykel så blir det minsann inga statliga rabatter. Alltså sänder staten ut följande signaler: ”Cykla gärna, men inomhus på cyklar som inte tar dig en centimeter framåt”.

Men, som konditionsform var det faktiskt en positiv upplevelse. Man svettas stora pölar, man bestämmer själv motstånd och jag tror att det är bra träning inför kommande långdistansutfärder.

/DS

På tal om säkerhet när man cyklar…

För en stund sedan, vid Sveavägen, ser jag en Brompton glida förbi i hög fart. Jag tänker: ”Kul med nån annan på Brompton…vilken fart han har”. Sen ser jag, till min stora förvåning, att på ryggen sitter det en liten bebis i en bärsele. Vi har tänkt tanken nån gång, att ta med Bella i selen när vi cyklar, men sen dissat den när vi tänkt på hur det skulle gå om vi skulle vurpa.

Det svider lite att han cyklade så fort att jag inte ens han få fram mobben och fota.

/DS

Möte med en fransk Bromptonit

I fredags fick jag syn på en orange Brompton som stod parkerad vid en stolpe. På pakethållaren satt en konstig mojäng som jag inte kunde begripa syftet med.

20110911-100419.jpg
Under tiden jag fotade kom ägaren till cykeln, en entusiastisk fransos, och började förklara att mojängen användes för att ha möjlighet att få med sig större väskor. Vi fortsatte att snacka cykel och entusiaster emellan gick vi till närmsta pub och tog en öl. Han berättade bl.a. att han använder sin Brompton mest i kombination med flyget, när han är på resa i jobbärenden.

20110911-101100.jpg
Separerade cykelvägar från biltrafik såg han ingen poäng med eftersom bilarna mest står still i trafikstockningar, i Paris, så det är bara att köra förbi dom. Han tyckte att bilar och cyklar måste lära sig dela och berättade även om varför han inte gillar att ha hjälm när han cyklar: ”Jag blir oförsiktig och kommer på mig själv med att köra fortare än jag borde. Hjälmen ger mig känslan av att jag är odödlig”. Intressant. Jag känner igen det där med att utsätta sig själv för större risker med hjälmen på.

/DS

Här finns en del att läsa om man ska använda en Brompton för touring.

Ska du ge dig ut i världen med din Brompton. Här finns en hel del tips att ta till sig av.

Bloggen  The pathlesspedaled handlar om hur det är att använda en Brompton som touringcykel och om att vara fri, att när man känner för det, kombinera sin cykelsemester med tåg, flyg och buss.

Jag längtar efter att jag själv ska fortsätta min Köpenhamnsresa söderut nästa sommar.

/DS