Sista tåg+cykelresan till Uppsala

Sista tåg+cykelresan till Uppsala

Det är med en smula vemod jag sitter på tåget mot Uppsala för sista gången för att göra min sista arbetsdag på kulturskolan. I höst får jag utökad tjänst på hemmaplan vilket är mer fördelaktigt.

En SJ-gubbe har precis stått och haglat superlativ över min vikcykel. Varje gång de kommer fram tror jag att de ska säga

”Den tar du inte med på tåget, du!”

Men faktum är att jag flera gånger den här terminen fått svara på frågor om den, inför nyfikna konduktörer.

SJ har ju, speciellt den senaste tiden, gjort klart en gång för alla, att cyklar vill dom minsann inte ha på sina fina tåg.

Ihopfällbara verkar de iallafall inte ha något emot.

Att ha en tågresa mellan cykelsträckorna är inte fy skam. Tid för att läsa, tänka, dricka kaffe, blogga – för att sen fälla ut och svinga sig upp i sadeln och trampa vidare är ett genialiskt sätt för att ta sig från punkt A till B.

Anledningen till mitt vikcykelköp, för nästan exakt tre årsen, var till stor del möjligheten att kunna kombinera resan med tåg eller annat passande färdmedel. Inte bil. Även om den kombon också varit användbar några gånger. Att kombinera med bil är också rätt bra förresten. Det öppnar upp för större möjligheter till samåkning även om den man åker med inte ska hela vägen fram till ditt eget slutmål.

Ett annat skäl till hopfällbart är att stöldrisken minskar med några tusen procent. Iallafall sålänge man tar den med in, vilket jag nästan alltid gör. Fem cyklar och en Vespa hade jag blivit av med innan jag blev fällcykelfrälst.

Ytterligare ett användningsområde är när man inte vill/kan/orkar cykla t/r. Om man till exempel åker till puben för ett par bägare bärs och inte finner sig i cykeldugligt skick för att cykla hem. Det finns inga gränser för mångsidigheten.

Att tågcykelluffa eller Bikepacka som jag numera kallar det, är ett sätt att resa som passar mig som handen…Man vill cykla men inte hela vägen, resa miljövänligt, utmana sig själv, man har begränsat med tid men vill ändå åka relativt långt; då kommer den hopfällbara cykeln till sin fulla rätt. Yeah!

Bara en och halv månad kvar till avfärd mot kontinenten. Nedräkningen har börjat.

/DS

 

 

Djurgården

 

Vi har varit på junibacken med Bella idag. Himla mysigt ställe. Sagotåget rekommenderas varmt om man har barn.

Efteråt tog vi en tur runt Djurgården. Väldigt lantligt och vackert. Man slutar inte förvånas över hur lätt det är att komma ut på ”landet” i den här stan.

Självklart spelade de Segwaypolo på Djurgården också.

Riktigt töntig sport det där. Man börjar att bli lite irriterad.

/DS

 

Därför är en Segway bättre än en el-cykel

Därför är en Segway bättre än en el-cykel

Tidigare har jag hintat något om att jag inte riktigt fattar poängen med Segways. Om man nu tycker det är för jobbigt att trampa finns ju el-cykeln som ett både snabbare, lättare, mångsidigare och billigare (70 000kr får man pynta för en SW) alternativ.

I Hagaparken ser man fullt av dem. Segway i klunga, Segway i par, singel-Segway o.s.v.

Och jag ska erkänna att fenomenet har stört mig en smula. Vad är hemligheten med detta fordon? Vad är egentligen funktionen? Har jag gått och funderat.

Men nu vet jag bättre …Igår såg jag dem i ett sammanhang jag aldrig sett förut. De rörde sig så fint på den avgränsade planen i Hagaparken. Det här skulle faktiskt inte funka med el-cyklar, konstaterade jag.

Segway-bandy, eller Segwaypolo som jag tror är dess rätta namn. Det har helt undgått mig att de används i såna här sammanhang. Hade jag vetat det hade jag inte varit så snabb att döma.

Jag tror att det här kan bli en hit, särskilt bland högavlönade. Det kostar ju säkert en slant att sysselsätta sig med.

/DS

 

 

 

Lådcykelmuskler

Under helgen har vi i stort sett bott i parkerna strax norr om Stockholms innerstad. Det finns många vackra utflyktsmål i närheten: Ulriksdals slott, Bergianska trädgården, Hagaparken, Stora skuggan m.m.

Har noterat att små cykelskyltar har kommit upp lite här och var. Har tidigare klagat på den usla skyltningen norr om stan men det verkar blivit bättre. Kul. Cykelvägarna är ju annars riktigt bra norr över.

Bellas sovplats i lådan är oumbärlig, att ha en fullgod säng med sig vart vi än tar vägen kan inte nog rekommenderas om man har småbarn.

Under förmiddagen var jag på promenad i Hagaparken. På håll får jag se en Bakfiets susa förbi. Lite senare möter jag en Bromptonit. Tror att det var miljökämpen, forskaren och föreläsaren Johan Rockström som satt på. Har för mig att jag hört att han har en Brompton. Kul iallafall att se att fler börjar få upp ögonen för dessa fantastiska cyklar som hjälper till att göra det bilfria livet så angenämnt.

Till sist, inte för att skryta, men oj vilka lådcykelmuskler jag börjar att få. Spelar ingen roll vad som finns i lådan eller hur branta backarna är, jag bara trycker till lite så är jag uppe. Eldriftsinstallation verkar överflödig för tillfället.

Mina lådcykelmuskler.
/DS

 

Cyklistens brandtal

Ur Doppler av Erlend Loe:

…som cyklist tvingas man bli fredlös. Man tvingas leva på kanten av samhället och på kant med det etablerade trafiksystemet som mer och mer handlar om motoriserade färdmedel, även för friska människor. Cyklisterna förtrycks, vi är en tyst minoritet, våra jaktmarker blir allt färre och vi tvingas in i mönster som inte är anpassade för oss, vi får inte tala vårt eget språk, vi tvingas under jord. Men var på er vakt, för orättvisan är så uppenbar och det bör inte förvåna någon att ilska och aggression ansamlas i cyklisterna och att vi en vacker dag, när ickecyklisterna blivit så feta att de knappt kan vältra sig in och ur sina bilar, slår tillbaka med alla medel.

/DS

 

Protestera mot Apples kolkraftanvändning

Skriv på här för att bl.a. protestera mot Apples användande av kolkraft för att driva sin icloud-servrar.

Händer inget kommer även en äppelälskare som jag att tänka om.

/DS

 

Att leva (cykel)-livet fullt ut

Att leva (cykel)-livet fullt ut

Det lyckliga äktenskapet, hopfällbar + lådcykel, inbjuder till att nästan alltid ha möjlighet att välja cykel.

I synnerhet ,att med hopfällbar cykel, kombinera med annat färdmedel. En annan komponent som möjliggör ett lyckligt- och välutlevt cykelliv är – regnkläder. Att alltid ha med – åtminstone regnbyxor – undanröjer ytterligare hinder för att istället använda sig av kollektivtrafik eller i värsta fall bil.

Jag har haft väldigt mycket nytta av mitt ultrasmidiga regnställ med möjligheten att packas ihop i dess egen ficka. Både jackan och byxan glider lätt ner i ett sidofack, där det passivt får ligga och vänta tills nöden kräver dess närvaro.

Ofta räcker det som sagt med byxor och de tar knappt nån plats alls. Enligt mina erfarenheter är det dyngsura jeans som oftast blir problemet. De jackor jag använder, som till exempel min skinnjacka, står pall för en hel del regn.

I skrivande stund sitter jag på tåget på väg till min arbetsplats i Uppsala. Cykeln står ihopfälld bakom mitt säte. Det är näst sista onsdagen jag gör denna ”cykel + tåg”-resa. Lite sorgligt. Cykeln är intjänad för längesen då jag får ut 25 kr/mil i reseersättning. Inget man ska ta för givet. Det borde vara ett incitament, att få bilersättning även för cykling i alla kommuner, för att få fler att cykla. Varje cyklande medborgare är en vinst för miljön och samhället.

På tal om cykelliv så var jag och en polare och käkade igår. Han ville ta bilen till restaurangen men jag erbjöd honom lift i lådan. Han klagade inte över det och tyckte det var en riktigt angenäm tur; trots att det ser ut som han tar sig för pannan på bilden.

Min Bikepacking-resa, Köpenhamn-Amsterdam i sommar blir framflyttad en månad. 14 juli bär det av. Då hinner jag njuta av fotbolls-em också, så det är bara postivt. Hanna och Bella åker upp till Hälsingland till svärföräldrar så jag kan i lugn och ro få min åtta dar långa cykelsemester utan dåligt samvete.

Blir fint d!

/DS

 

Cykelkapell

Cykelkapell

I lördags var jag och Bella på barnkalas i Solna. Det regnade ganska rejält men med ett bra regnställ och ett kapell till lådcykeln blir problemet bara angenämt. Sen nåt år tillbaka har vi ett fint kapell till vår Bakfiets. Vi har hittills inte använt det mer än några få gånger men i helgen var det dags igen.

I min uppväxt har jag varit ute på havet en hel del, och det här har ganska mycket gemensamt med båtlivet. Det är lite av samma känsla att sätta fast kapellet på lådan som på en träbåt.

Bella klagar inte heller. Att krypa in i kojor, skåp och små utrymmen överlag är ett av hennes största intressen. Det var med andra ord ingen högoddsare att hon skulle gilla att åka lådcykel även med kapellet på.

När regnet sen börjar att smattra mot kapellet blir jag nästan lite avundsjuk. Jag vill också…

Kapellet känns mer som en mysig grej än något man bara måste ha till sin lådcykel. Regnkläder på barn funkar ju också.

Däremot om man använder lådan till sovplats, som vi börjat göra mer och mer, kan kapellet komma till användning som skydd mot både sol och mygg.

/DS

Arbetstidsåtgång för tåg- och cykelliv

Skrev här häromdagen att – enligt mina beräkningar – så skulle 11 timmar i veckan, av min arbetstid, gå åt till att betala en Honda CR-V från 2007 – om jag ägt en sån.

Glömde att upplysa om att jag i samma veva skissade på vad motsvarande resor med tåg- och cykel skulle kosta under ett år.

Kostnader för en lådcykel, två hopfällbara, tågbiljetter som motsvarar de resor vi annars skulle gjort med bilen, utgifter för kollektivtrafik m.m.

Svaret blev: 3,3 timmar/veckan.

Ganska stor skillnad. Nästan 1,5 dag för att betala bilen; men inte ens ett förmiddagspass för motsvarande resor med tåg- och cykel.

Då utgår vi från, precis som i bilexemplet, att månadslönen är 26 000 kr.

Hela uträkningen finns här.

/DS

 

Alliansen öppnar upp för hopfällbara cyklar på tunnelbanan?

Alliansen öppnar upp för hopfällbara cyklar på tunnelbanan?

Igår presenterades Stockholms läns landstings budget. Med andra ord en massa förslag som främst berör vård- och kollektivtrafik.

I budgeten kan man bl.a. läsa om landstingets plan för en förbättrad kollektivtrafik.

Under rubriken ”Ett hållbart resande”, i budgeten, går man så långt att man t.o.m. menar att det ska bli tillåtet att ta med hopfällbara cyklar i kollektivtrafiken.

”Hopfällbara cyklar
ska få medföras i kollektivtrafiken och i övrigt ska möjligheterna att kombinera
kollektivtrafiken med cykel fortsätta att förbättras.”

Men det har ju aldrig varit förbjudet?

Det var som sjutton vad cykelliberalismen fullständigt flödar hos Landstinget. Vad är det som hänt?

Det finns bara ett litet frågetecken. Hopfällbara cyklar ÄR tillåtet att ta med i kollektivtrafiken. Så vitt jag vet har det alltid varit det. Det vet de t.o.m. själva på SL om man ringer kundtjänst och frågar. Alla förutom den tunnelbaneförare som tvingade ut min tjej Hanna från en av vagnarna och hänvisade till SL:s cykelförbud som han inte visste inte gällde för ihopfällbara cyklar.

Förbättrade omständigheter för oss cyklister är bra; men att alliansen försöker plocka poäng genom att lägga fram förslag som redan är i bruk – är mindre snyggt.

/DS