Cykeltält

Cykeltält

1 person, litet kompakt paket som fästes på styret, 3 säsongs och himla minimalistiskt.

Mer här.

/DS

Min vikcykel måste få en egen parkeringsplats på jobbet

Min vikcykel måste få en egen parkeringsplats på jobbet

Det är en av mina kollegor som ska sluta och lämnar efter sig en åtråvärd parkeringsplats. De är kraftigt begränsade och det är full strid om att så fort det går knipa en när nån blir ledig. Sen får man, för bara ca 300 kr/mån, fri tillgång till sin reserverade bilplats året runt.

Mejlen har haglat in av intresserade och självklart var jag tvungen att blanda mig i striden.

”Tyvärr så har jag redan paxat p-platsen, måste ha min hopfällbara cykel där.” Mejlade jag tillbaka till alla intressenter.

Trodde det var ganska uppenbart och, om jag får det själv, roligt skämt.

Men från annat håll fick jag höra att det snackats på rent allvar om att det faktiskt var så att jag varit etta att boka platsen till min Brompton. Ändå vet ALLA på jobbet hur min vikcykel ser ut, både utfälld och hopfälld.

Om man nu av nån anledning skulle boka en p-plats för bil till en Brompton, skulle jag med glädje dela den med ett antal andra cyklister. Om de dessutom råkar vara Bromponiter får det plats en hel del på en enda ruta.

/DS

 

Turf till iphone ”På gång!”

Turf till iphone ”På gång!”

Hörde av mig till utvecklarna för detta spel, för att ta reda på när det kommer till iphone. Har ju varit lite orolig att det inte skulle komma alls pga Apples nya kartuppdatering i IOS6.

Fick svar nästan direkt:

Hej.

Iphone är i högsta grad på gång. Dock gör vi inte om misstaget att sätta ett datum:) kartorna bör inte bli något problem förutom att vi hört att de har sämre täckning.

Kul att du är sugen!

Mvh Andreas

Roligt. Ser ju fram något alldeles enormt att bli en grym Turfkung med hjälp av min vikcykel. Med den tar jag mig till platser som kommer vara så svårtillgängliga att poängen bara ramlar in. Ju längre jag får behålla min zon, ju mer poäng. Alltså, ju mer svårtillgänglig zon, ju mer poäng.

/DS

”Cyklister, dessa cyklister!”

”Cyklister, dessa cyklister!”

Så inleder södermalmspolisen ett inlägg på deras egen FB-sida.

Undertexten, efter att ha läst inlägget, är ganska tydlig. Södermalms konstaplar är jättetrötta på ALLA stadens cyklister (rubrikens ordval).

Man går igenom bötesbelopp vid olika typer av överträdelser och menar att det kan bli väldigt dyrt att cykla, om man inte sköter sig i trafiken.

Det står inget om att man som cyklist i Stockholm ibland tvingas till vissa lagöverträdelser. Många bilister parkerar lite hur som helst och bryr sig inte ett dugg om att de blockerar hela cykelbanan.

Ska man då som cyklist stå snällt och vänta till bilisten blivit klar med sitt ärende och kör därifrån? Nej, det gör ingen vettig människa. Det är också orimligt att tro att cyklisten i fråga snällt skulle stanna upp och leda cykeln förbi den fördömda bilen.

Man använder helt enkelt en billängd av trottoaren och gör sig skyldig till 500 kr i böter per tillfälle.

Personligen har jag aldrig sett en bilist bötfällas för att ha parkerat på cykelbanan, men det är en annan diskussion.

Skulle jag pliktskyldigt bege mig till polisstationen för betala in mina egna bötesbelopp, retroaktivt, för detta och liknande överträdelser, så skulle det vara mer ekonomiskt för mig att ha ägt och kört runt i en stor BMW-SUV, värdeminskning och parkering inräknade.

De flesta inom södermalmspolisen verkar inte känna till att den beskrivna situationen – och att liknande, förekommer hela tiden, för de cyklar inte.

De åker hellre bil.

Eftersom de åker bil så växer irritationen på de cyklande då de väljer att se det hela från bilistens perspektiv.

Ett hett tips är att konstaplarna själva svingar sig upp i sadeln och upptäcker cyklandets alla dess fördelar och även förstår vilka problem man som cyklist brottas med i Stockholmstrafiken.

Stockholm stad är planerad för bil och det är uppenbart att orättvisan är stor när det kommer till hur stort spelrum bilister får jämfört med cyklister. Förstår man inte att detta ibland kan leda till mer eller mindre illvett hos denna minoritet som vi cyklister faktiskt utgör, så får man tänka om.

Trots orättvisan så tycker jag att Stockholmscyklisterna visar ett oerhört tålamod. Det tär på en att helt plötsligt tvingas ut från sina egna jaktmarker och tvingas beblanda sig med de stora, starka och farliga bilisterna.

Jag har mycket sällan sett en cyklande polis i Stockholm, vilket är synd.

Det finns gott om dem i Köpenhamn, Paris och andra europeiska städer och de jag har sett har nästan alltid sett harmoniska och välmående ut.

Istället för att göra en lista med bötesbelopp för lagöverträdelser med cykel, så gör en med allt positivt som cykling för med sig. Publicera på Facebook och hjälp till att uppmuntra ännu fler att cykla.

Börja med vad ni själva, inom poliskåren, skulle få ut av att byta bilen mot cykeln.

Jag kan hjälpa er att komma igång:

  • Man blir piggare av att röra på sig än att åka bil, särskilt om man äter mycket korv.
  • Poliskåren kommer att få in mer pengar till kaffekassan som annars skulle ha gått åt till bensin.
  • Man kommer närmare stadens medborgare på cykeln än i bilen.
  • Det är det miljövänligaste sättet att ta sig fram.
  • Om en tjuv springer nerför/uppför en trappa kan man bära cykeln, motsatt en bil, och därmed mer sannolikt fånga tjuven.
  • Man får ökad förståelse för hur fantastiskt mycket trevligare vår huvudstad skulle bli om vi tillsammans skapar en cykelstad i världsklass.

Det var bara några punkter och det finns bra mycket fler. Hoppas någon polis på Söder nappar på att förlänga listan ytterligare och postar inlägget på FB.

Det skulle vara mer fruktbart än att skriva om en massa bötesbelopp, jag lovar.

/DS

 

Jag ska bli bäst på TURF

Jag ska bli bäst på TURF

En slags digital orientering där du ska erövra din stad zon för zon. Det du behöver är en smartphone med GPS (android i dagsläget) och helst, fordonet som står över alla andra, en cykel.

Du måste befinna dig i en zon i 45 sekunder för att ta den. Ju längre du lyckas behålla den innan någon annan lägger beslag på den, ju mer poäng får du.

I ABC-området finns det tydligen över tusen zoner att fajtas om. I områden med mycket människor i rörelse är det naturligtvis svårare att behålla sin zon nån längre tid än på till exempel Grinda, ute i skärgården.

Man ser, i realtid, vilken plats man ligger på. Det gäller att ligga i topp när spelomgången närmar sig sitt slut.

I Stockholm finns det över 1300 Turfare och antalet växer hela tiden. Det sias om att det här kommer bli den nya flugan. Appen som får upp soffpotatisarna i sadeln.

Spelet finns i hela norden men de flesta som håller på är svenskar.

Redan nu, inser jag att jag kommer att bli grym på Turf, när det snart släpps på iphone och jag kastar mig in i spelet utrustad med vikcykel och några SL-remsor.

Jag kommer att ta mig till platser i Stockholms utkanter med udda busslinjer+Brompton, som blir minst sagt svårnådda utan motsvarande utrustning.

Bara inte Apples nya, ganska svalt mottagna kartor, i den nya uppdateringen IO6, gör att iphoneversionen drar ut på tiden.

Jag kan knappt bärga mig. Det här spelet kommer att passa mig perfekt. Den ultimata nattliga sysselsättningen för cyklister.

Bilturfarna kommer inte att ha en chans mot mig och min hopfällbara.

Fattar du inte grejen? Kolla här.

/DS

 

 

Till gallerian ska man ta bilen – inte cykeln

Till gallerian ska man ta bilen – inte cykeln

I helgen tog jag min Brompton till Täby Centrum för att kolla in den nyöppnade Apple Store och köpa en högtalare.

Trevlig väg ut. 12,5 km på bra vägar för cykel. Mestadels fin natur med undantag för den del som gick längs med motorvägen.

Efter den 37 minuter trevliga cykelturen vänder humöret när jag kommit fram till den fula och mycket otrevliga köpstaden. Varför väljer man att öppna nordens första Apple store här?

Inte en enda plats att ställa cykeln på. Försökte till slut låsa fast den i bänken, till höger på bilden, men det sket sig. Jag kan ta med den in och bära eller skjuta den, men jag ville ju använda mitt nya lås för att just slippa detta.

Täby Centrum är väl inte så värst intresserade av cyklande kunder helt enkelt. Man ska ha bil och inget annat. Helst en stor och fet SUV.

Det hela slutade iallafall med att jag låste fast den i ett staket på plan 1. Där stod den fint i sitt hopfällda läge och förgyllde dess fula omgivning med sin glans.

Den passar dåligt in i miljön.
 

Att ta cykeln till gallerior rimmar dåligt. Köpstaden är en idé skapad för bilsamhället. Man vill få ut mesta möjliga avkastning till minsta möjliga mysfaktor.

Det här platserna är oftast fula, sterila, omänskliga, kalla och ytterst miljöskadliga. Det håller nog många, innerst inne, med om.

Varför är de så populära då? Jo men för att det är ju så ”smidigt” att bara ta ungarna i bilen och sticka dit.

Åka bil, från port till port, shoppa, fika, äta fet snabbmat, shoppa, fika lite till, shoppa ännu mer och sen kanske gå på bio (finns numer på många gallerior), ta bilen hem och gå till sängs.

En heldag med massa kul under ett och samma tak. Så bra! Och barnen är ju också nöjda, för dom fick gå på Mcdonalds. Till och med en leksak ingick i deras meny. Kanon! Det här gör vi om redan nästa lördag.”

…konstaterer Kjell och Ann-Charlotte, nöjt och belåtet, inför varann innan de släcker lampan och somnar. En vanlig svensk mamma och pappa och deras barn som tagit deras svarta SUV till Gallerian där de varit hela dan och köpt en massa nya grejor som de nästan aldrig kommer att använda.

När jag var mindre trodde jag att Göteborg var en stad inomhus. Nordstan var det enda jag sett när vi varit där. Vi tog bilen från Vetlanda i småland, parkerade någonstans i det väldiga parkeringshuset, spenderade dagen där och åkte hem. Någon Aveny eller Kungsportsplats, såg jag inte röken av.

Sen i 10-11 årsåldern lärde jag mig att Göteborg var mer än bara Nordstan, det var ju Liseberg också.

Motsatsen till gallerior och inomhusshopping är småföretagare. Till exempel bagarier, ostbutiker, kafeér och självklart cykelbutiker. Familjeföretag som inte tillhör någon ”kedja”. Hit är man ofta hjärtligt välkommen på cykel och mysfaktorn är nästan alltid hög.

När jag berättar för folk, under dan, att jag cyklat till Täby, fram och tillbaka, tycker en del att jag är lite galen. Två gånger 36 minuter är sammanlagt en timma och 12 minuters kondition plus frisk luft.

Om jag säger att jag stod på ett löpband inne i en träninglokal i nästan två timmar till ljudet av såpoperor, talkshows och reklam från ett antal TV-skärmar upphängda i taket, då är jag tydligen helt normal. Särskilt om jag tog bilen dit. Då ingår heller ingen frisk luft. Även många träningskedjor är etablerade i Köpcentrum.

Vi cyklister är en minoritet som lever i samhällets utkant, och om minoriteter odlas ofta fördomar. Men när motoristerna blivit så feta att de varken kan ta sig in eller ut ur sina bilar, då – och inte förr – är tiden inne för revansch.

/DS

 

Att inte ha lås till sin vikcykel, är ungefär som långkalsonger när det är varmt

Det finns många köpargument för en hopfällbar cykel, men ett av de sämre är att man ”slipper kånka med sig ett tungt lås”.

En bra vikcykel löser många transportproblem och är och förblir ett oslagbart verktyg för ett bilfritt liv, men att begränsa dess möjligheter genom att vägra lås, är ingen bra idé.

Mången vikcykelförsäljare skulle argumentera emot detta med hopfällbar cykel och lås, men om du inte lyssnar på det här, riskerar du att hamna i långkalsongssyndromet, och det är inte kul.

Så här: Långkalsonger är skitbra för du slipper frysa om benen. Men vad gör du av dem när du inte längre behöver dem? Vad gör du av dem de dagar temperaturen stiger och det blir obehagligt svettkladdigt i byxan?

Har du ingen väska med dig, kan de bli rätt svåra att stoppa undan, om man uttrycker sig så.

Precis på pricken likadant är det med en hopfällbar cykel. Nästan.

Jättebra att smidigt kunna ta med den in i bostaden, jobbet, bussen, tåget etc, men vill du bara gå in en sväng i en butik blir den ett jobbigt bihang och ett ok.

Även om de ofta är hyfsat lätta så vill man inte alltid gå och bära runt på dem. Tro mig. Frågan är vad man gör av sin fällcykel när man inte längre behöver den?

Om man inte har ett lås med sig alltså.

Ibland har jag haft ett ganska otympligt lås med mig, som inte alls drar jämnt med min nätta Brompton. Eftersom det inte går att fästa en låshållare på cykeln, utan att påverka ihopfällning och vikt (när man väljer att ta in den), har jag ofta valt att konka runt på cykeln istället.

Men nu tror jag att jag hittat en lösning.

Ett Abus U-Mini. Passar perfekt i sidofacket i min lilla ipadväska som alltid är med. Och det bästa – det är godkänt av försäkringbolaget.

Det är fullt tillräckligt för att låsa vid en vanlig vägskyltsstolpe och mycket, mycket nättare än ett fullstort.

Att ha möjligheten att både låsa den med ett bra lås, eller ta med den in – är det bästa. Först då kommer vikcykeln till sin fulla rätt.

/DS

 

Vackert att vägra bil

Bloggens käre antagonist Bo, tycker att det här ser dumt ut.

Jag tycker det är vackert.

Trots många barn och svår familjesituation, där 99,999% skulle vara eller välja att bli bilägare, har familjen bestämt sig för att säga nej till bil och visa att det går (spekulerer fritt).

Hela artikeln här.

/DS

 

SL – minst lika cykelliberalt som Amsterdams kollektivtrafik

SL – minst lika cykelliberalt som Amsterdams kollektivtrafik

Åtminstone när det kommer till SLs pendeltåg är detta faktiskt helt sant. Låt oss ta en titt på vad det är som gäller.

Först ett Amsterdamskt pendeltåg:

Man får alltså inte ta med cykeln mellan 6:30-9:00 och 16:30-18:00 mån till fre. Man behöver även en speciell cykelbiljett och denna kostar 6€/dag.

Och så en skylt från ett Stockholmskt pendeltåg:

Man får ta med sin cykel förutom mellan 06:00-09:00 och 15:00-18:00. Helger ska va ok. Men aldrig från T-Centralen. Ingen extra avgift tillkommer.

Ett minus för SL att man inte får ta med den från centralstationen. Väldigt märkligt då det inte finns några trängselproblem utanför ramarna för rusningstider.

Men ändå, kombinationen cykel+pendeltåg till/från jobbet blir ändå helt orealistisk i Amsterdam då 60 spänn/dag blir orimliga utgifter i längden. Vad jag kunde förstå finns det inget slags tillägg på månadskortet som gör det hela mer ekonomiskt.

Om man har turen att jobba utanför ramarna för rusningstid i Stockholm, och om rådande arbetssituation är hjälpt av pendeltåg+cykel så kan man faktiskt få det hela att funka med SL med en ”vanlig” cykel.

Hopfällbara åker med gratis och när som helst både i Sthlm och Amsterdam.

Med andra ord åker det här åbäket till vikcykel med helt gratis och alla tider i både Stockholm och Amsterdam.

Såhär tycker partierna om cykel i kollektivtrafik för övrigt:

Vi kan se att (S) är det mest cykelfientliga partiet när det kommer till medhavd cykel i kollektivtrafiken. ”Vi tror inte på idén…”

Däremot så vill man gärna satsa på ett samhälle med dyra förbifarter och säkert gärna ännu fler gallerior med tusentals parkeringsplatser, dit man bara kan ta sig med bil.

En studieresa till något av alla de länder inom EU där medhavd cykel på till exempel tunnelbana inte är något problem, kanske vore att rekommendera för Löfven och gänget.

livutanbil.se kan sponsra någon noga utvald Sosse med en tågbiljett om det nu inte skulle finnas några pengar avsatta för studieresor till länder för att ”lära-av-andra-med-större-erfarenhet”.

/DS

 

Det går att hämta en tvåbarnsfamilj vid Centralstationen utan bil

Det går att hämta en tvåbarnsfamilj vid Centralstationen utan bil

Jag har ju drömt om detta. Fantiserat, planerat och hoppats på att den åtråvärda utmaningen ska dyka upp. Som för att visa världen att det är möjligt. För det är det ju.

Om man har två grymma vikcyklar och en rejäl lådcykel kan det ju till och med bli riktigt angenämnt. En lyxtur.

Receptet är alltså himla enkelt: två vikcyklar i lådan, mot centralen, hälsa välkommen till huvudstaden, folda ut, sätta päronen på varsin vikcykel, ungarna plus packning i lådan och off we go. Helt bilfritt. Helt lustfyllt. Och kreativt.

Nu är det bara så himla tragiskt att nån sån här fantastisk kittlande utmaning och möjlighet har under våra snart tre år som lådcykel- och vikcykelägare aldrig dykt.

MEN i helgen har jag haft besök av brorsan från Göteborg. Han skulle tidigt igår förmiddag från Norrtull till T-Centralen.

Och det är klart att han gärna ville trampa dit.

Så att om än i litet format, fick jag ändå möjlighet att till viss del förverkliga min idé att skjutsa/lämna genom den lyckliga kombon – lådcykel och fällbart.

Packning i lådan på ditvägen och brorsan på min Brompton…

…och vikcykeln i lådan på vägen hem.

Hoppas möjligheten att få visa att det går, även med ett större herrskap, snart dyker upp.

Att lösa svåra bilsituationer utan bil, är skitkul.

/DS