I Småland får man ta med sin lådcykel på tåget

I Småland får man ta med sin lådcykel på tåget

Mycket snack om cykel på tåg nu.

Intressant debatt, men tragikomiskt att höra på alla inkonsekventa och tafatta försök till motargument – speciellt från SL.

Antingen verkar man se ALLT som oöverkomliga svårigheter- och problem till att öppna upp för moderna och hållbara multimodala persontransporter; eller, som på bilden, finns inga begränsningar överhuvudtaget.

Lådcykel på tåg. Bilden finns på Carl-Johan Svenssons Instagram Skylark63

Hur är det möjligt? Från min egna hembyggd, Jönköpings län, finns den flexibilitet som eftersöks…

På Jönköpings Länstrafiks regionala Krösatåg, till priset av en ungdomsbiljett, får du till- och med (om plats finns) ta med en lådcykel.

Till exempel sträckorna Jönköping-Växjö och Jönköping- Halmstad – är inga problem.

Jönköpings Länstrafik borde få nåt slags pris för att de välsignats med sunt förnuft- och avsaknaden av den trögskallighet många andra tågaktörer i det här landet verkar ha förbannats med.

”Finns det plats för cykel – är det heller inga problem att ta med en.”

Hur svårt kan det va?

/DS

 

Svar från SL angående förbud mot medhavd cykel

 
 
Skrev ett mejl till SL 12/12 2012. Ville speciellt gärna få reda på varför man anser ”…cyklar vara en fara för säkerheten”, på tunnelbanan.
Hur har man resonerat och vad grundar man detta på?
 
 
För några dar sen (nästan en- och en halv månad senare) fick jag svar.

Eller svar förresten. De flesta, av mina funderingar, undviker SL att svara på:

  • Frågan är varför SL menar att cyklar är en olycksrisk i rulltrappor i anslutning till tunnelbana- men inte i anslutning till pendeltåg (där cykel är tillåtet) ”…framförallt p.g.a. risken för olyckor i rulltrappor etc.” Är det säkrare att ta med cykeln i pendeltågsrulltrappor? Inkonsekvens?
  • Igen. Har man nån olycksstatistik – från länder där cykel på tunnelbana är tillåtet – och att folk skadat sig p.g.a. medhavd cykel i rulltrappor?
  • Om det visat sig vara lite intresse för att ta med sin cykel, under provperioder, varför är det då ett problem att reserva plats de få gånger nån vill ta med sin cykel?

Mest nyfiken är jag på att få veta hur en cykel kan vara farligare i en ”tunnelbanerulltrappa”, än en i en ”pendeltågsrulltrappa”. Rulltrapporna skiljer sig märkvärt INTE åt.

Mycket intressant, hoppas jag får ett snabbare svar denna gång.

Jag har en misstanke om att det handlar om brist på kreativitet, lathet samt ren- och skär OVILJA till att tänka modernt och bryta gamla invanda mönster.

Fortsättning följer…

/DS

 

 

Är körkort en klassfråga Åsa Lindeborg?

Är körkort en klassfråga Åsa Lindeborg?

Hörde ett par lärare snacka om en elev:

– Hon har aldrig, efter ett lov, berättat att hon till exempel har varit på Kanarieöarna med familjen. Jag frågade och hon sa att hon aldrig ens åkt flygplan överhuvudtaget.

– De har det nog inte så bra, med ekonomin och sådär…har du sett att hon ofta har Second Hand-kläder på sig.

– Ja, jag har sett det, de har det nog inte så väl ställt. Stackars tjej.

– Sen cyklar hon till skolan, trots att det är snö- och kallt, aldrig nån som skjutsar henne. Vem vet, de kanske inte ens har nån bil…?

Skulle ju lika gärna kunna handla om att tjejen de pratade om- och hennes familj, är extremt miljömedvetna och VÄLJER en CO-2 snål livsstil.

Inget flyg, Second Hand och har upptäckt att det går att cykla även på vintern: En miljöhjälte med andra ord. Kanske lägger familjen sina pengar på annat än flygresor- och bilägande.

Det här med att definiera klass efter: om man har bil, åker på långväga chartersemestrar, köper massa köp- och glöm saker eller om man väljer att följa modetrender eller inte – hoppas jag är på väg bort för gott. Attityden hör inte hemma i den moderna- och förhoppningsvis nån gång, hållbara samhällsutopin.

Blev genom cykelbloggen Velonavia uppmärksammad på att, Åsa Lindeborg, krönikör på aftonbladet, nyligen skrivit på kultursidan att gratis körkort genom gymnasieskolan, skulle vara vägen ut ur klassamhället.

Man blir ju så ledsen när man tar del av ett så otroligt mossigt- och omodernt resonemang.

Det räcker att, om man har förmånen att bo i en stad med välutbyggd- och fungerande kollektivtrafik, höra sig för lite grann, för att bilda sig en uppfattning om att människor med landsortsbakgrund har körkort i långt högre grad än infödda storstadsbor.

Man behöver inte ha doktorerat för att förstå att körkoret är mer attraktivt på landsbygden där bilen oftast är en nödvändighet, än i större städer där den oftast är en onödighet. Det handlar alltså i första hand om var man kommer ifrån, inte om man är rik eller fattig. Körkortskostnaden är ju en ändå fis i rymden, jämfört med de svindlande summor man får hosta upp för bilen- och inte minst själva bilägandet.

I ett samhälle med fungerande- och välutbyggd kollektiv trafik, bra infrastruktur för att ta sig fram till fots och med cykel – blir ett körkort mindre åtråvärt- och långt ifrån en fråga om klass. Istället för att lägga pengar på fri körkortsutbildning, lägg det på att skapa samhällen där bilen INTE är en nödvändighet.

Åsa Lindeborgs optimism om framtida ”gröna” bilar, som hon skriver om, är jag också skeptisk till. Bilar är- och kommer alltid att vara ”bara” mer- eller mindre ”miljöovänliga”. Trängseln i storstäder råder man inte heller nån bot på så lätt…

Att man inte kan få jobb utan körkort, som är Lindeborgs poäng, är också det en överdrift. Skulle vara i intressant med en siffra där, om hur många arbetsgivare som egentligen kräver körkort. Inga av mina ca 20-25, har genom åren gjort det.

/DS

 

 

Lådcykeln är ett fantastiskt vinterutflyktsfordon

Har spenderat ett par timmar i Hagaparken. Finns en riktigt bra pulkabacke vid Koppartälten.

Eftersom det bor människor med kungligt blod där, ser man alltid till att det är plogat- och grusat. Vägunderlaget är alltid perfekt för cykling. Kul att få nåt tillbaka av de skattepengar som går till att bistå rojalismen, även om jag hellre sett att hela pengen gått till förbättring- och utveckling av cykelinfrastruktur istället.

Men det öppnar iallafall upp för vintercykelutflykter i den vackra- och väl tilltagna Hagaparken.

Har längtat till värmen och sköna cykelutfärder, ett tag. Men varför vänta, kan man åka på skidutflykt, kan man också åka på lådcykelutflykt. Pulkan får plats i lådan så man tar sig lätt till bästa pulkabacken i sin omgivning.

En lådcykel är bra mycket tyngre än en vanlig cykel – en fördel i vinterväglag. Den låga tyngdpunkten bidrar till stabilitet och viker sällan undan för små hinder som snödrivor- och is.

Bra att käka massäck i lådan. Slipper sitta i den kalla snön.

Vad går upp mot att, en vacker vinterdag, få sitta på filten i världens smartaste cykel.

/DS

 

Svar från SJ på mitt brev angående cyklar på tåg

 
02:32 inatt klinga det till i mailboxen.
Ett svar från SJ på mitt brev (föregående inlägg) om hur det är möjligt att ett bussbolag tillåter sina kunder att ta med sin cykel, men helt omöjligt på ett SJ-tåg.
 
En analys på detta kort svar, annat än att det just är ett provocerande kort svar, är att det nästan inte står nåt alls förutom att SJ saknar förutsättningar…
 
SJ anstränger sig inte direkt för att plocka några poäng hos cykelbloggosfären.
 
Vilka ”Best Xpress” är, som tydligen varit inblandande i SJs tidigare modesta cykelambitioner (bara mån-fre, max 4 cyklar/avg, 249:- per cykel) blir man ju nyfiken på.
Efter att googlat runt lite hittar jag följande på cykelguiden.nu:

Resenären med cykel ska vara på aktuell plattform 20 minuter före avgång där en BestXpress-medarbetare möter upp och tar hand om cykeln. BestXpress lastar även av cyklarna på ankomststationen.

Sj har alltså valt att göra sig beroende av denna aktör för på- och avlastning av cyklarna. Sen, troligen pga olönsamhet, brutit avtalet. Inte konstigt att det skiter sig.

Klart det kostar att anlita ett företag som ska ta hand om något som resenärerna skulle kunna fixa själva. Åtminstone om man investerade i lämplig vagninredning med vikbara säten där extra plats, vid behov, kan beredas. Vem vill dyka upp 20 min före avgång för att möta upp nån lastgubbe? Är det frihet? Nej, lika bra det blev nerlagt.

Frihet är att ta hand om det hela själv. Som på Öresundstågen. Nån/några av vagnarna ska va markerade med en stor- och inbjudande cykel. Inte springa runt och leta efter nån himla ”BestXpress-medarbetare”.

Ett samhälle för hållbart resande måste ha större ambitioner.

Fick denna bild mejlad till mej, av en läsare. Jag tycker den är vacker! Tagen inifrån ett av Öresundstågen.

Trots att jag är en lycklig ägare av en vikcykel som glider med överallt, i alla typer av transportmedel, och knappt så att det märks – så blir jag lite avundsjuk. Cykelsymbolen visar på vilja att ställa om; ambition för hållbart resande och kreativitet att ta till vara på cykelns potential fullt ut.

Ska man kanske flytta till Öresundsregionen?

Nej, jag ska stanna här och fortsätta kriga.

/DS

 

Brev till SJ – Ni säger NEJ till cyklar men på Blåklintsbuss går det bra. Hur sjutton…

För ett tag sen skrev jag om Blåklintsbuss, som tillåter cyklar på sina bussar. Att det kan va möjligt på en buss, med sitt begränsade utrymme för bagage – men inte på SJ:s tåg, fick mig att mejla tågbolaget följande brev:

Cykel på tåg – en omöjlighet för SJ men fullt möjligt för ett bussbolag. Hur…

Jag driver cykelbloggen livutanbil.se och vill gärna få ett utförligt svar på varför det är en omöjlighet att få ta med sig sin cykel på era tåg.

Ni använder er av säljargument som ”Bra miljöval” för att få folk att välja tåget, och kommunicerar väl- och mycket det klimatsmarta i att välja tåget framför till exempel bil- och i många fall även flyg. För mig blir det då en gåta att ni väljer att inte vidareutveckla er gröna profil genom en mer cykelliberal inställning.

Mellan 2007-2011 öppnade ni upp för era kunder, om än i starkt begränsade former, att mot en tilläggskostnad (250:-) ha möjlighet att få ta med sin cykel. I november 2011 satte ni totalstopp för resenärer som vill kunna kombinera tåg och cykel, och pekade bl.a. på att man haft problem med att lasta cyklarna på- och av tågen. De cykelanpassade vagnarna togs bort och fick istället lämna plats åt en ny bistrovagn med barnanpassning.

Konceptansvarig på SJ Maricka Berggren pekar på olönsamhet och säger:

”Vi är som vilket företag som helst som krigar för varje krona. Vi prioriterar en resenär som betalar för sin resa och som vill sitta ner” SVD 2012-05-03

Är det så sorgligt att SJ inte längre bryr sig om sitt samhällsnyttiga åtagande? Tänker man bara på kortsiktig tillväxt?

Det finns en stor oupptäckt potential i kombinationen tåg- och cykel. Både för semestercykling- och inte minst för arbetspendling. Det skulle för många människor öka möjligheterna för ett bilfritt hållbart resande.

En annan aspekt är den växande cykelturismen som hämmas av er cykelfientliga inställning. I många Europeiska länder, till exempel: Tyskland, Holland, Danmark och Norge, är det både vanligt- och populärt att ta med sin cykel på tåget. Sverige är ett fantastiskt land att cykelsemestra i, men med er inställning sätter ni käppar i hjulen för den möjligheten. Sorgligt.

Ni menar att ni inte klarar av lösa cykel+tåg-ekvationen. Hur kommer det sig då att det fungerar bra i så många andra länder?

Blåklintsbuss, som kör mellan Stockholm och Östergötland, ser inget problem i att deras kunder vill ta med sig cyklar på deras bussar. Man får helt enkelt fylla i en ruta om önskat antal medhavda cyklar, när man bokar. 50:-/cykel, kostar det.

Mitt huvudbry blir då: Hur sjutton kan ett litet bussbolag lösa det hela, när det verkar vara helt omöjligt att, med långa tåg, bereda plats för några cyklar?

Med vilken typ av ickekreativitet lyckas man att INTE lösa problemet och bli ett modernare och grönare företag?

Detta är för mig (och många andra) en stor gåta som jag hoppas att ni ger mig- och bloggens läsare svar på.

Mvh David Sennerstrand livutanbil.se

Hoppas kunna återkomma med ett svar inom kort.

/DS

 

Filmserien Bilar olämplig för barn

Nästan alla barn älskar den animerade filmserien Bilar. Utom vår Bella då, eftersom vi valt att hålla henne borta från olämpligheter som lätt kan ge de små skruvade samhällsideal.

Tar jag i nu? Ja, men hon måste bli mer ståndaktig innan hon utsätts för dålig propaganda med syftet att göra bilsamhället ännu mer dominant i stadsinfrastrukturen.

Det är osmakligt att, som i Pixarfilmerna, ge bilar person- och karaktär, när de i själva verket är stendöda ohållbarhetsmaskiner.

Barn är mjuka och bilar är hårda. Det kan ingen förneka.

Men varför är jag så uppriven då? Tar jag inte i lite väl mycket i mitt fördömande av dagens småbarnskultur? Absolut men…

…det är nämligen på det sättet att vi varit med om nåt väldigt alarmerande, och om vi inte säger stopp nu – kommer utopin om hållbara städer med ren luft, där man tar sig fram genom att cykla, gå- eller åka kollektivt – aldrig att bli verklighet.

Vi var nämligen hos Bellas bästis och hans familj, här om kvällen.

”Då är det nog dags för oss att gå hem”, säger Hanna efter ett par timmar.

”NI KAN INTE KOMMA HEM FÖR NI HAR INGEN BIL” svarar Bellas lilla bästis så att både Hanna och jag bara står och gapar.

Bästisen är fullständigt besatt av filmerna Bilar och redan av den uppfattningen, innan tre år fyllda, att om man inte har bil, kan man heller inte ta sig hem. Det är sorgligt.

Barn måste hållas borta från den här typen av underhållning. Varför finns ingen motsvarande animerad filmserie Cyklar – att ta till som motgift.

/DS

 

Fullstor cykel man får ta med på tåget

Skriver inte ofta rena cykelrecensioner, men nu är det dags.

Amerikanska Montague producerar fullstora hopfällbara cyklar. Min tjej Hanna har köpt en. Från North Sport i Danmark, fick vi tag i en kraftigt rabbaterad modell från 2011.

Montague Boston 8

Det första som slår en, om man är van vid mindre hopfällbara cyklar med 16″ hjul som Brompton, är att användningsområdena för denna modell skiljer sig. Man viker liksom bara inte ihop och drar…

Om ens behov är att dagligen cykla både till- och från en tågavgång, är det en småhjuling som blir liten, kompakt och som står upp själv i hopfällt läge – man ska satsa på. Inget snack om saken. Även om du kan, är sannolikheten liten, att du kommer att använda en Montague på samma sätt.

Hade en 70-tals minicykel som man kunde vika på mitten (blev knappt mindre hopfälld än utfälld). Den må också kanske vara godkänd att ta med i tunnelbanan, men det känns inte som man vill komma med nåt så otympligt om man nu inte nödvändigtvis måste.

En Montague är ändå lättare och smidigare att bära, så jämförelsen kanske är en smula orättvis, särskilt när det kommer till köregenskaper då en minicykel knappt går att cykla på, medan Montaguen är riktigt, riktigt snabb.

Om man vill gå i polemik, och bemöta Montagues något kaxiga tagline: ”Real bikes that folds”, så skulle man kunna replikera: ”Oversized folding bikes that hardly folds at all”.

Om vi fortsätter med riset ett tag till, men flaggar för att sockret kommer snart, så handlar det om en cykel som inte på något sätt känns speciellt behändig i hopfällt läge (men jag jämför med Brompton). Det blir inget paket. Ena hjulet monteras av separat så man blir tvungen att bära det med ena handen, eller sätta fast det med en enkel kardborrerem som sitter på styret.

Men när besvikelsen lagt sig över dess otymplighet, och när man fått tillfälle att testa köregenskaperna – så kanske man resonerar annorlunda. Från att ha dömt ut idén med en fullstor hopfällbar, kommer man kanske fram till, att själva tanken inte är så dum ändå. Har man inte behovet att jämnt- och ständigt folda, men vill ändå ha möjligheten om behovet skulle dyka upp – så varför inte.

Åtta problemfria växlar i navet, pallar för det mesta och är nästintill underhållsfria. Jag som anser att massor av växlar, ofta är överskattat, tror att de åtta kommer att räcka för de flesta behov.

Det är ingen som skulle kunna säga att de cyklar på en hopfällbar, om de cyklade med ögonbindel (inget som rekommenderas men ni fattar poängen…). Det finns ingen kompromiss som går ut över köregenskaperna här. Å andra sidan, tillhör jag de som menar att små hjul ofta rullar lika bra, sålänge det är rätt lufttryck i däcken (inte då minicyklar från sjuttiotalet).

Stor hopfälld? Ja…men det går ändå.

Syrran började hånskratta åt den när jag visade upp cykeln i hopfällt läge. Men funktionen växer med tiden. Cykelpendlar man till jobbet, men vill ändå ha möjligheten, att ta tåget hem – är cykeln helt klart intressant. Den känns faktiskt som en utmärkt pendlingshoj.

Vill man kombinera med SJ så bör det heller inte vara några problem. För att få cykeln att kännas mer som ett behändigt bagage, gör man nog klokt i att investera i tillhörande väska – om man nu planerar att kombinera med tåg.

Det är en pigg, snabb och relativt lätt cykel (ca 12,5 kg) som, om nu behovet skulle dyka upp, man faktiskt kan fälla ihop så att den blir tillräckligt liten för: att ta med sig inomhus, ta med på tåg och kanske även på bussen ibland (om det är en busschaufför med glatt humör vill säga).

Jag kan använda kaggen (har gött den under vinterhalvåret) som bärstöd till cykeln

Tycker man att det är töntigt med små hjul, men ändå vill använda sig utav nån av alla de fördelar hopfällningsfunktionen ändå erbjuder, kan denna modell va intressant.

Vill man ha möjlighet att cykla dit- men inte hem, eller hem- men inte dit, och inte vill göra avkall på hjulstorleken, kan denna cykel också va ett utmärkt val.

Det bästa av allt är kanske att det är en fantastisk cykel att provocera både cykelfientliga SL- och SJ med. Att göra sitt statement: Man ska banne mig ha möjlighet, i det moderna samhället, att kombinera cykelstreckan med en tågresa.

Arga tjänstmän kommer att grina illa och grymta när man leende gör entré med den skrymmande, men dock enligt reglerna fullt välkomna cykeln (har aldrig sett några maxmått angivna). Kan bli kul.

En Montague är kanske det största i cykelväg tjockskalliga SJ någonsin kommer att tillåta på deras tåg.

Cykeln finns i olika utföranden med olika antal växlar och även som Mountain bike.

/DS

 

Det har plogats. Härligt Solna.

Sen jag cyklade här för ca åtta timmar sen, har det plogats. Bra Solna. Cykelparkeringen med snöberget är redan halvt förlåten.

Posted using Tinydesk blog app

 

Solna är bra på att ploga för cyklister men inte idag

Ska säga att Solna stad varit bättre på att ploga cykelbanor denna vinter än tidigare, men idag var det annorlunda. Sen kan man inte begära att snön ska va bortplogad i samma stund den faller.

Förväntar mig ändå bättre vägunderlag under cykelturen hem ikväll.

Hagaparken såg dock riktigt välplogad och fin ut, trots att snön öste ner, men där bor ju människor av kungligt blod, så de gör väl ett undantag för överheten och sätter in hela plogbilskavalleriet, kan man tänka.

Måste ändå tillägga att Solna stad missat i sina cykelvänliga ambitioner, med att få bort snön vid cykelparkeringen utanför affären. Man ser ju tydligt att min cykel står konstigt pga snön, på bilden nedan.

Posted using Tinydesk blog app