Efter att min vän testat elcykel – blev totalt frälst

En vän har fattat ett nästan överjordiskt tycke för en el-cykel.

Många känner nog igen sig i när det där bara-måste-ha-begäret kickar igång på alla cylindrar. Hur det skoningslöst pulserar i kroppen, faktiskt till den grad att det nästan kan liknas vid förälskelse.

Så är det för honom, han liksom bara måste ha den för att kunna leva ett normalt liv igen.

Objektet som fått honom att känna så här heter Tinker. En skapelse med alla tänkbara superkomponenter i ett kompakt och behändigt format med 20″ hjul.

Tinker

Till exempel: Mittdrevsmotor (Bosch PowerPack 400), remdriven (Gates belt drive), steglös växel (NuVinci N380) och justerbar styrstolpe (Riese & Müller, adjustable height and angle).

Kompakt JA fällbar NEJ.

Är en Brompton electric för ca 30 000 en konkurrent?

Inte om man inte har ett vikbehov skulle jag säga. Och känslan med Tinkern som min vän beskrivit och som belt drive, steglös växel, mittdrevs-motorn och som en mjuk fjädring bidrar till lär vara svåröverträffad. Speciellt med en ultrakompakt vikcykel.

Han var bara tvungen att beställa en. Det tar sex veckor innan den är i hans händer. Längtar efter att själv få känna om den är så fantastisk som han själv eldigt proklamerat. Återkommer såklart om detta.

Vill du visa ditt stöd för denna blogg? Gilla gärna bloggens nya FB-sida uppe i högra hörnet, eller här under om du läser på platta. TACK!

 

 

Du kan inte köpa dig lycka men du kan köpa en remdriven cykel…

Det har en kompis gjort, han har köpt en tysk belt drive Mika amaro för 15 000:- skickad från Tyskland.

Shimano 8 Alfine men bara 10,5 kg (utan pedaler).

Enda belt drive-cykel jag testat är en Schindelhauer. Blev himla förtjust. Så tyst och inget kladd.

Stålram, som Mika amaron, är snyggare än de ofta något överbyggda aluminiumramarna (Schindelhauer).

Själv skulle jag tilltalas av: stilren stålram, gates belt drive kombinerat med klassisk trampväxel i navet (börjar komma tillbaka).

En lätt och vacker sak som inte oljar ner mig när jag bär in den i hemmet.

Då skulle jag väl åtminstone bli lite lyckligare.

/DS