Digga skomakarn!

Har sportlov nu.

Passar på att ta itu med sånt man gärna skjuter upp.

Lämna kläder man inte använder till Second hand-butiker, serva cyklar, slänga överflöd och kolla om skomakarn möjligen kan blåsa nytt liv i mina förlängesen utdömda och heltrasiga skor.

Det är hål i dom och limningen har släppt på flera ställen. Skorna ser ohyggligt dassiga ut men jag går ändå in till skomakarn för att få dom dödförklarade, så att man sen, med gott samvete, kan kassera dom i närmsta soprum.

Men så, efter en kvick granskning, spricker han upp i ett leende, gör tumme upp och säger:

”Det går bra, jag får dom som nya, kom hämta imorrn, 240 kronor”

Så känner man sig en stund som en klimathjälte och berömmer sig själv för att man ändå inte gav upp hoppet på sina gamla slitna finskor.

Och visst. Som nya. Kanske bättre än nya. Förstärkta, hoplappade, skinande.

Denna yrkesgrupp får inte försvinna.

Har man bara satsat på skor som låter sig lagas kan man blåsa nytt liv igen och igen och igen.

Mina gamla Camperskor, som har använts sjukt mycket, har varit på hela tre skomakarbesök sen inköp 2009, och dom är fortfarande sköna och helt funktionsdugliga.

Länge leve skomakarna.

/DS

 

Cykelfundamentalism, äta veg, köpa beg

Jag är en cyklande vegetarian med relativt liten bostad och ganska snål med mina bidrag till klimathuseffekten.

Det är svårt att förneka det faktum att kött och transport är två av de överlägset största miljöbovarna.

Men den som nu tror att jag försöker att svära mig fri från skuld och annonsera mig själv som miljörättfärdig, tror fel.

Min egen klimatsynd finns i hemelektroniksbegäret. Jag har, sålänge jag kan minnas, tyckt det varit himla skoj med tv-spel, datorer och mobiltelefoner.

Och även om det är mer miljösnällt att lira Mario Kart än att köra bil i verkligheten, så är ju tyvärr teknikprylsmodet inte helt konfliktfritt.

För att till exempel tillverka en stationär dator krävs ca 22 kilo kemikalier och ungefär 240 kilo fossilt bränsle. Kretskort innehåller många grundämnen som bly, kadmium, krom, kvicksilver som såklart påverkar både människor och miljö i olika hög grad.

Jag har ändå stått emot frestelsen att till exempel uppgradera min gamla iphone 4.

Har även recyclat mina spelkonsoler på Blocket och inte haft tv på flera år.

Men sen min Macbook förklarades olagbar (efter bara tre år) i november har jag varit på jakt efter en ny (eller beg).

För några veckor sedan kom jag över en beg. Mac mini (som man kopplar till valfri skärm). Det ledde till att jag behövde en skärm och varför inte passa på att köpa en tv när det visade sig var lika kompatibelt. Två flugor i en smäll.

Kollade på Blocket men de var fula och nästan lika dyra som nya.

På mellandagsrean tänkte jag köpa något modest, men den stora slimmade 40 tums tv:n kostade bara 3500:- och var ingen match att få hem med lådcykeln.

När jag hade installerat den fick jag mersmak och ville även smidigt kunna ansluta min ipad för att kunna se på svtplay i tv:n, det gjorde att jag åkte tillbaka och skaffade en Apple tv (möjliggör streaming fr. ipad/iphone),

Gillade inte att ha datorn kopplad till tv:n så jag köpte senare en separat dataskärm på Blocket för hundra kronor.

Det ena leder till det andra, konsumtionsbegäret är igångsparkat – och nu vill jag även köpa en ny telefon som är kompatibel med Apple tv:n, men har bestämt mig för att köpa en second hand istället, försöka spänna av, peka finger åt uppdateringshetsandet, cykla, jobba mindre och bli ännu bättre på att laga indiska veggrytor med för den delen.

Det hänger ihop. Kan hänga ihop. Hela cykelfundamentalivsstilen: köpa använda saker som vi fraktar hem med vår lådcykel (eller bilpoolsbil när nöden kräver). Lånar böcker, borrmaskiner och leksaker till våra barn på biblioteken. Använder den ekonomiska vinsten till tid att: cykla, fika, konsumera upplevelser och spela kubb med gamla kompisar från förr.

Ett öde för statens kassakista men en början på nåt nytt.

På frågan om Second hand-filosofin utesluter inköp av en NY cykel så är svaret självfallet NEJ och något vidare resonemang om detta behöver inte föras. Så är det bara.

DS

 

Helgens skalp – en gammal gulnad furumöbel från sjuttiotalet

En ny skalp. Min något speciella passion för att trampa hem stora möbler och diverse annat skrymmande lever i allra högsta grad.

Vi är i stort behov av förvaring – en stor, av ålder gulnad, furumöbel från sjuttiotalet för 150:- kr på Blocket – ska lösa våra problem. Köpt av en ung timid kvinna med minst tio katter i lägenheten. Bella överförtjust. Jag astmatisk skeptiker med misstankar om allergiframkallande ämnen från ett helt kattanhang som grott in i den gamla byrån genom åren. Tur att det finns målarfärg. Blir som ny och kapslar in alla eventuella astmautlösande kattgifter.

Från Observatorielunden, zick-zackandes genom en sollapande folksamling på Odenplan, vidare mot Norrtullsgatan – trampar jag sakta men majestätiskt detta mäktiga lass.

Hade velat skriva ”denna vårens första dag” men då skulle jag farit med osanning. Det är nämligen svinkallt.

När jag närmar mig Tre liljor ser jag grannar som tillsammans med sina barn brister ut i spontana hurrarop och uppmuntrande komplimanger. Superlativen värmer upp den kalla vinterluften.

En leende dam, säkert över de nittio, applåderar. Säkert av nostalgisk upprymdhet sen ungdomsåren då denna typ av transportcyklar inte var ett undantag.

Strunta i att jag just kryddat lite. Är på det humöret.

Bakom mig hör jag en man ängsligt säga: ”Det där borde vara förbjudet” till sitt kvinnliga sällskap. Han tror inte jag hör men David – Lådcyklisten, hör och ser allt denna lördag. Jag vet såklart att han bara känner sig hotad och blir rädd för det för honom farliga och okända, så jag trampar ödmjukt vidare…

…in genom den gamla ekporten och hela vägen till hissen i vanlig ordning.

Bella stolt över farsan som med blott sin kroppskraft kan få hem nåt som 9999 av 1000 skulle använda motordrivet till.

Den blir svart. 1 liter räcker lugnt. Lite spackel på ett par ställen där möbeln av åldern är sårad och vips har den ett par decennier till att leva.

Nästan klart. Originalknopparna borttagna…

…såna här läckra guldhandtag blir det istället.

Känns bra att vägra häst-i-korv-stället-som-utlöser-illvett-och-vemod ännu en gång. En sån här vacker byrå hittar man inte där.

/DS

 

Rensa vidare

Rensa vidare

Har precis avslutat boken, ”Clear your clutter with Feng Shui” av Karen Kingston. Det talas om dåliga energier om du till exempel förvarar saker under sängen. Minimalismen blir till andlighet och så långt, känner jag, att jag inte behöver gå. För mig räcker det med att man faktiskt verkar bli tillfredställd och må bättre av att göra sig av med prylar man inte använder. Att istället satsa på färre men med bättre kvalité och livslängd, är min kopp te.

Har beslutat mig för att anta denna bloggs utmaning. Jag hänger på genom att göra mig av med en grej per vecka. I nuläget skulle jag kunna cyna och höja antalet grejor per vecka men i långa loppet, känns en grej per vecka rätt sunt och överkomligt.

Så: Just i dag faktiskt, ryker denna gamla vakra ryggsäck.

Köptes på Tradera för två årsedan och säljs nu på Tradera för ungefär samma pris. Totalt meningslöst köp med andra ord. Men det är lätt att va efterklok, det var ju en fin grej helt enkelt. När man köper och säljer begagnat så blir det ju ungefär som att ha lånat ryggan i två år. Det är därför det är bra med begagnade grejor. Man kan låna ett tag och se om man använder och sen lämna tillbaka – eller behålla. Man får oftast ut ungefär det man gav.

Hoppas köparen får mer glädje av den än vad jag har haft. För ett tag sen hade jag valt att behålla den för att jag tycker den är fin – men inte nu längre. Inte sen jag blev minimalistfrälst.

Det var veckans rensning det. När man kommit ner till det antalet prylar som man faktiskt känner att man har glädje av så kan man köra ”en in, en ut” – principen. Blir bra det!

Fnular fortfarande om jag ska göra mig av med datorn och bara använda surfplattan.

Det tar emot lite ska jag bekänna. Man måste väl ha en dator ändå?

/DS

 

Skomakarn är en hjälte

Var hos skomakarn idag. Bad honom se över min halvtrasiga men jättesnygga skinnjacka. Den ska vara klar imorgon kl 12:00. Hurra för skomakarn!

Samma skomakare har lagat både väskor och skor, åt mig, tidigare. Tidslösa saker av bra material, utan något bäst före datum, kan man ofta laga i all oändlighet.

När jag var på väg ut såg jag att det satt en skylt uppe på dörren, att han även byter batteri på klockor. Jag har en gammal Tissot, jag inte använt på flera år. Om skomakarn får igång den blir det nästa ”att-göra-sig-av-med”-grej.

Hurra för skomakare, de är viktiga!

De kan inte haft det lätt sen ”köp-och-släng”-kulturen etablerade sig i vårt land.

/DS

 

Less is more

Less is more

Då har ytterligare ca 100 kg ägodelar som inte används gått ut i konsumtionskretsloppet.

Kokböcker, var det extremt längesen vi använde oss av. Man hittar recepten i smarta kokboksappar eller så söker man efter dem på nätet. Nästan alla vi hade, minst ytterligare 10 kg böcker, gick till stadsmissionen. Finns säkert folk som fortfarande föredrar att ha recepten i böcker och som får mer glädje av dem än vi haft.

Det är en skön känsla efter att man lämnat ett lass grejor man inte använder. Speciellt med tanke på att det inte slängs, utan förmodligen kommer till användning på annat håll.

/DS

Smittad av minimalism

Smittad av minimalism

Minimalismen har smittat av sig även på Hanna. Medan jag legat sjuk och helt utslagen under lördagen har Hanna plöjt igenom hela lägenheten, på jakt efter onödiga saker.

Meningslösa grejor som vi knappt vet att vi har får ta farväl av det här hemmet.

På fotot ser ni helgens fångst. En hel del. Himla härligt att eländet försvinner.

För övrigt har jag avslutat boken The happy minimalist och påbörjat Minimalism: Essential essays som verkar vara strået vassare. Intressant läsning!

Det verkar inte finnas något läsbart i denna kategori på svenska. Man hittar bara den sort minimalism som syftar till formspråk och inredning.

Nu ska vi ge oss på skåpen i köket!

/DS

Hundratals böcker har skänkts

Hundratals böcker har skänkts

Har precis varit och lämnat Bella på förskolan. Hon har börjat tjata om att ”ta på sig hjälmen” varje morgon nu. Helt sjukt med tanke på hur mycket både Bella och vi avskydde den. Satt aldrig på ordentligt. Himla svårt på små spädbarnskallar men nu, när huvudet växt, är det jättelätt att få den att sitta. Tur att vi bet ihop.

En dam har precis varit här och köpt en barnstol som varit ute på Blocket. Antilop från Ikea. Bella har ju fått en ny, mycket finare, från Myrornas i Ropsten.

Det står ett gäng grejor i hallen som ligger ute till försäljning. Tidigare i veckan har vi sålt ett skötbord och skänkt en massa böcker till Stadsmissionen. Två fulla lådcykel-lådor kom lastat och hundratals böcker, trots att vi så sent som i höstas gjorde en rensning. Då var vi snälla. Nu är vi mycket strängare i vår bedömning av vilken bok som går till skänks och vilken som får vara kvar.

  • Om vi vet att vi inte kommer läsa boken igen – raka vägen till Stadsmissionen.
  • Är det en bok någon av oss tyckte var bra men inte är säker på att man kommer läsa igen – raka vägen till Stadsmissionen
  • Är det en bok som vi är osäkra på om vi kommer läsa igen – raka vägen till Stadsmissionen.
  • Är det en bok som vi tror att vi kommer läsa igen men kanske inte i år – raka vägen till Stadsmissionen

Det finns ingen anledning att äga en bok som man inte vet om man kommer läsa igen – snart. Kommer man senare på att man vill läsa om den – går man bara och lånar den på biblioteket eller laddar ner den elektroniskt på surfplattan.

 

Har tyvärr ingen bild före urgallringen – men här är alla böcker vi äger i nuläget.

Jag kan avslöja att vi hade ganska många fler för två dagar sen.

Minimalismen har börjat göra entré i detta hem. Det är en befrielse att göra sig av med saker man inte använder.

Kan tänkas att jag landar i någon form av ”extremistminimalism” men, som kanske tur är, bestämmer jag inte allt här hemma, så några grejor kommer att bli kvar.

/DS

 

Att göra sig av med…

Vi fortsätter att rensa. När man gett sig in i det här är det lika bra att fortsätta. Det finns hur mycket som helst som kan skänkas eller säljas billigt. Eftersom jag nästan bara läser elektroniskt nuförtiden så finns det ingen poäng med att en massa böcker som står och samlar damm. Stadsmissonen tar gladeligen emot dem.

Igår gick ett stort lass med grejor till några olika närliggande second hand-butiker. Matta, lampskärm, gardinstång…

Idag går ytterligare ett lass mot Myrornas. Sen kommer en spekulant på vårt gamla skötbord. Därmed tas ännu ett par små steg närmare minimalismen.

/DS

Stans bästa second hand

Stans bästa second hand

Idag har vi jagat en barnstol till Bella på Myrornas i Ropsten. Älskar att åka dit. Man hittar alltid grejor som är båda snygga och ”snorbilliga”. I Ropsten ligger vårt favoritställe. Det är som ett varuhus med flera plan med bl.a. avdelningar för elektronik, möbler, böcker, porslin, kläder, leksaker, sport…Helt fantastiskt! Rekommenderas starkt till den som bor i krokarna eller är i huvudstaden på besök.

Det är ca 5 km dit med cykel. Bella var hur glad som helst både dit och hem och sjöng ”Lille katt” och ”Det är roligt att Bella är här…” – sången.

Hittade vi det vi sökte? Såklart. Och mer därtill.

Jättefin barnstol för 160 spänn, en fin liten docksäng, solbrillor till Bella…Tyvärr dock ingen resväska till att transportera min fällcykel på flyget till Frankrike, i slutet av månaden. De är oftast inte tillräckligt djupa för att den ska få plats. Jag kanske köper Bromptons egna B-bag ändå. Ska kolla lite på Blocket också.

Solbrillor till Bella

Second hand är bra mycket trevligare än att spendera tid på nån av stans oändligt många och dödstrista gallerior. Att hitta det man söker på till exempel Myrornas eller Stadmissionen är en kick i sig självt. Mycket av det man behöver finns ju redan begagnat och ofta roligare och finare än att köpa nytt. Om folk, i ännu större utsträckning, hade skänkt eller sålt saker – som ändå inte används – på begagnat-marknaden, tänk vilken industri det hade kunnat bli. Lovar att man hade kunnat flytta in i gigantiska komplex och göra stor buisness av det hela. Eller varför inte hela stadsdelar med fokus på second hand. Det hade blivit hur populärt som helst, ingen tvekan om det. Alla köper på Blocket, Tradera och second hand nuförtiden. Fattig som rik. Förr var detta en fråga om klass; det är det inte längre. Alla köper inte begagnat bara för att det oftast är billigare, utan för att hitta något speciellt och unikt.

Myrornas i Ropsten är väldigt stort, bra och välsorterat. Bella älskar det för att det finns en spännande leksaksavdelning hon kan leka i.
Nu när Bella börjat sitta på bänken i cykeln, finns plötsligt massor av plats till annat. Att få med sig en barnstol och en docksäng hem, är självklart inget problem.

Att komma bort från tankesättet: ”den kan va bra att ha nån gång”, och istället tänker ”vi gör oss av med det nu, och om vi skulle behöva det igen så köper vi på second hand eller Blocket”. Då är man inne på minimalism igen vilket går stadigt hand i hand med en ”Second hand” – livsstil.

Man skapar ett slags kretsloppssystem för prylar. Lite som ett bibliotek. Man lånar en bok och när man läst ut den, behöver man den inte längre. Då lämnar man tillbaka den för någon annan att läsa. Om man blir sugen på att läsa den igen så vet man var den finns och lånar om den.

De prylar som man ”förälskar sig i” kan man självklart behålla. För de flesta är det nog fråga om ett mindre antal. Man kan åtminstone inte påstå, att man inte kan göra sig av med det som man inte ens visste om att man hade.

Den nya barnstolen. Snygg och billig.

Därför ska det bli spännande att, inom kort, gå igenom vårt totalt överfulla vindsförråd. När vi öppnar dörren kommer det säkert ramla ut saker som vi inte ens visste att vi hade.

/DS