11 arbetstimmar i veckan för att betala bilen

11 arbetstimmar i veckan för att betala bilen

Efter många uträkningar – och omräkningar – har jag till slut kommit fram till att 11 av 40 arbetade timmar skulle gå åt till de utgifter ett bilägande skulle föra med sig.

Då pratar vi om en fem år gammal Honda CR-V, som vi i fem år kör 1200 mil/år med. Sen säljs den och restvärdet dras av från det totala beloppet.

Efter de uppskattningar jag gjort och med hjälp av Konsumentverkets bilkalkyl, har jag kommit fram till att med en lön på 26 000 kr/ mån, som får anses ligga närheten av en svensk genomsnittslön, måste man jobba 11 timmar i veckan för finansieringen av bilen.

Allt utom de oförutsedda utgifter som till exempel omfattande reparationer, stöld eller vagnskada är inräknat.

Undersökningen avgränsas till Stockholm eller storstan p.g.a. dramatiska skillnader i försäkringskostnader.

Jag tar tacksamt emot reflektioner om undersökningen. Till exempel utgifter eller andra aspekter som jag eventuellt kan ha missat.

Hela undersökningen och alla uträkningar finns här.

/DS

 

Det här inlägget postades i Annat och märktes , , , av david. Bokmärk permalänken.

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
  • http://eriksrailnews.com Erik Sandblom

    Kan detta förklara varför Folksam och IF pratar om hur farligt det är att cykla?

    Förresten vill du skriva på en insändare som jag skickar till Göteborgs-Posten? Magnus Lagher skriver på, kanske några fler:

    Ökat hjälmbruk leder inte till färre skador

  • http://www.livutanbil.se David

    Ja, så måste det vara: ”Vi skrämmer skiten ur alla som vill cykla så att de måste betala svindyra bilförsäkringar istället.”

    Man ska aldrig underskatta försäkringsbolagens försäljningstaktik:)

    Jag skriver på insändaren!

  • http://eriksrailnews.com Erik Sandblom

    Kul! Vill du skriva under med en titel eller bara namnet? Vi har ändrat texten lite. Mejla mig på eriksandblom snabela yahoo punkt co punkt uk.

  • Dan

    Hej David!

    Jag har titta lite på din blogg inför mitt eget lådcykelköp. Det blev en Enskede-hoj till slut och nu längtar jag efter att få hem den. Känner du nån som har en sån? Det var svårt att få bra info om de olika alternativen på nätet.

    Intressant uträkning av hur mycket tid det kostar att ha bil! Jag såg en liknande uträkning av Bodil Jönsson i ett TV-program om tid och hon kom fram till ungefär samma siffra. Hon gick dessutom vidare och räknade ut vad bilen har för snitthastighet om man räknar in tiden man måste jobba för att den ska åka t.ex. 10 mil till jobbet och tillbaka varje dag. Då går det snabbare att cykla!

    Hursomhelst. En sak jag tycker att man kan invända mot i ditt (och Bodils) resonemang är hur du ser på den skatt du betalt. För när du jobbat 11 h för att tjäna ihop dina 5025 kr så har du ju med svenskt skattetryck tjänat ihop ungefär lika mycket till staten. Detta är pengar som används till mer eller mindre nyttiga saker – lite beroende på vilken politisk inställning man har :) Min poäng är hursomhelst att du under de 11 timmarna skapat ett större värde än de 5025 och att de timmar du jobbar för att finansiera själva bilen kanske snarare ligger runt 6 och de övriga 5 har du så att säga jobbat ihop ”välfärd” för. Samma resonemang gäller såklart för cykel-kostnaden du jämför med men skillnaden blir ju inte lika stor.

    Ha det gott!

  • http://www.livutanbil.se david

    Hallå Dan.

    Lådcykel. Min granne har beställt en enskedecykel. Han är entusiast och har gjort en omfattande research. Min känsla är att det är prisvärda cyklar som blivit väldigt populära. Ska höra med grannen när han använt sin ett tag om han är nöjd med sitt köp.

    Ditt resonemang om välfärd är intressant men klurigt att räkna in i kalkylen. Hoppas jag förstått dig rätt men egentligen bidrar ju all konsumtion/arbete till välfärd, mer eller mindre, så om man ska resonera så kanske jag gör bäst i att köpa Hondan och leva ”billiv” istället. Många politikers mardröm är att folk ska minska på konsumtionen, jobba mindre och leva minimalistiskt.

    Min övertygelse är ändå att”buisness as usual” inte är ett hållbart alternativ och att vi i framtiden inte kan skapa välfärd på samma sätt som idag.

  • Dan

    Tjena,

    Jag håller med om att det blir lite mer komplicerat, men tycker ändå att det är hyffsat görbart. Eftersom du jobbat 5 av de 11 timmarna ”åt staten” så har du jobbat 6h för att kunna ha bil. 5h har du jobbat för att ha pension, utbildning och sjukvård bland annat.

    Utifrån ett individperspektiv så har du räknat rätt – du som individ måste arbete 11 h för din bil och om du skippar bilen så kan arbeta 11h mindre utan att ”förlora” något annat än bilen (se dock resonemanget om pension nedan). Detta bygger dock på att vårt system är riggat så att du behåller den service staten tillhandahåller även om du jobbar mindre. Din familj kommer ju t.ex. även i fortsättningen få barnbidrag för Bella även om ni totalt betalar mindre i skatt. Men det förutsätter ju – allt annat lika – att resten av kollektivet arbetar lite mer när du väljer att jobba mindre.

    När det gäller pensionen blir det väldigt konkret – av de 11 timmarna har du jobbat uppskattningsvis ca 1-1,5h för din egen pension, som du själv får tillbaka i form av pengar. Dessa timmar har du alltså inte lagt på bilen. I Sverige går för de flesta människorna det mesta av skatten tillbaka till dem själva i form av pension, föräldraledighet, utbildning och sjukvårdsförsäkring osv.

    Vi kan göra ett tankeexperiment: Vi tänker oss att du lever i ett land med 0% i skatt och finansierar det som staten idag tillhandahåller själv – då hade din uträkning landat på ca 6h. Om du hade velat att allt annat skulle vara lika hade du fått fortsatta att arbeta de 5 timmarna för att finansiera det som idag staten tillhandahåller. Hade du gått ner 11h så hade du också fått göra avkall på mer än bilen.

    Resomenanget leder inte till Business as ususual tycker jag – både individer och samhället i stort kan såklart välja att arbeta mindre och konsumera mindre. Det leder inte heller till att du ska köpa Hondan. Men det pekar på det faktum att du, med vårt nuvarande system, kan arbeta 11 h mindre utan bil men att du då även bidrar med 5h mindre till det gemensamma. Att då räkna att du som individ kan gå ner 11h förutsätter att du som individ värdesätter ditt bidrag till det gemensamma till 0 – vilket ur ett individperspektiv kan vara rationellt. Om man däremot värdesätter ditt bidrag till staten med sitt värde i pengar så blir arbetstiden för bilen ca 6h.

    Vilket i sin tur leder till en massa intressanta följddiskussioner :)

    Fridens!

  • http://www.livutanbil.se david

    Nja, jag tror vi har lite olika sett att se på det.

    Om jag går ner i arbetstid, vi säger 20%, så innebär det ju inte att min arbetsgivare inte fyller den kvoten med annan arbetskraft. Om fem personer väljer att gå ner till 80% så har man ju ordnat en heltidstjänst åt en arbetslös. I framtiden tror jag att det är så vi måste tänka. Arbetstillfällen kommer bli färre och vi får helt enkelt dela på jobben.

    Det är ju bättre för välfärden att fler kommer i arbete menar jag.

    Tid är också rikedom få är förunnade. Att gå ner en dag i veckan i arbetstid skulle få mig att prestera bättre på min arbetsplats, bli mindre sjuk och sannolikheten att jag skulle gå in i väggen skulle minska. Tror att de flesta skulle må bättre av att jobba mindre och sjukskrivningar skulle minska, vilket också är enorma kostander för samhället.

    Jobbet skulle bli mer lustfyllt och vi skulle få mer tid att umgås. Det är också samhällsvinster.

    2050 är vi nio miljarder människor på jorden. Att man ”delar” på jobben, får mer tid men mindre pengar att köpa saker-vi-inte-behöver är botemedlet. Man skulle med andra ord leva mer hållbart.

    Intressant diskussion det här…hoppas den fortsätter ett tag till:)

  • Dan

    Ja det blir en vända diskussion till iaf :)

    Jag köper att din beräkning blir mer korrekt med antagandet att de timmar du inte jobbar ersätts av någon som annars skulle varit arbetslös. Det är dock ett antagande som du dels inte redovisar och som dels inför en väldigt stor osäkerhet i beräkningen som påverkar ca 50% av ditt slutresultat. Om du tycker att det är klurigt att beakta de pengar som du betalar i skatt så blir ju detta i mitt tycke väldigt mycket mer komplicerat.

    Några punkter som jag tycker bidrar till osäkerheten i din beräkning:

    1) Inom många områden är det idag brist på utbildad arbetskraft. Om en person inom något av dessa områden går ner i tid går det alltså inte att nyanställa en arbetslös. Samtidigt är arbetslösheten hög bland lågutbildade och personer som talar dålig eller ingen svenska. Resultatet blir istället mindre pengar till statskassan som skulle kunna användas till att utbilda och svenskundervisa arbetslösa för på att på så vis nå högre sysselsättning. I en perfekt framtida värld så finns det kanske ingen mismatch mellan utbud och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden – men din beräkning är ju för 2012-2017.

    2) På ett stort företag kan du antagligen ofta ersätta 5 x 20% arbetstid med en heltid. Men tänk dig ett mindre företag med fem anställda som har 5 olika arbetsuppgifter. Hur ska de kunna hitta en person som kan jobba 20% vardera med alla dessa bitar? I en framtida perfekt flexibel arbetsmarknad kanske det hade funkat med bemanningsföretag och deltidsanställningar osv.

    3) När du jobbar så går en del av det du jobbar in till din egen framtida pension- rakt av. Om du nu jobbar mindre och en annan person jobbar mer så måste väl rimligtvis det vara den personen som då får mer i pension? Jag förstår inte att hur du kan räkna in de timmar du jobbar för din egen framtida pension som timmar som går åt att betala bilen?

    4) Inom många arbeten kan man inte jobba effektivare genom att ha mer fritid.

    Några andra reflektioner:

    3) Jag håller absolut med om att det finns ett värde i att fler kommer i arbete. Men om du nu ersätter de timmar du jobbar med att någon annan jobbar de timmarna så är ju produktionen / konsumtionen i samhället konstant. Jag uppfattade det som att du menade att när du jobbar mindre så bidrar det till minskad konsumtion?

    4) Jag håller också med om att det vore önskvärt att konsumtionen av prylar, och därmed uttaget av råvaror minskar. Men om nu bilen inte behövs, saknar värde eller är nyttig – då blir det ju meningslöst att göra en sådan beräkning som du gjort. Jag tycker att det stora värdet av din beräkning är att den visar hur mycket vi måste arbeta för att ha bil – därigenom kan var och en göra ett rationellt val om de tycker att bilen är värd dessa timmar eller inte. Jag är övertygad om att många skulle må bättre av att byta bilen mot lediga timmar. Men det betyder ju inte att inte att det finns en värdeförlust i att försaka bilen – även om vi tycker att det är värt det.

    5) Ditt sätt att räkna med timmarna som du jobbar åt de gemensamma innebär att ju högra skattesats desto mer tid ”tjänar” du som individ i tid på att sälja bilen och jobba mindre.

    6) Ditt resonemang innebär att alla som jobbar heltid bidrar till arbetslösheten i samhället – hade de jobbat mindre hade ju fler kommit i arbete. Tycker du att det är moraliskt riktigt att jobba heltid?

    7) Expertis. Det finns mycket forskning som visar att ju mer du jobbar med något desto bättre blir du, och för att bli riktigt duktig på något måste du lägga ner många timmar (en del säger 10000h). Tänk dig att du applicerar ditt resonemang på en symfoniorkester. En musiker i orkestern måste öva ett visst antal timmar varje dag för att kunna spela med en viss kvalitet och för att klara av de svåraste styckena. En minskning av övningstiden med 20% skulle direkt minska kvaliteten på musiken och det går inte att ta igen genom att anställa en musiker till. Detta resonemang går att applicera på de flesta sorters experter. Alla färdigheter är inte som att cykla – att när man en gång lärt sig dem så sitter dem.

    8) Jag tror att det finns hälsovinster med att gå ner i arbetstid men inte att sambandet är så självklart som du beskriver. Historiskt har ju arbetstiden minskat men psykisk ohälsa ökat t.ex. Jag tror att en större faktor är att många ska göra fler arbetsuppgifter på samma tid – t.ex. admin, kommunikation, mail osv osv. Dessutom ska vi för att nå social status ”prestera” mer på vår fritid genom att ha ett innehållsrikt liv med många aktiviteter, aktiva barn och stor vänkrets. Idag ser psykmottagningarna en ökning av ungdomar som är utbrända efter sitt första sommarjobb – det beror naturligtvis inte på ett för stort antal arbetade timmar. Jag tror att ett hållbart arbets- och fritidsliv handlar mycket mer om innehållet och formen än om arbetade timmar. Ditt recept med att få mer gjort på mindre tid tror jag kan funka för en del men kanske till och med bidra till ökad stress för andra.

    Sammanfattningsvis är min poäng att det säkert är bra att gå ner i arbetstid. Den tillväxt som vi hela tiden ser kan och bör vi välja att ta ut i mer fritid istället för prylar och tjänster. Men med mindre arbetade timmar kommer också ett pris. Generellt sett så tror jag att vilket arbete som helst blir bättre, och inte lika bra eller sämre, av att man lägger ner ett större antal timmar på det. Det jag vänder mig mot i ditt resonemang är att du verkar vara av åsikten att allt bara blir bättre av att arbeta mindre – att det inte finns någon baksida vare sig på individ eller samhällsnivå. Ärligare hade varit att avsluta din beräkning med att du som individ kan spara 11h arbete på att inte ha bil, men att du i dagens system då också bidrar mindre till det gemensamma. Sen är ju det en personlig preferens om man tycker det är ett problem eller inte. Men om vi bara ska hoppas att det ska kompenseras automatiskt genom nyanställning av arbetslösa tror jag att vi missar ett viktigt och reelt problem!

  • http://www.livutanbil.se David

    Det finns knappast något enkelt svar på jobbfrågan, åtminstone inte i ett nationellt perspektiv. I vissa kommuner kanske det, som du beskriver, råder brist på arbetskraft och kompetens. I andra är det tvärtom och om vissa gick ner i tjänst skulle fler komma in på arbetsmarknaden.

    Jag skulle ändå vilja styra frågeställningen om arbete och tid åt ett mer filosofiskt perspektiv. Kanske inte om hur mycket vi bör jobba idag eller inte utan mer ”Vad är det för samhälle vi vill ha i framtiden?” Vilken är den hållbara lösningen för kommande generationer?

    Tid är en annan typ av rikedom och att alltid sträva efter ökad tillväxt är inte en möjlighet om vårt samhälle nu ska bli ”hållbart”.

    Människor får insikter och utvecklar sig. Det leder till fler som faktiskt blir upplysta om att religonen Konsumtion kanske inte är vägen mot ett rikare och lyckligare liv.

    Hur det här ska gå ihop med en fungerande välfärd är en svår ekvation, ingen tvekan om det. Pengarna kommer ju från arbete och konsumtion.Vi ska öka farten hela tiden. Kanske har arbetstiden, historiskt sett, inte gått upp, men något som gått upp skrämmande fort är effektiviteten. Massproduktionen som sakta men säkert tär sönder vi planet och leder till en ”Kollaps”.Så fort folk ”håller i pengarna” svider det i statskassan.

    Att beskylla människor för att ”de inte bidrar” om de nu väljer att gå ner i arbetstid är fel. Man vill inte ha den sortens samhälle. Folk måste få välja.

    De som bidrar mest till välfärden är de som valt högavlönade yrken och sätter sprätt på sina pengar. Att den kategorin människor skulle vara någon slags samhällshjältar köper jag inte. De står också för en betydande del utsläpp och miljöförstöring.

    Det hjälper inte hur mycket de än bidrar till vård, skola och omsorg. Vi måste ändå skapa en ny typ av samhällstänk.