Hur det ligger till med cykelkulturen i Madrid – Det har jag koll på nu.

Har varit i Madrid med en vän. Men inte med medtagen Brompton. Frågade min granne som bott där, om det överhuvudtaget är möjligt att ta sig fram med cykel bland all biltrafik. Det rekommenderade hon verkligen inte. Så cykeln fick stanna hemma. Dels av det skälet, men också för att min vän föredrar att ta sig fram på andra sätt.

Ja vet, svårt att förstå.

Väl där, var det inget som hindrade mig från att undersöka om där överhuvudtaget fanns nån cykelkultur att tala om. Frågade runt lite på krogarna på min inte alls helt perfekta spanska, och fick som svar att cykelvägarna hittar man i Barcelona och inte Madrid.

Förvånad blev jag lite senare, när jag sprang på ett avancerat el-lånecykelsystem, BiciMad, med ett generöst antal stationer. Det hade premiär sommaren 2014 och man lär kunna cykla hela 70 kilometer innan batteriet ger upp. Ett årskort för 250 spänn borde heller skrämma bort nån.

Men tråkigt nog verkar det inte vara så många madrilenos som fått upp ögonen för de robusta cyklarna, även om det är just lånecyklarna man ser mest. Men det säger mer om cykelsituationen i övrigt än om just BiciMad blivit flipp eller flopp.

Efter att kollat in cykelläget ytterligare hittade jag ändå ett stycke cykelinfra, och Madrid, som är som en enda enorm småstad, med små gemytliga gator som skulle gå fint att trampa sig fram på. Så länge man håller sig borta från de större gatorna menar jag.

Man märker att staden gjort några ansträngningar för att få folk att cykla men det verkar som att cykelviljan saknas. Har hört att många män där anser det vara en feminin grej och att en riktig man kör bil och sånt det gammalt strunt som envist hänger sig kvar i könsnormerna.

Men, nästa gång tar jag med min Brompton. Ingen tvekan. För jag skulle inte vara rädd att cykla på Madrid gator. Det farliga är isåfall mer att så få cyklar, och bilister inte blivit vana vid dem, mer än bristfällig infrastruktur för cykel.

Madrid är på många sätt en riktigt schysst stad där barkulturen lever på högpuls för jämnan. Här finns fler utskänkningstillstånd än i hela Norden. Ett par canas med ett litet tapastilltugg för 30:- gör en på riktigt bra humör. När jag återvänder hoppas jag att även machomännen hajat att det är roligare att cykla än att åka bil, och att få tjejer går igång på män som gasar runt i bilar.

Och Bromptons kan dom också köpa om dom vill

/DS

 

Det här inlägget postades i Annat och märktes , av david. Bokmärk permalänken.

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
  • Goran Gozo

    Den inställning som invånarna verkar ha till cykling har uppenbarligen gett rätt väntade resultat: http://www.globaltimes.cn/content/906879.shtml

    • David Sennerstrand

      Verkar inte bättre tyvärr. Tack för länken, intressant att följa hur dom tar sig an problemet där nere.