Min granne och hans nya super-el-cykel

I maj skrev jag om min käre vän och granne som blev totalt knockad efter att ha testat en alldeles speciell elcykel, närmare bestämt en lyx-glidar-modell för fyrtio tusen (30 med statlig rabatt) undertecknad Riese & Müller.

Begäret, efter provturen, blev så stort att han inte kunde föreställa sig ett liv utan den fantastiska cykeln. Det gick bara inte. Så han slog till och efter plågsamma veckor av väntan (den sätts ihop på beställning i Tyskland) har den nu kommit, och är bara hans och ingen anns och han är bara så himla glad. Nyfrälst liksom.

För ett par dagar sedan fick jag tillfälle att själv testa. Och det blev en lång härlig tur (eller två faktiskt) innehållandes osedvanligt många branta backar.

Tinker är en vacker skapelse smakfullt ihoplockad med helt sjukt attraktiva komponenter: Gates belt drive, steglös växel (NuVinci N380) mittdrevs-motor (Bosch PowerPack 400)  samt en framhjulsfjädring som bidrar till en mjukhet över ojämnheter som säkert är hur svår som helst att överleva utan när man väl vant sig. Det är ju nästan så att man börjar dregla lite. 
IMG_9582

Jag har aldrig ägt nån el-cykel men testat ett tiotal olika varianter. Tinker är sådär gött sammansatt och man känner att det är nåt extra (och svindyrt) redan vid första anblicken.

Graden av hjälp från elassisten sitter synkroniserad i den steglösa växeln. Funkar som ett gashandtag ungefär. Ju mer energiskt du trampar ju mer hjälp får du. Jämför man med många andra  el-cyklar då man ställer in grad av hjälp, till exempel i tre olika nivåer, så känns det här lite mer som ett automatväxlat fordon.

IMG_9575Efter några minuter under min provtur, efter att ha fått någorlunda koll på det hela, stänger jag av el-assisten helt. Jag resonerar som så att en el-cykel som känns alltför seg och dålig att cykla på utan motor är en undermåligt fordon som lämnar en fet känsla av olust efter sig. Det bästa sättet att skilja agnarna från vetet är därför att helt enkelt under ett tag trampa själv, som om det vore en vanlig cykel, och sanningen kommer snart att göra dig lite klokare i valet och kvalet (om du är på jakt vill säga).

Härligt är det att konstatera att Tinker funkar även utan assist. Visst, den är tyngre än en standard-cykel men eftersom det är mittdrevsmotor och att inte motorn sitter i bak eller framhjulet som onekligen kan utgöra ett sänke för cykeleganskaperna, klarar sig Tinkern bra. Om man förställer sig att det till exempel är 8 km kvar hem när batteriet ger sig så skulle inte det med andra ord inte leda till några värre panikångestattacker.

När man uppnåt 25 km/h stängs motorn av. Begränsningen finns ju på alla lagliga elcyklar. Detta kan i sammanhanget upplevas som att cykeln lägger på en broms. Det är ju så härligt att trampa upp lite fart och 25 km/h på grund av detta riskerar kännas lite som en glädjedödare. Men den här cykeln är mer av comfort än sport. Man sitter helt upprätt och den gör inte på något sätt anspråk på att framstå som ett fartvidunder. På en sport-el-cykel kan fartbegränsningen upplevas som lite tristare kan jag tänka mig.

Det roligaste är ju förstås backarna. Jag dras magnetiskt till Stockholms mördarbackar för att hämnas på dem var och en efter alla mödosamma kamper man haft med dem genom åren. På ungefär 50% assist, som jag ofta föredrar, känns det som om man delar på ansträngningen, och den känslan är oerhört harmonisk och får hela konceptet att kännas sunt på nåt sätt.

Vill du visa ditt stöd för denna blogg? Gilla gärna bloggens nya FB-sida uppe i högra hörnet, eller här under om du läser på platta. TACK!

Om att cykla i Bordeaux, vinprovningar och om mina nu åtta år som lådcykelägare

Har mest befunnit mig nära havet och parkerat mig på min SUP för att inte torka ut i värmen under de senaste veckorna.

Men innan dess har vi bland annat hunnit med en resa med åtminstone en dags cykling i vindistrikten i närheten av Bordeaux.

Att cykla mellan svulstiga vinslott och genom vindruvsfält som aldrig tycks ta slut – är en exotisk upplevelse. En vidsträckt och vacker  landsbygd helt utan kossor, grisar och höns – för kreatur är ju inte speciellt nödvändigt vid vinproduktion vilket är det som det uteslutande handlar om här.

IMG_9342

IMG_9297Vinmuseet i Bordeaux

IMG_9572

Här kommer vi!

Enligt en rödvinsprofet i bekantskapskretsen produceras det bästa vinet kring den lilla staden Pauillac – så det var av förklarliga skäl i de krokarna vi höll till.

Att få inblick i hela produktionskedjan, testa, smaka och jämföra, att få förklarat för sig hur otroligt omsorgsfullt skogarna, som ligger till grund för virket till tunnorna där vinet lagras, valts ut; hur vindruvor som inte är helt runda förpassats raka vägen till b-produktionen – var ju precis hur intressant som helst att få koll på.

Den här sortens resa skulle man till exempel kunna göra med ett gäng vikcyklar. Det går att ta sig runt med tåg nästan överallt, och kombinera med cykel, så nån bil är egentligen inte nödvändig.

Vi flög till Bordeaux och för oss sex i resesällskapet var det ändå bekvämt med en minibuss (ska erkännas) som vi hyrde på flygplatsen. Men i mitt cykelhjärta (och tåghjärta) skulle en tåg-vik-cykel-luff vara eggande lustfylld i dessa omgivningar. Hoppas det dyker upp såna möjligheter framöver.

Nog om Frankrike och vinrankor. Jag vill nu istället passa på att slänga in en hyllning till ett födelsedagsbarn. Det är min lådcykel som fyller åtta. I så många år har den förgyllt min och många andras tillvaro. Vi har använt den dagligen när vi varit hemmavid under sommaren och tanken på ett liv utan den gör en nästan kallsvettig.

Dottern, min tjej och ofta nån kompis till dottern eller båda våra suppar kommer den fantastiska cykeln ofta lastad med. Och inte sällan nuförtiden går turen längs den snirkliga och somriga lilla vägen (o helt bilfria) längs Brunnsviken mot badplatsen.

För åtta år sedan var den helt nyimporterad från Amsterdam och den rullar fortfarande så fint och fyller så bra upp det tomrum ett bilfritt liv skulle kunna innebära. 
IMG_9279

1 vuxen och 2 förstaklassare i lådan – det går bra. 

IMG_8977

Ett Elpiano går också bra. 

Första turen med Bella

Så såg det ut för åtta år sedan. Premiärtur för Bella.

Och med den lådcykel-hyllningen avslutas dagens inlägg.

/DS

Att cykla på Utö!

Vi fortsätter vårt projekt med att semestra i våra egna omgivningar genom att kombinera cykel, båt och pendel. 

Senast upptäckte vi Utö som bland annat är känt för järnmalmsgruvor och för att sporten Swimrun skapades här.

Så här tog vi oss dit: Först pendel från Odenplan till Västerhaninge (30 min), sen 5 km cykling (15 min) till färjan vid Årsta brygga. Båten tar ca 45 min och det går utmärkt att ta med sig cyklar.

IMG_9258

På Utö hittade vi bland annat en turistbyrå. Det passade utmärkt för vi sökte efter en magiskt vacker tältplats och ett cykelutflyktsmål.

”Cykla till Stora sand, ni kommer inte att ångra er” sa de på ett så övertygande sätt att vi bestämde oss på studs för att lita till deras tips.

Innan vi trampade mot Ålö Stora Sand åt vi en helt fantastisk lunch på Lilla haket alldeles bredvid turistbyrån, sällsynt god vegetarisk korv och halstrad lax med potatissallad.

Efter en 45 min lång cykeltur med vackra och omgivningar hittade vi vår magiskt vackra tältplats på Stora sand. Det var inte så svårt.

IMG_9243

Läste att den här lär vara en av Stockholms absolut bästa badstränder och trots att det var soligt och varmt blev det aldrig mycket folk. Vi gick på en upptäcktsfärd efter att ha satt upp tältet. I närheten av stranden finns massor av exotiska bergarter och det känns som om man är väldigt långt hemifrån.

IMG_0432 IMG_0433 IMG_0434 IMG_0436

IMG_9246

Efter att dagen efter ha ätit en grym frukost på öns bageri och besökt gruvbyn, badat från klippor, cyklat, spelat minigolf och sett en ryssugn – så bestämde vi oss för att förlänga vår vistelse och ta den senaste båten hem (vid ca 20:00).

Vi avslutade till sist med restaurang-besök och åt nåt så vansinnigt god veg-pizza på Nya Dannekrogen och förundrades över den höga kvaliten på samtliga ställen där vi ätit och druckit och att utflyktsmålet Utö (och Ålö) verkligen var en höjdare.

DS

 

Gästinlägg om bland annat ljuspunkt för cykel på tåg #movingo #eskilstuna #örebro #västerås

Ett gästinlägg! Oerhört välkommet och uppskattat av mig som nu helt solo drivit denna blogg sen 2009 (vill du också bidra?). Det är ett brev som jag fått av Håkan Bern som läggs ut som ett gästinlägg. Det handlar bland annat om glada bud till den som vill ta med cykeln mellan Sthlm – Eskilstuna, Örebro eller Västerås. Det handlar även en aning om vikcyklar som Strida, Montague och Brompton samt om situationer när all annan trafik förutom cykeln står lamslagen. Det får vara tillräckligt som förord. Tusen tack för ditt brev Håkan!

Hej

Jag läser ju din intressanta cykelblogg ibland. Skrev ett tack för något år sedan som du gillade. Här kommer en till sammanställning, skrev halvt nån gång i vintras men blev aldrig färdigt eller skickat utan kvar i datorn. Men nu kom det iväg iaf.

Movingo, nya biljettsystemet för regionaltågen i Mälardalen. Vi som tågpendlar i Mälardalen har fått sänkta biljettpriser under 2017. Dessutom ingår SL-kortet och lokalt busskort. Bra ! Biljettsystemet kom nu hösten 2017, det blir egna tåg också. De kommer dock inte förrän 2019. Det blir vita dubbeldäckare. Jag var på Centralhallens golv en dag i höstas. Då var det en presentation av just detta nya system. Jag började prata med en av cheferna där som visste en del om tågtrafik, han var rätt intressant att snacka med. Jag gick på där om att vi pendlare behöver cykelplatser på tågen. Passande nog så hade jag min Montague ihopfälld i en stor svart tygväska på axeln när jag stod där. Han vart lite impad av den faktiskt ”Är det en riktig cykel du har där ?” och menade att ”för såna här kompakta finns ju alltid lösningar” när jag menade på att det var ont om cykelplatser på tågen.

wpid-Photo-20150314065820560.jpg

Blev tvungen att (för tusende gången) visa min egen hopfällbara på ett tåg:)

På Movingotågen blir cyklar tillåtna ! Varje tåg har en yta som är avsedd för barnvagnar eller cyklar. Utan barnvagnar så rymmer denna yta 6 st cyklar. Jag menar ju att detta är för lite. Men helt klart är ju sex platser mer än inga alls. En klar förbättring! Vi som bor en bit ut kan cykla på riktig cykel i Stockholm och Stockholmare kan komma ut en bit och cykla på fina lågtrafikerade cykelbanor och landsvägar. Blocketköp av begagnade cyklar blir också smidigare. Det var en intressant diskussion med denna tågchef som jag dock missade namnet på. Men han sa att han hade inget emot cyklar men att det också finns personer inom tågtrafiken som verkligen hatar cyklar. Vår diskussion blev dock avbruten av en äldre man med toalettfrågor och jag gick vidare mot min tågavgång. Men sprid gärna till cyklande Stockholmare att man från nästa år kan åka Movingo med cykel till städer som Eskilstuna, Örebro och Västerås som har massor av fina cykelbanor.

Movingo köps på en speciell sträcka, jag har tex Strängnäs-Stockholm. Men för ett tillägg på någon tusenlapp så kan man köpa ett kort för hela Movingoområdet. Det kan ju vara av intresse någon semestermånad att tågluffa med eller utan cykel i Mälardalen.

Jag köpte en Strida för något år sedan. Den har dock inte blivit så väldigt använd under 2017. Men några tillfällen i alla fall. Riktigt smidig att ha med sej på pendeltåget och dra runt på Centralen. Går bra att ha med sej i rulltrapporna från tunneln. Men på regionaltåget är den lite lång ibland, 120 cm ihopfälld, och den passar inte på alla bagagehyllor i tågen. Vissa vagnar, vissa vagnar inte, som med Montague. Det blir väl en Brompton i cykelsamlingen också vartefter. Eller att man får lära sej att kliva upp i rätt vagn på tåget. Men kul på Södermalm med Strida! Och cykling i city, Gamla Stan etc. När jag cyklar genom villakvarteren till tåget i Strängnäs på en Strida är man ju som ett ufo eller liknande. Sen i centrala Stockholm när folk kommer på longboards, segways, rullskridskor, racercyklar och lastcyklar i blandning så är man ju en del av det levande kulturlivet. Kul att vara det som 50+are. Att min Strida inte blivit så använd beror dock mycket på att jag har jobbet så nära från pendeltågstationen under 2017 så jag har bara tagit vikcykel med mej då jag haft ärenden efter jobbet som kräver cykel.

På din blogg skrev du om terrorattacken 7 april 2017. Att man på cykel ändå kan transportera sej när övriga transportsystem slås ut av en eller annan orsak. Det kommer ju tyvärr att inträffa igen att det blir stopp. Har man cykel eller vettiga skor att kunna gå med så är man dock någorlunda förberedd. Jag var med om en liknande händelse, tror det var 2005. Inga personer dödade och inga personskador heller. Men biltrafiken genom Stockholm var helt lamslagen, det stod bilar still överallt på tomgång. Då var det skön känsla att cykla genom Stockholm, dock var väl luften inte så nyttig av alla avgaser. Man fick en del avundsjuka blickar från en del bilister. Jag jobbade i Älvsjö då och cyklade hem till Åkeshov på mtb med slicks. Det var inte lika vanligt med cykelpendling då som nu, men visst förekom det. Det som hade hänt var att en stor pråmplacerad lyftkran, Lodbrok, körde på Essingeleden som då stängdes av. De som körde lastbilar uppe på bron då var helt övertygade att bron skulle rasa och ställde lastbilarna på tvären över vägbanan. Men jag kom som sagt smidigt hem på cykel, dock med bensinsmak i halsen. Något liknande lär ju hända igen, liksom att terrordåd mot kollektivtrafiken såsom i Madrid och London mfl kan inträffa även i Stockholm

Cykelhälsningar Håkan Bern

Pengar på börsen eller i bilen under 5 års tid? Om Billiv VS Tåg, cykel och kollektivtrafik rent ekonomiskt

Pratade med en bekant som har bättre koll på börsen än jag, och lyckades bli aningens intresserad.

Angående att spara på sikt lyfte hon fram fördelarna med att satsa på en vanlig indexfond, som följer börsens utveckling utan några konstigheter, framför sparkonto (med högst ca 1%). Långsiktigt kan man tydligen förvänta sig en avkastning på ca 5-6% per år, och då är det lågt räknat (råder säkert delade meningar här). Sedan 1985 har stockholmsbörsen i genomsnitt ökat med 11% per år.

Det finns en typ av spar-prognosmätare på Avanzas sida. Hur länge och hur mycket man behöver lägga undan för att (förhoppningsvis/kanske/troligen) uppnå sina spar-ambitioner.

Så småningom kom jag att tänka på mitt eget uträkningsexempel här på bloggen, om uteblivit bilägande och hur mycket man sparar på det. Uträkningen har några år på nacken och gör inte anspråk på att vara exakt (det är komplicerat). Mer som trovärdigt exempel på vad bilkalaset gått på för mig om jag hade ägt en viss typ av bil i fem år.

honda

Har övervägande fått många fina kommentarer om uträkningen. Idag är biltullarna högre, samt högre utgifter för parkering, så förmodligen skulle slutnotan vara aningen fetare om jag gjort uträkningen idag. Men uträkningen lär fortfarande stämma på ett ungefär.

Nu till det intressanta. Pengar på börsen VS Femårigt bilägande?

Kom fram till i min uträkning (HÄR) att äga en Honda CR-V i fem år kostar totalt 301 500 kr eller (301500/60mån) 5025 kr i månaden.

Men att inte äga Hondan innebär ju andra utgifter för alternativa sätt att ta sig fram. Dem får vi inte glömma. Därför såg jag över utgifter även för detta.

Sammanlagda utlägg för tågresor, kollektivtrafik och årskostnad för cyklar: 17 200 kr per år, 86 000 kr under fem år eller 1433:- kr i månaden. Billiv VS Tåg, cykel och kollektivtrafik (301 500 – 86 000=215 500).

215 500:- att månadsspara jämnt fördelat under fem år. 3 591:- /månad.

Genomsnittsökningen på börsen sedan 1985 är 11%. Men det är inget man kan räkna med så vi tar ner förväntningarna till 6,1% i snitt fram till 2023.

Skärmavbild 2018-06-01 kl. 09.59.25

36 497:- blir förtjänsten av att placera pengarna om man inte är nöjd med förtjänsten på 215 500:- som den bilfria livsstilen inbjuder till (utan ränta eller avkastning).

Ca en kvarts miljon förtjänst på att ta sig fram mer miljövänligt beräknat på en femårsperiod. 

Kan ju vara värt att ha i tankarna om man går i bilköpstankar men tvekar på om bilägarskapet är helt och fullt nödvändigt.

Vill du visa ditt stöd för denna blogg? Gilla gärna bloggens nya FB-sida uppe i högra hörnet, eller här under om du läser på platta. TACK!

/DS

Ta cykeln i pendeln och bara dra!

Vi har turen att bo nära Odenplans pendeltågstation, närmst den norra nedgången på Vanadisvägen där man får ta med sin cykel (inte tillåtet vid södra nedgången) helger och tider då det inte är rusning. Det är gratis att ta med cykeln och har man ett värdekort kan man åka vart helst trafiksystemet tillåter, och det kostar aldrig mer eller mindre än 31 kronor.

”Inlägg om cykelförbud på pendel ledde till artikel”

6D9E94B9-8C9A-4D85-9939-8FE6FB03036B

På en halvtimme är man till exempel i Västerhaninge och därifrån kan man cykla sig vidare mot: Härringe slott, Årsta havsbad, Dalarö eller ta båt till Utö. Man kan också besöka halvön Gålö ca 40 minuters cykling från stationen vilket blev vårt val denna gång.

Vi skulle egentligen till Utö men missade båten så det fick bli Gålö istället – och det blev med facit i hand en fin plan-B. Utö får vänta.

När vi kommit fram parkerade vi cyklarna och vandrade några kilometer av Gålös hela fem mil långa strandlinje som är en del av halvöns naturreservat.

Himla vackert! Kändes som man hade kommit en bra bit ut på landet; ändå krävdes det i praktiken bara 30 min med tåg och 40 min cykling för att ta sig dit.

45757670-1DEE-46E1-B0D7-4327FE9784AB

Att få ett vardagsbreak är med cykel+pendel både enkelt, snabbt och billigt. Och såklart miljövänligt.

Vi tog en välförtjänt öl och lunch i närheten av Gålö havsbad och konstaterade att ta sig hit med bil hade inte varit samma härliga grej.

Insikten är att man har enormt mycket outforskat i ens egna omgivningar och att det inte finns nån anledning att fortsätta att låta det va på det viset.

Från många pendeltågstationer når man enkelt ett helt gäng underbara cykelstråk. Åkte till exempel till Södertälje med pendel och resten med cykel (ca 3 mil) till Mariefred för ett par år sedan. Himla fint det också. Inbjuder till att ta båten hem så att det blir en skön rundtur man kan göra på en dag.

Sammanfattningsvis: Tåg+Cykel VS Bil 1-0.

/DS

Efter att min vän testat elcykel – blev totalt frälst

En vän har fattat ett nästan överjordiskt tycke för en el-cykel.

Många känner nog igen sig i när det där bara-måste-ha-begäret kickar igång på alla cylindrar. Hur det skoningslöst pulserar i kroppen, faktiskt till den grad att det nästan kan liknas vid förälskelse.

Så är det för honom, han liksom bara måste ha den för att kunna leva ett normalt liv igen.

Objektet som fått honom att känna så här heter Tinker. En skapelse med alla tänkbara superkomponenter i ett kompakt och behändigt format med 20″ hjul.

Tinker

Till exempel: Mittdrevsmotor (Bosch PowerPack 400), remdriven (Gates belt drive), steglös växel (NuVinci N380) och justerbar styrstolpe (Riese & Müller, adjustable height and angle).

Kompakt JA fällbar NEJ.

Är en Brompton electric för ca 30 000 en konkurrent?

Inte om man inte har ett vikbehov skulle jag säga. Och känslan med Tinkern som min vän beskrivit och som belt drive, steglös växel, mittdrevs-motorn och som en mjuk fjädring bidrar till lär vara svåröverträffad. Speciellt med en ultrakompakt vikcykel.

Han var bara tvungen att beställa en. Det tar sex veckor innan den är i hans händer. Längtar efter att själv få känna om den är så fantastisk som han själv eldigt proklamerat. Återkommer såklart om detta.

Vill du visa ditt stöd för denna blogg? Gilla gärna bloggens nya FB-sida uppe i högra hörnet, eller här under om du läser på platta. TACK!

 

 

Har fått ett tips: ”Polisanmäl för brott mot ordningslagen”.

IMG_9172

För ett par veckor sedan cyklade jag kvällstid på Surbrunnsgatan i riktning mot Norrtullsgatan. Där finns förmodligen Stockholms fjuttigaste cykelbana.

Men det hjälper inte att den tar lite plats. Den får ändå inte vara ifred. Byggställningar och byggmaterial stod placerat mitt på cykelbanan utan ens så lite som en vi-ber-om-ursäkt-lapp så långt som ögat kunde nå.

Lite uppgivet fotade jag spektaklet och skickade in via Stockholms stads egna app Tyck till. Utvecklad just för såna här situationer.

Fick svar ungefär 10 dagar senare:

Hej!

Tack för din synpunkt! Det finns ingen pågående etablering med tillstånd på den angivna platsen vilket gör det svårt för mig att veta vem det är som äger upplaget. Om de fortfarande är på platsen får du gärna ta en bild på företagets namn om det finns, så kan jag föröka luska ut vilka det är och kontakta dem. Du kan även själv polisanmäla ärendet för brott mot ordningslagen om du skulle vilja, men då måste du veta vilka som är ansvariga.

Med vänlig hälsning
Madeleine
Markupplåtare


Nästa gång ska jag ta reda på vem ansvarig är och polisanmäla händelsen. Kanske mer effektivt än att använda appen?

DS

SUP varje dag!

Vi har rotat fram våra Stå-paddel-brädor (SUPar) ur förrådet och redan använt dem vid flera tillfällen. Att ta lastcykeln ner till Brunnsviken (10 min) med de uppblåsbara brädorna tillsammans med sambo och (ibland) dotter i lådan är så sjukt smidigt.

Man känner sällan att det är ett för stort projekt för att det ska bli av till skillnad från diverse utflykter med större vattenfarkoster.

Lastcykel och SUP är en oerhört lyckad kombo. Ett lyckligt äktenskap. Ett frihetskoncept.

IMG_9188

Prövningen är främst att pumpa upp dem till rek.15 psi. Högt lufttryck är nödvändigt annars blir brädan seg – glider sämre i vattnet.

När man väl (efter 6-10 svettiga minuter med handpump) uppnåt tillfredställande luftmängd känns brädan lika hård som ett bildäck. Mäktigt för nåt uppblåsbart.

IMG_9185

Att kunna reducera storleken på saker och ting med hög kvalité är ju nåt som jag som sagt är väldigt svag för. Det bidrar till att man verkligen använder det. Var länge på jakt efter hopfällbar kajak eller liknande, men nu blev det ett par SUPar istället (förra sommaren) och det blev ju bara ett så himla bra köp.

IMG_0397

Dottern har tidigare suttit längst fram på min eller Emmas bräda när hon är med, men sen helgen har hon också lärt sig och paddlade över viken vid sommarstället i närheten av Rådmansö. Bara sådär.

Hon fick en våtdräkt när hon nyligen fyllde åtta, så det skulle kännas bättre att ramla i det 12-13 grader kalla vattnet. Bra grej!

IMG_9192

Bella till vänster paddlar och balanserar sig över till andra sidan.

Nu vill hon ha en egen. Kanske kan hon i sinom tid få min. Är redan sugen på att uppgradera. Har en budgetbräda för ca 4000:- som är helt okej, men eftersom det här känns som nåt jag kommer syssla med så länge som jag kan stå och röra på armarna så finns redan lust att uppgradera till ett något mer flådigt.

Skulle kort sammanfatta grejen som en aning meditativ motionsform som gör sig bäst på spegelblanka vattendrag.

Vill man läsa mer om SUP, kolla här.

Vill du visa ditt stöd för denna blogg? Gilla gärna bloggens nya FB-sida uppe i högra hörnet, eller här under om du läser på platta. TACK!

/DS

Mimers loppis – finalen på vår jätte-utrensning

I lördags (förra) följde vi upp vår jätte-utrensning av gammal sånt som inte använts på några år med storartad final genom den 200-bord-stora Mimers loppis på Norrtullsgatan.

IMG_9158

07:30 tog jag lådcykeln, med vårt gamla vackra och funktionella klaffbord plus ett tvättställ för kläd-upphängning, och knep en fin plats längs Norrtulls sjukhus. 

IMG_0393

Efter sex timmar hade vi sålt helt okej, men mest av Bellas leksaker, böcker och kläder. Segare med det andra. Vid stängningsdags kl 16 så kom en lastbil där man kunde lämna allt som blivit över. Kändes bra att skänka det osålda till Second hand och cykla hem en, förutom klaffbordet och tvättstället, helt tom lådcykel.

Att nu, till exempel, se in i sin garderob och låta blicken möta kläder man faktiskt använder och inte bara tar plats, är bara så himla skönt. En form av terapi. Känns extremt välgörande för ens innersta.

Och sen, så många av Bellas leksaker som bara legat och samlat damm.

Det känns nästan som ett jobb ibland, att bara göra sig av med onödiga grejor, och det är lite sorgligt att bli medveten om att det är så mycket oviktigt som man nästan omedvetet införskaffat.

Eller som andra har införskaffat åt en…

Gåvor och presenter är ju välmenat, men sånt som ett barn inte valt själv riskerar stå oanvänt i ett hörn eller låda, ibland utan att barnet ens spenderat fem minuter med leksaken i fråga. I längden en helt orimlig form av miljöförstöring. Och risk för att göda ett ohälsosamt förhållningssätt till prylar. Presentkort är mindre dåligt, upplevelse-presenter kanske bäst.

Hur som, både som barn och vuxen, är det lätt att luras köpa prylar bara för att det är billigt. Men det är aldrig billigt om man inte behöver det. Undantagsvis produkter med högt andrahandsvärde som man kan sälja vidare om de inte skulle falla en i smaken i längden.

Ofta räcker det ju med att kolla Blocket och/eller Tradera för att få ett hum om andrahandsvärde om man är osäker. Saknar produkten, som några saker i vårt loppis-utbud, nästan helt och hållet ett värde begagnat kanske den inte skulle införskaffats från allra första början?

IMG_9163

Man får perspektiv när människor trängs på de så snålt tilltagna trottoarerna en sån här dag. Längs gatan står samtidigt bilar parkerade som ungefär till 95% just bara står där -oanvända. Jag gjorde, med lådcykeln, anspråk på en parkeringsplats som en liten miniprotest åt allt utrymme som givits bilisterna (över 50% i Sthlm city). Vet inte om det är lagligt. P-vakter gick förbi, gjorde ingen anmärkning, så kanske inget problem?

Det var iallafall tydligt att lådcykeln var mer inbjudande till fler aktiviteter på parkerings-ytan än att bara ställa sitt fordon på; att döma av att ett par loppis-besökare gärna och snabbt tog tillfället till en matpaus bredvid.

Vill du visa ditt stöd för denna blogg? Gilla gärna bloggens nya FB-sida uppe i högra hörnet, eller här under om du läser på platta. TACK!

/DS