Storhandling med lådcykeln

Storhandling med lådcykeln

Igår var det avslutningsfest på Kulturskolan.

Käket skulle vi lärare själva transportera. Jag erbjöd mig att köra matvaror mellan skolan och Hemköp med vår lådcykel.

Mina kollegor Ronnie och Camilla lastar matkassar…

Det är bara någon dryg kilometer att cykla. Lastkapaciteten, när man väl fällt upp den lilla bänken, motsvarar bagageutrymmet i en mindre bil. Dessutom kan man i vissa fall lasta på höjden (med spännband) och då skulle jag uppskatta att det motsvarar bagagen i en normalstor bil.

En av mina elever hade bara sett min vikcykel i hopfällt läge. En annan dag tog jag lådcykeln till jobbet för att hämta en förstärkare; eleven fick syn på den och brast ut: “Shit vad stor den blir utfälld.”

Vore ju iofs fint med en hopfällbar lådcykel som blir lika liten, och lätt, som en Brompton.

Men en sån modell får man nog vänta på – ett par sekel eller så.

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.