Hög på biloberoende

Hög på biloberoende

För en ofrälst kan det låta en aning märkligt, det kan jag ha viss förståelse för: men att trotsa bilsamhället och bemästra vardagssituationer med cykel ,som man normalt behöver bil för – slår det mesta.

Pulsen går på högvarv och triumfen strålar om en, när man i total eufori trampar hem efter att än en gång pekat finger åt bilberoendet och besegrat det.

De yppersta vapnen för att nå detta biloberoende är den hopfällbara cykeln i totalharmoni med dess motsats – lådcykeln.

Att bilen spelar en stor roll när man skjutsar, blir skjutsad, hämtar eller blir hämtad, skulle de flesta skriva under på.

Själv vägrar jag skriva under och erbjöd bror min, som var på blixtvisit igårkväll, skjuts tillbaka till hotellet: jag styr lådcykeln, vid behov tar jag packning i lådan, brorsan på en Brommie som efter utfärdens slutpunkt fälles ihop och transporteras hem i lådan.

Det är inte första gången och inte sista. Imorgon är det min och Bellas tur att bli skjutsade, av Hanna, till T-centralen för att ta tåget till Småland.

Att utföra typiska bilgrejor, utan bil, är en beroendeframkallande drog – helt utan biverkningar.

Länge leve det bilfria livet.

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.