En mörk sida hälsar på i den aggressiva stadstrafiken

Det är både roligt och intressant att ha en bilist på luren, som argsint försöker jobba sig fram i Stockholmstrafiken, samtidigt som hen försöker snacka i telefon med polarn.

Nästan en schizofren upplevelse och ett skickligt jonglerande mellan förarens olika personlighetsdrag. När det som i detta fallet rör sig om en man, blir jag imponerad över kompetensen att ha flera bollar i luften samtidigt.

Såhär kan det till exempel låta:

“Tjäna, hur länge…din förbannade idio…jo jag tänkte vad gör du på fred…fuck you, fuck you…för vi är ett gäng som sk…nämen vilken jävla idiot, tänker han med röven…det var ju ändå ett tag sen…ahhhhhhhhh!!!!!! Döööööööööööö!!!!!!! vad säger du?”

Jo men fredag funkar nog, ska kolla med…”

Men åhhh, kör då din feta gubbröv…Kul, men då hörs vi och kollar läge…men är du senil eller!”

“Ja, vi hörs.”

“Hörs, argggggg…det gör vi, hej.”

Jag kryddar knappt nånting. Sådär kan ett samtal mellan oss låta och på något konstigt sätt har man vant sig. Det är så det är, det är så det låter.

Att man har en jobbpersonlighet och en annan privat kan nog många känna igen sig i. Men finns det även en tredje?

En ganska mörk en, som hälsar på lite då och då och gärna i aggressiv stadstrafik?

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.