Helgens skalp – en gammal gulnad furumöbel från sjuttiotalet

En ny skalp. Min något speciella passion för att trampa hem stora möbler och diverse annat skrymmande lever i allra högsta grad.

Vi är i stort behov av förvaring – en stor, av ålder gulnad, furumöbel från sjuttiotalet för 150:- kr på Blocket – ska lösa våra problem. Köpt av en ung timid kvinna med minst tio katter i lägenheten. Bella överförtjust. Jag astmatisk skeptiker med misstankar om allergiframkallande ämnen från ett helt kattanhang som grott in i den gamla byrån genom åren. Tur att det finns målarfärg. Blir som ny och kapslar in alla eventuella astmautlösande kattgifter.

Från Observatorielunden, zick-zackandes genom en sollapande folksamling på Odenplan, vidare mot Norrtullsgatan – trampar jag sakta men majestätiskt detta mäktiga lass.

Hade velat skriva “denna vårens första dag” men då skulle jag farit med osanning. Det är nämligen svinkallt.

När jag närmar mig Tre liljor ser jag grannar som tillsammans med sina barn brister ut i spontana hurrarop och uppmuntrande komplimanger. Superlativen värmer upp den kalla vinterluften.

En leende dam, säkert över de nittio, applåderar. Säkert av nostalgisk upprymdhet sen ungdomsåren då denna typ av transportcyklar inte var ett undantag.

Strunta i att jag just kryddat lite. Är på det humöret.

Bakom mig hör jag en man ängsligt säga: “Det där borde vara förbjudet” till sitt kvinnliga sällskap. Han tror inte jag hör men David – Lådcyklisten, hör och ser allt denna lördag. Jag vet såklart att han bara känner sig hotad och blir rädd för det för honom farliga och okända, så jag trampar ödmjukt vidare…

…in genom den gamla ekporten och hela vägen till hissen i vanlig ordning.

Bella stolt över farsan som med blott sin kroppskraft kan få hem nåt som 9999 av 1000 skulle använda motordrivet till.

Den blir svart. 1 liter räcker lugnt. Lite spackel på ett par ställen där möbeln av åldern är sårad och vips har den ett par decennier till att leva.

Nästan klart. Originalknopparna borttagna…

…såna här läckra guldhandtag blir det istället.

Känns bra att vägra häst-i-korv-stället-som-utlöser-illvett-och-vemod ännu en gång. En sån här vacker byrå hittar man inte där.

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.