“Trafikslag på undantag” borde sorteras till kategorin tragedier

 
Läser Trafikslag på undantag av Martin Emanuel. Det är tragiskt men intressant att läsa om hur synen på cykeln som transportmedel förändrades efter kriget, i Stockholm.
 
Cykeln skulle främst användas för utflyktsändamål utanför stan, bestämde sig plötsligt politiker och tjänstemän för. Detta trots att cykeltrafiken stod för hela 70% när den var som störst 1943.
 
Efter kriget blev bilnormen så stark och cyklister så pass mycket i vägen, vilket ledde till att världens hittills smartaste fortskaffningsmedel blev reducerat till något man bara skulle använda för rekreation.
 
Vilka puckon!
 
Intressant läsning men boken borde sorteras som tragedi på bibliotek och bokhandlar, inte bland teknik, trafik, vetenskap och miljö.
 
Så länge cyklister varit representerade i trafiken – har man gnällt på dem. Det är fakta. Tycker följande bilder avslöjar hur man såg på de trampande när bilen snabbt började bli norm. I och med utgivningen av broschyren “Fint sätt på cykel” 1946, så skulle de “bångstyriga” minsann tuktas.
 

Bilder ur tragedin “Trafikslag på undantag” av Martin Emanuel.

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.