Kommunen bidrar gärna ekonomiskt för att man ska cykla – inomhus

Det kom en kvinna från HR igår och informerade kollegiet, på kulturskolan där jag jobbar, om hur verksamheten styrs och en del annat.

Mot slutet började det snackas om friskvårdsbidraget. Det är så att vi får nån tusing i subvention, av solna stad, för att vi ska sporras att aktivera oss i lämpligt forum. Tanken är att sjukfrånvaron ska minska och att personalen ska hålla sig frisk.

En av kollegorna tyckte en tusing var himla snålt då det inte räckte särskilt långt till att finansiera hans årskort på tennishallen.

Kvinnan från HR svarade, ödmjukt men bestämt, att det faktiskt inte finns någon statistik som tyder på att ökat friskvårdsbidrag leder till att de anställda rör på sig i någon högre utsträckning.

DÅ VAKNADE JAG.

Det här är viktigt så nu ska ni lyssna, sa jag med emfas: Det finns studier, där resultaten är entydiga, som visar på att den som cyklar till jobbet minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar radikalt. Och även undersökningar, i både Nederländena och Sverige, som klargör att sjukfrånvaron är lägre bland de som cyklar till jobbet än de som tar sig dit på annat sätt.

Ja, det var väl kanske inte exakt så jag formulerade mig men det var i varje fall mitt budskap.

Varför är det då så, fortsatte jag, att man till exempel inte kan använda den där tusingen till cykelreparationer, däck och även cykelinköp?

Hon förklarade att skattemyndigheten tycker annorlunda och frågade sig hur det skulle se ut om anställda till exempel skulle ta hästen till jobbet. Skulle kommunen isåfall bidra till inköp av hästar för privatpersoner då med?

Jag svarade att det kanske finns en och annan (1/1000 000?) som faktiskt vill rida till jobbet, men att jag inte riktigt ser problematiken och att faktum kvarstår:

Jag får pengar av kommunen till att cykla inomhus – utan att överhuvudtaget ta mig nånstans; men INTE ute i friska luften, där friskvården leder mig hela vägen fram till min arbetsplats – både friskare och med reducerat antal sjukdagar på köpet.

Man KAN få subventioner för att cykla – inomhus

Kollegorna börjar smågarva och kvinnan från HR kan inte annat än att “lite hålla med”.

Nog om det sålänge.

På lördag är det cykelfestival i Stockholm. Det hade varit nåt det men jag får krydda livet med en tågresa till Mjölby plus en två mil lång cykeltur, genom det så magiskt vackra östgötska landskapet, på väg mot Vadstena istället.

Vi börjar att repertera en ny föreställning, premiär i November, på Vadstena Nya Teater då.

Ser fram emot många multimodala transporter under hösten.

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.