Trött på kassa cykellysen – särskilt Knog

Inte lätt att få tag på små vettiga batteridrivna lysen.

När Knog introducerades, fick jag förhoppningar om att jag till slut “funnit ljuset”. Smidiga, starka och snygga. En designprodukt som hittat till stans mer seriösa cykelbutiker.

Men nu vet jag bättre. Knog är inget annat snyggt förpackade överprissatta skräpprodukter. Efter att mina två första gått sönder öppnade jag upp för att det rört sig om måndagsex. men efter minst fyra haverier säger jag: Aldrig mer Knog.

Asaklitt, Clas Ohlsons eget lågprismärke, lyckades visst ta hem kampen om bästa lås när Plus testade förra året.

Det gjorde intryck på mig och fick mig att tro att kvalitén även smittat av sig på deras cykellysen. Men icke. Köpte ett i början av året som redan gnolar på sista. Då blir plötsligt hundrakronorslyset en både dyr och omiljövänlig historia.

Batterifria Reelight, som drivs av magneter man sätter fast mellan ekrarna, har jag fått rekommenderade och varit riktigt nära att kränga flera gånger. De tilltalar mig starkt med sin miljösnällhet i all sin enkelhet. Men att sätta såna på sin Brompton borde inte vara helt lyckat då utbuktande delar lätt skadas, speciellt när man bär cykeln, även om de inte direkt behöver inkräkta på själva hopfällningen.

Nu har jag iallafall bestämt för att inte chansa på fler tveksamma lampor. Har ju ändå en med mig – alltid. Så varför inte utnyttja den? Så är det här lilla ilandsproblemet ur världen.

Telefonen är bra till mycket och funkar ypperligt som cykellyse. Man slarvar inte bort den, den är alltid med och det är bara att vrida dess cykelhållare (där mobben sitter som gjuten) ett kvarts varv ner. En lösning jag bara använt i reserv, ska nu bli standard.

Funkar perf

Bak då? Konstigt nog är det framförallt Knogs framlysen som gett upp i förtid. De med rött sken har hållt. Kanske för att de sitter mer skyddat strax under sadeln. Så baklysen har jag på lager ett tag framöver.

Baklysena håller bättre

Och batteri då? Ja, batteriproblem får man ju med en smartmobil ibland. Men ska se till att ta med laddaren till jobbet hädan efter. Kanske skaffar jag ett liten extra usb-strömkälla att ha i reserv.

Att taga vad man haver, är guld ibland.

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.