En fullstor cykel inte ens SJ kan neka

Fortsätter att steg för steg förvandla min fullstora vikbara Montague till en duglig långfärdscykel.

Jag vill ha ett alternativ till min Brompton, så har länge spanat på konventionella touringcyklar, men kommit till insikt om att jag vill banne mig ha möjligheten att ta med min cykel både på tåget och upp på hotellrummet.

Min Montague blir varken smidig eller liten ihopfälld. Om sanningen ska fram kan det antal gånger jag fällt ihop den räknas på ena handen. Heller aldrig när jag haft hopfällningsbehov utan enbart hemma på kammaren.

Köpte den delvis för att ha ett komplement till min Brompton, som är en fantastisk cykel – men inte på vintern. Det är ju faktiskt inget som säger att bara för det blir vinter så upphör hopfällningsbehovet. Därför var ett köp motiverat. Jag ville fortsätta mina beroendeframkallande tidsbesparingsturer från centralstationen i Mjölby till teatern i Vadstena t/r, även under föreställningsperioder kring juletid.

Men den var så klumpig att jag helt enkelt tappade lusten. Tills nu. Jag har nämligen beställt hem en tillhörande väska, och den gör cykeln långt mycket mer hanterbar än tidigare.

Såhär långt är det inget snack. Brompton är överlägsen då den blir till ett sammanhållet litet smidigt paket. Montaguen är mycket större, har lösa delar (framhjul) och står inte av sig självt.

Jämförelsen är såklart orättvis (28″ vs 16″!) – men blandar man in cyklarnas tillhörande väskor, blir kampen mer jämn, även om jag kan tycka att bilden är aningens missvisande till Montaguens fördel.

 

Den är rätt stor men inte så man känner sig obekväm och marginellt tyngre än en treväxlad Brompton. Vill man kan man lossa skruvarna och skjuta in styret så gör man sig kvitt det fula som står ut överst till höger på bagen. Även sadelstolpen kan (lätt med snabbfäste) tas bort för att reducera storleken aningens mer om man vill.

Ringde SJ och hörde mig för vad som verkligen gäller, så att jag (mot alla rimligheters gränser till trots) inte riskerar att bli nekad ta med min cykel iallafall.

Det ska va lugnt. Klarar du bara själv bära ditt bagage riskerar det inte att diskvalificeras som otillåtet gods, säger kundtjänst. I vagn sju (SJ2000) finns tydligen en hel del utrymme som man kan använda sålänge det inte upptas av rullstolar.

En cykelväska är en mindre bra cykelväska om du inte enkelt får med den på cykeln när du cyklar iväg efter tågresan; det är liksom det som är grejen. Den jag köpt till min Montague är mjuk och viks ihop till en kvadrat, tillräckligt liten att stuva ner i övrig packning.

Nu har jag ett fullstort alternativ som SJ bara inte kan säga nej till. Känns rätt okej.

Nu saknas bara: pakethållare, Octagon steerer extender (verkar sjukt bra), och en brookssadel för att cykeln ska bli långfärdsoptimal.

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.