Om varför det är värt risken att parkera lådcykeln vid centralen och om hur lätt det skulle va att bereda cykelplats på intercity-tåg

Har just förankrat lådcykeln vid T-centralen. Många tycker ”galet att ställa cykeln där över helgen”, men den är låst med både fetkätting, extra bygellås och cykelns eget. Även om det såklart går att sno den ändå, får tjuven jobba en hel del på en plats där det rör sig ganska mycket människor under dygnets flesta timmar. Och när behöver man en lådcykel om inte när man ska till tågstationen med barn och packning och det ena med det tredje.

Tillräckligt säkert förtöjd?

Så här ”ohämmat” har den använts under de fem år vi varit lådcykelägare, och det har funkat utmärkt hittills. Den är byggd för att användas. 1500:- självrisk (hemförsäkringen) om den skulle bli stulen. Med andra ord ett uppvägt risktagande.

Nu sitter jag och min dotter på ett Intercity på väg till småland. Jag ska spela teater i Vadstena medan Bella är hos sin farmor och farfar.

Till höger om mig ser jag ett skapligt stort utrymme. Kan inte låta bli att tänka på hur provocerande enkelt man skulle kunna få till två eller tre cykelplatser om man bara slaktade två ynka säten.

Två eller tre cykelplatser hur enkelt som helst

Det var allt jag hade i skallen just nu.

/DS

 

 

Detta inlägg är publicerat under Annat och märkt , , av david. Bokmärk permalänken.

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.