Tack Gud för den fantastiska lådvikcykelmetoden

Brukar ju mest skriva om min cykelpendling till mina olika jobb. Men inte idag.

Ska istället skriva om när jag skjutsade Bella till dansen i fredags. Man måste ju variera sig lite.

Det var sista danslektionen för terminen och således uppvisning för föräldrar.

Vi har delad vårdnad, både om vårt barn och lådcykeln.

Lådcykeln ska vara med den förälder som har Bella. Vi skulle byta efter dansuppvisningen. Bella och lådcykeln skulle alltså till Bellas mamma.

Och då blir det ju problem för mig. Jag blir strandsatt, cykellös och utelämnad till kollektivtrafik. Och då ska tilläggas att det tar 35 min att ta bussen hem från platsen där jag befinner mig och bara 10 min med cykel.

Så cykellös är där med andra ord inget man vill bli.

Och det behövde jag inte heller, för såklart ligger min Brompton i lådan; jag behöver bara veckla ut och trampa iväg och problemet är löst.

Lådvikcykelmetoden är ovärderlig. Jag använder den igen och igen och igen för att lösa olika transportsituationer. Min vän i cykelkampen Demi Barbanousse har också tagit den till sitt hjärta. Han har inga barn, men ändå dyker det hela tiden upp situationer där det är guld att ta med sig en cykel på en cykel.

Finns det fler än oss som använder sig av den fantastiska lådvikcykelmetoden där ute?!

/DS

 

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.