VOI VS LIME

Elsparkcyklarna, som man i en handvändning kan hyra med mobilen, har tagit över stan. Svenska VOI var först ut men i den andra ringhörnan finns numer hårt motstånd i form av amerikanska  Lime. 

Sparkcyklarna verkar irritera alla politiker i stan utom trafikborgarråd Daniel Helldén (MP). Man kan ju lämna och plocka upp dem lite var som helst och själva “ostrukturen” i detta tilltalar användare, som inte behöver uppsöka nån speciell hyrstation (hittas genom GPS-funktion) och lämnas vart som helst, men ej beslutsfattare.

Även om det rent logiskt tänkt är svårt att förstå varför man skulle föredra ett fordon med en hastighetsgräns på max 20 km/h och med kaloriförbränning 0, framför cykel (eller elcykel), så har jag bestämt mig för att gilla konceptet.

Varför? Det är rätt kul och har potential att minska bilåkandet i city.

Funktion finns också – åtminstone för en del. Min tjej Emma är cellist. Cellon är ett stort instrument som bäres på ryggen i ett cellofodral (med ryggsäcksfunktion). Ovanligtvis så finns ej (förutom vissa lådcyklar) någon cykel som inbjuder till harmoni för ändamålet. Och i denna specifika kategori (människor-med-stora-instrument-på-ryggen-kategorin) så är en elsparkcykel faktiskt att föredra. Cellon blir förskonad från diverse istötningar i pakethållare samt störande sadel-ihakningar, vilket kan vara smått irriterande.

Hon har med andra ord haft nytta av elsparkcyklarna när hon farit fram emellan gigen, hemmet och gigen igen innanför stadskärnans gränser.

Tyvärr har VOI, för oss båda, ofta krånglat vid själva upplåsandet. Appen säger till exempel att man ska stå närmre VOI:en men det hjälper sällan och det är tydligt att det finns en del tekniska hang ups att ta tag i. En annan baksida är att scootrarna tas ibland in ganska tidigt på kvällen, för laddning.

Appen och de elsparkcyklar Lime erbjuder har hittills funkat bättre. Och  Limes tillgänglighetstider överglänser VOIs med råge. Tyvärr kostar de dubbelt så mycket att använda. 3:-/min jämfört med VOIs 1,5:-/min. Båda kostar en tia att låsa upp varje gång.

Jag stödjer hellre en svensk uppstickare än en amerikansk Goliat men vill så klart att det ska funka så sömlöst som möjligt också. Man måste kunna lita på att fordonen ska fungerar om de ska fylla ett hålrum i vardagen. Annas reduceras det hela till en halvt meningslös lek och bus-grej. Och jag gissar och hoppas att folket bakom har större ambitioner än så.

Är inte helt säker men vad jag kan förstå, efter en del goglande, heter modellen bakom VOI: Ninebot by Segway ES2 och kan köpas för åtta tusen på till exempel Elgiganten.

Konkurrenten använder sig av Lime-S Generation 3 som är framtagen för att tåla viss ovarsamhet och lär ha en räckvidd på nästan fem mil. Den känns också mer påkostad och stabil än de modeller VOI använder sig av.

Jag hoppas, tvärtemot många politiker, att elsparkcyklarna blir mer pålitliga och är här för att stanna. Bland annat för att sänka tröskeln till hållbart resande även för de smått lata, de med instrument på ryggen och inte minst de med överaktiva svettkörtlar.

VOI VS LIME 0-1.

/DS

 

 

 

Jag har testat VOi #elsparkcykel


Elsparkcyklar som står utspridda lite här och där, i huvudsak innanför Stockholms tullar, som man på några sekunder hyr med mobilen. Detta ska dagens inlägg handla om. Jag kunde inte låta bli att testa. Det är ju redan ganska populärt och man ser inte sällan folk, gammal som ung, elsparkcykla sig fram genom stan.

Man börjar (såklart) med att ladda ner en app, sen registrerar man kreditkort och mejl och så är det bara att söka upp närmsta scooter (företaget verkar vilja benämna dem så), via gps, – och köra iväg.

Det började inte bra. Bor i norra delen av stan och fick gå ungefär en och en halv kilometer för att hitta en med tillräcklig batteristyrka (batterinivå syns på var och en i appen). Men det fanns snopet nog ingen sparkcykel där det enligt appen skulle finnas en. Mejlade kundservice, berättade om problemet och fick svar på ungefär 5 sekunder och en förklaring på att den kan ha blivit intagen på innergård av nån kriminell. Så jag fick springa hem och lägga mig istället.

Gas till höger, broms till vänster, streckkod för registrering – rätt lätt.

Nästa dag fick jag tag i en med 66% batteri och jag använde den för att förflytta mig mellan Odenplan och Norrtull där jag bor. Det kostar 10:- varje gång man läser in streckkoden för att låsa upp en och därefter 1,50:- per minut. Inte jättebilligt men rätt rimligt.

Att få tillgång till ett elektriskt fordon sådär enkelt och kunna ta sig runt i 20 km/h utan att lyfta ett finger är ganska festligt. Många tunga investerare stöttar det här svenska företaget och verkar tro stenhårt på konceptet som kommer att etablera sig i flera europeiska storstäder inom kort.

Man lär även kunna bli en “laddar-person”. Alltså en sån som underhåller maskinerna och tar hem dem för att ladda dem vid behov. Det behövs verkligen med tanke på att många fordon står med urladdade batterier, speciellt framåt kvällskvisten. Kanske man med lådcykel till exempel kan åka och samla ihop ett gäng för el-påfyllning. Det här ska man självklart få betalat för.

Men det är svårt att inte tänka: Vad är det för fel med att cykla (eller elcykla om man har en)? Är folk så himla lata?

Till exempel elcykelns fördelar gentemot en elsparkcykel är räckvidd, motion och bara det väger ganska tungt. Elcykelns hybridtanke, muskelkraft och elkraft är rätt svårslagen.

Men det är nåt med VOIs idé som känns lite roligt och väldigt lätt-tillgängligt, ett pojkleksaksbegär, det kan jag kosta på mig att erkänna. Och ibland kanske jag faller för frestelsen, annat kan jag inte lova.

En av svagheterna är att om man behöver en scooter även till kompisen så är det sällan det finns två på samma ställe. Och om man behöver ta en för pendling till jobbet ett exakt klockslag så kan man vad jag förstått inte boka en, utan måste chansa på att man får tag i en. Kanske en framtidsfunktion?

En kompis skjutsade sina två barn till skolan på en som såklart inte är tillåtet, men ganska yteffektivt får man säga. Och min tjej som har svårt att cykla med sin cello på ryggen kan ta sig fram på en scooter med sin gig-bag (det funkar om man står). Så kanske fyller VOI ett behov och är här för att stanna. De kan även få draghjälp av Uber som sägs vara intresserade av ett samarbete. 

/DS