Inspirerad!

Kära bloggen har blivit en aning lidande av mina många föreläsnings-engagemang senaste tiden (rätt lång tid…). Det är helt enkelt roligare att möta en publik än att skriva just nu.

Publiken börjar strömma till

Igår till exempel. 170 personer i Motala (kulturskolepedagoger) fick lyssna till mitt föredrag. Det är en stor glädje att höra alla fina kommentarer efter framförandet. Folk som kommer fram och säger att de blivit inspirerade av min historia och vill minska ner på bilbehovet. Det ger mig väldigt mycket. Det hela känns meningsfullt.

Det var ju att inspirera som var själva grundtanken när jag startade den här bloggen för ungefär tio år sedan. Det ska jag fortsätta med. Att få göra det från scenen är ju någonting jag är van vid efter att jobbat som deltids-skådis rätt många år. Fler föreläsnings-uppdrag nalkas inom kort och det kommer nog tyvärr vara rätt glest mellan inläggen även framöver.

Men det viktigaste är ändå att, i nåt forum, få lov att fortsätta sprida budskapet.

/DS

En smula dramatik före min stand up-föreläsning i torsdags:)

På Clentech i Linköping, skulle jag hålla min monolog Om konsten att leva utan bil. Starttiden var satt till 18:30 och jag skulle framföra den inför folk inom hållbarhetsbranschen som samtidigt hade en liten fest. Hur trevligt upplägg som helst!

Jag blev glad när jag, kvällen innan, såg att google maps visade att det skulle ta 12 min att cykla från centralstationen i Linköping till Cleantech. Anledningen till min förtjusning var att målet låg så pass långt borta att min vikcykel var nödvändig och fullt berättigad att ta med.

Tåget anlände 18:53, fyra minuter sent, men med min marginal på drygt 40 min såg det inte ut att bli något som helst problem.

Så fel jag hade. När jag väl kom fram till Cleantech Östergötland, fick jag irra omkring och leta efter något som såg ut som en plats lämplig för en Stand up-monolog, i minst tio minuter innan jag började misstänka att jag cyklat helt fel.

Fick ingen bild från i torsdags men här är en annan:)

Jag ringde min bokare och fick det bekräftat. Jag skulle överhuvudtaget inte till Cleantech Östergötland. Det hela var ett missförstånd orsakat av annars så pålitliga google maps. GPS:en visade endast det ena Cleantech i Linköping. Inte det andra som heter Cleantech park och så förtretligt ligger alldeles bakom tågstationen.

Cykeln var överhuvudtaget egentligen inte nödvändig att ta med denna gång. Om det inte varit för att rädda upp situationen jag satt mig i vill säga.

Klockan är 18:20 när jag ringer och jag ska börja mitt framförande om 10 minuter är det tänkt. Jag är 12 cykel-minuter därifrån. Jag erkänner ödmjukt, i luren, att jag kan bli nån minut sen. Inga större problem får jag till svar.

Tillbaka är det nerför. Det går fort. Jag är där på 7 minuter.

”Bra jobbat, nu kör vi!” säger arrangören som kommer ut och möter mig.

På sätt och vis kom cykeln till användning ändå kan man ju säga.

Själva föreställningen gick jättebra och publiken var härligt närvarande och de skrattade högt när jag berättade om mina försök att smuggla vanlig cykel i sopsäck inpackad med silvertejp förbi misstänksamma konduktörer, för ca tio år sedan – tiden före jag blev Bromptonit.

Efteråt fick jag en förfrågan om ytterligare gig av en av åhörarna som hade en hållbarhetsdag i Stockholm i tankarna, där han var övertygad om att min grej skulle passa perfekt.

Jag ska snart besöka Helsingborg, Eskilstuna och Motala för nya framföranden. Det känns himla kul och inspirerande att det bokar på!

/DS

Min stand-up-föreläsning om hållbart resande bokar på!

Glädjande nog är temat hållbart resande hett och det märks bland annat genom hög efterfrågan på min stand-up-föreläsning: Om konsten att leva utan bil.

Detta är väl så långt ifrån en traditionell power point-föreläsning man kan komma och innehåller en del komiska inslag när jag berättar om mina egna ambitioner (och fadäser) kring hållbart resande.

För en dryg vecka sedan var jag i Kungsör för att göra mitt framförande under arrangemanget Europeiska trafikantveckan. Inom kort ska jag besöka Energiting i Blomstermåla på Energikontor sydost OCH Cykelforum Luleå 2018 med min monolog.

Detta är så himla kul och jag njuter varje gång jag får möjlighet att ta vikcykeln och tåget till mina olika uppdragsgivare. Roligt att också responsen har varit superfin efter varje framförande.

Sammanfattning:

Som många andra storstadsbor klarade sig David utmärkt utan bil med den i Stockholm väl utbyggda kollektivtrafiken. Men efter sin hög skoleexamen fick han två eftertraktade jobb – ett strax norr om Uppsala och det andra i Vadstena. Arbetsplatserna där han skulle jobba låg båda en bra bit från närmaste järnvägsstation. Trots det bestämde sig David för att inte skaffa bil och istället försöka jobbpendla med kollektiva färdmedel. Något som skulle visa sig vara långt mer besvärligt och tidsödande än han någonsin kunnat föreställa sig. 

”Om konsten att leva utan bil” är en underhållande stand-up-föreläsning där skådespelaren och cykelbloggaren David Sennerstrand berättar sin egen historia, som börjar med en stor fascination för det mesta som brummar och går på bensin och slutar i totalpassion för cykeln.