Filmversion av stand up-föreläsningen ”Om konsten att leva utan bil”

SE MIN ???

GÖR SÅ HÄR!

1. SE TRAILERN! (Längst ner)

2. 40 sek senare…FRÅGA DIG SJÄLV: BLEV JAG SUGEN ATT SE HELA? (12 min) ?

3. BLEV SVARET JA? (Hoppas?!) ISF KLICKA PÅ LÄNKEN: https://youtu.be/SSFEd_9bMQM (12 min)

På grund av (eller tack vare, beroende på hur man väljer att se det:) NI VET VAD fick jag i maj uppdrag från några håll att göra en filmad version av min monolog. Sysselsatte mig under sommarn och blev en lite busig vlogg-aktig videodagbok, inspirerande och rolig säger de som sett.

En smula dramatik före min stand up-föreläsning i torsdags:)

På Clentech i Linköping, skulle jag hålla min monolog Om konsten att leva utan bil. Starttiden var satt till 18:30 och jag skulle framföra den inför folk inom hållbarhetsbranschen som samtidigt hade en liten fest. Hur trevligt upplägg som helst!

Jag blev glad när jag, kvällen innan, såg att google maps visade att det skulle ta 12 min att cykla från centralstationen i Linköping till Cleantech. Anledningen till min förtjusning var att målet låg så pass långt borta att min vikcykel var nödvändig och fullt berättigad att ta med.

Tåget anlände 18:53, fyra minuter sent, men med min marginal på drygt 40 min såg det inte ut att bli något som helst problem.

Så fel jag hade. När jag väl kom fram till Cleantech Östergötland, fick jag irra omkring och leta efter något som såg ut som en plats lämplig för en Stand up-monolog, i minst tio minuter innan jag började misstänka att jag cyklat helt fel.

Fick ingen bild från i torsdags men här är en annan:)

Jag ringde min bokare och fick det bekräftat. Jag skulle överhuvudtaget inte till Cleantech Östergötland. Det hela var ett missförstånd orsakat av annars så pålitliga google maps. GPS:en visade endast det ena Cleantech i Linköping. Inte det andra som heter Cleantech park och så förtretligt ligger alldeles bakom tågstationen.

Cykeln var överhuvudtaget egentligen inte nödvändig att ta med denna gång. Om det inte varit för att rädda upp situationen jag satt mig i vill säga.

Klockan är 18:20 när jag ringer och jag ska börja mitt framförande om 10 minuter är det tänkt. Jag är 12 cykel-minuter därifrån. Jag erkänner ödmjukt, i luren, att jag kan bli nån minut sen. Inga större problem får jag till svar.

Tillbaka är det nerför. Det går fort. Jag är där på 7 minuter.

”Bra jobbat, nu kör vi!” säger arrangören som kommer ut och möter mig.

På sätt och vis kom cykeln till användning ändå kan man ju säga.

Själva föreställningen gick jättebra och publiken var härligt närvarande och de skrattade högt när jag berättade om mina försök att smuggla vanlig cykel i sopsäck inpackad med silvertejp förbi misstänksamma konduktörer, för ca tio år sedan – tiden före jag blev Bromptonit.

Efteråt fick jag en förfrågan om ytterligare gig av en av åhörarna som hade en hållbarhetsdag i Stockholm i tankarna, där han var övertygad om att min grej skulle passa perfekt.

Jag ska snart besöka Helsingborg, Eskilstuna och Motala för nya framföranden. Det känns himla kul och inspirerande att det bokar på!

/DS

Det lutar åt en tågluff i sommar!

Det blir ett flygfritt år i år. Det hårt beprövade klimatsamvetet säger: ”Håll dig på jorden människa”. Och jag sörjer inte direkt. Även om jag tycker att det är bra mycket svårare att göra avkall på flygresor än kött. Anledningen till att det flygfria året känns uthärdligt är att det nog blir tågluff i sommar.

Jag älskar tåg och jag har svårt att föreställa mig ett bättre sätt att semestra på. Jo förresten ett. Cykel och tåg. Och om vi får tag i en Brompton (eller behändigt alternativ) till min tjej Emma, så finns chansen för en sagolik Bikepacking i juli.


Mäktiga Keleti – centralstationen i Budapest.

Jag ska gå en sångkurs i Köpenhamn första veckan i juli. Köpenhamn är inget dumt utgångsläge för vidare tågäventyr, så vi möts upp där efter kursavslut, förhoppningsvis har vi då två Brompton och Europa ligger öppnare än öppnats.

Vad gäller Interrailkort så verkar det här passa oss bäst:

InterRail Global Pass – 5 resdagar – giltig för 5 resdagar under en 15 dagars period:

Vuxen (28-59 år)
interrail.eu = 269 euro (ca 2 767 kr) + frakt 9 euro (ca 93 kr)

Vi ska inte gå in på att man numer inte kan köpa interrailkort via SJ, utan att man måste beställa det online (till ex. här), för då kommer mitt sköra morgonhumör får sej en ohälsosam törn som jag gärna undviker just nu.

Mer om Bikepacking istället. Nåt jag skrivit om en hel del tidigare, men nu var det ett tag sedan. Att fälla ut cykeln efter att ha anlänt till någon av europas alla vackra och tilltalande tågstationer och bara dra, det är så svårslaget.

Obs! Läs inte detta om du inte vill bli sugen på Bikepacking: Ur dagbok från en hopfällbar cykel – Berlin, Dag 1 

DS

En touringcykel man inte får ta med på tåg, är för mig en ganska medioker touringcykel

Varje gång jag får ett bultande habegär i kroppen efter en ny cykel kommer jag alltid fram till samma slutsats.

Jag börjar med att fundera över behoven. En touringcykel skulle sitta fint. Mångsidig sak som ser snygg ut, tillräckligt kompetent för det mesta. Därefter kollar jag upp mina favoritfabrikat: Pelago, Surly och Singular samt några andra. Tidslös design, hållbara, kvalité. Passar mig perfekt.

Men sedan spånar jag vidare. En touringcykel man inte kan ta med på tåg, är för mig en orimlighet.

För jag kan inte först cykla till Kattegattleden för att sen börja cykla den. Jag har inte tid.

Och så kommer jag alltid fram till att i Sverige (just det, för att SJ är så himla cykelfientliga), är en vikcykel den bästa touringcykeln. Det kan iallafall jag inte resonera bort.

Så om jag ska köpa ny cykel, som stämmer in på mina behov, måste den gå att vika ihop.

Och efter att ha varit (supernöjd) bromptonägare i snart 7 år, har jag riktat blicken åt ett annat håll.

Brompton är en suverän cykel, men hur mycket händer utvecklingsmässigt? Ärligt talat pratar vi ganska blygsamma uppgraderingar de senaste 10 åren. Oftast mest nya färgkombinationer och tillbehör, mindre om viktigare saker som bantning av vikt, fler växlar med mer.

Och (kickstarterprojektet) Helix kanske kan bli den konkurrent Brompton behöver för att få tummen ur och förstå att står man still för länge, blir man förr eller senare omsprungen.

Tycker Helix är väldigt tilltalande med sin ram i titan, låga vikt, växelval och större hjul. Vad tycker du?

(mer om helix i ett tidigare inlägg)

 

Svar från SJ – ”många utmaningar kring cyklar på tågen som rör säkerhet” #mejlajakob

Så då har jag fått svar. Eller inte. Döm själva.

Många har i alla fall mejlat Jacob Åhgren (Produkt & Konceptansvarig SJ Snabbtåg) och argumenterat för cykel på tåg – och det är väl det som ska till för att man ska få respons. Tack för hjälpen.

(läs förgående inlägg om du missat…)

Så här lyder det:

Hej igen David!

Gällande den pågående stora ombyggnationen av X2000, så kan jag fortfarande inte gå in på hur tågen kommer att se ut, eller vilka förmågor de kommer att ha, då detta inte är helt fastställt.

Det är många utmaningar kring cyklar på tågen som rör säkerhet, utrymme, nödutrymningsvägar, framkomlighet etc. samt att vi också måste ha bra ytor tillgängliga ombord för funktionshindrade.

Det är ett komplext arbete. 

Som jag tidigare har berättat så kan man ju redan idag alltid ta med sig mindre, hopfällbara cyklar – som blir som en mindre väska i storlek när de är hopfällda – både på våra snabbtåg och regionaltåg.

Jag vill även nämna att SJ samarbetar med webbtjänsten Sweden by bike, som samlar olika cykelresor runt om i landet.

SJ Prio-medlemmar får 10-20 procents rabatt på cykelpaketen, beroende på vilket erbjudande det handlar om. I paketen ingår hyrcykel.

Dessutom kan man inom Resplus-samarbetet boka kollektivresor från dörr till dörr i samband med tågresan, till nästan vilken ort som helst i Sverige som har kollektivtrafik.

Tack för ditt engagemang och hoppas att du hittar ett fungerande sätt att resa med oss!

Vänligen Jakob Åhgren

Det som följer efter ”funktionshindrade” är inget jag kommer lägga nån energi på att bry mig om. Vi som insett vikten av att kunna resa hållbart och tidsmässigt konkurrera med bil genom att kunna ta med cykel på tåget, inser att Sweden by bike och reaplus-samarbeten nog är bra, men helt andra frågor. Vi vet också att en liten hopfällbar så gott som alltid går med överallt, och bara tanken på att nån hjärtlös skulle få för sig att förbjuda dem, gör en mörkrädd och får en att tappa all tro på mänskligheten.

Då återstår bara det här, som nåt slags försök till ett svar och en fingervisning: Det är många utmaningar kring cyklar på tågen som rör säkerhet, utrymme, nödutrymningsvägar, framkomlighet etc. samt att vi också måste ha bra ytor tillgängliga ombord för funktionshindrade.

Utrymme finns. Det handlar om prioritering. Kan man göra avkall på några säten för multifunktionella utrymmen eller inte? Hur svårt kan det va?

Men att använda sig av argument som att cyklar ombord skulle vara ett hot mot passagerarnas säkerhet, och att det skulle vara en hård nöt att knäcka, är en gammal usel retorik som är så segavlivad att man mår illa. Man kan ta den diskussionen. Försöka slå hål på myten att cyklar är helt livsfarliga, inte bara för allmänheten i storstadstrafiken, utan även när de står still, väl förtöjda i tåg.

Eller ta reda på hur det egentligen ligger till.

Det finns ju faktiskt tågbolag som tillåter cykel ombord, inte bara utomlands utan även i Sverige. Till exempel Krösatågen (Jönköpings Länstrafik). Det är ju egentligen bara fråga dem; hur många olyckor cyklarna på deras tåg verkligen varit skuld till genom åren.

Och det har jag gjort för längesen.

2/2 2013 tog jag kontakt och återgav samtalet i ett inlägg:

”Ringde Krösatågens kundtjänst (ang. ti. inl.) för att ta reda på om det inkommit några personskaderapporter där någon cykel varit inblandad, på deras tåg. Fick prata med en man, Stefan, som hade stenkoll på allt sånt där.

– Nej, det har inte varit några problem. Vi spänner fast cyklarna med samma slags spännen vi använder till barnvagnar, svarar han.

– Har du hört om nån som skadat sig i rulltrappan (ang SL-inlägg) i samband med cykeltransport?

– Nej.

– Har ni någonsin fått nån anmälan eller klagomål av nåt slag där cyklar varit inblandade?

– Nej.

– Under hur lång tid har ni erbjudit tjänsten, att till priset av en ungdomsbiljett, få ta med sin cykel?

– I ungefär 5-6 år.

– Några planer på att ta bort den?

– Nej.

– Tack för samtalet, det var intressant att prata med dig.

– Tack, tack.”

Läs hela inlägget här.

På krösatågen kan de lösa det där kniviga med säkerheten kring cyklar på tåg. Men inte på de nya supermoderna och totalrenoverade X2000?

Something is rotten in the state of sweden…

…om det nu blir ”säkerhetsproblemet” som fäller idén med cykel på tåg.

Men man kan ju fortsätta hoppas.

Enligt Jakob Åhgren är inte beslutet taget än. Vilket verkar märkligt eftersom de första tågen borde vara färdiga nu, men lämnar oss som längtar till ett framtida SJ med en riktig miljöprofil, och som på allvar vill förstärka tågets konkurrenskraft gentemot bilen, med en gnutta hopp.

Men inser såklart att allt tyvärr pekar mot ett (det är bara att läsa mellan raderna) bilfrämjande beslut.

Men fortsätt mejla för sjutton. Kampen (kanske) lever. Jakob.Ahgren@nullsj.se

/DS

 

Kommer man få ta med cykeln på SJs nyrenoverade tåg eller? Dags att få svar NU.

Den 27/6 2014 fick  jag respons på frågan (efter sjukt många tjatiga mejl) om man kommer få ta med sig sin cykel på de nyrenoverade, nästan helt ombyggda, SJ2000-tåg som inom kort ska tas i trafik:

Hej David,

Tack för ditt engagemang i frågan! Först vill jag klarlägga att man redan idag får ta med hopfällbara cyklar på alla SJs tåg. Denna möjlighet kommer även att finnas i framtiden.Utöver detta pågår tex ett projekt med låne-cykel i Uppsala.Beträffande frågan om upprustningen av våra SJ 2000 snabbtåg och huruvida det i framtiden kommer att vara möjligt att medta en vanlig cykel ombord på dessa tåg eller inte, så är detta ännu inte helt bestämt.

Processen med att bestämma hur utrymmet ombord skall disponeras och vilka förmågor som byggs in i ett snabbtåg är ett komplext arbete som innebär en avvägning mellan en stor mängd krav och faktorer. Som exempel kan nämnas att det skall skapas plats för vanliga sittplatser, rullstolar, bagage, plats för djur, barnvagnar et cetera, samtidigt som allting som byggs in ombord skall underlätta hög punktlighet, smidig ombordstigning och god framkomlighet ombord, samt följa standarder inom säkerhet, brandkrav, nödutrymning, arbetsmiljö etc.

Hur de upprustade SJ2000 tågen kommer att utformas kommer att presenteras allra tidigast under 2015, inte innan dess.

Med vänliga hälsningar

Jakob

Jakob Åhgren

Produkt & Konceptansvarig SJ Snabbtåg”

Tidigast under 2015 menar Jakob Åhgren att man ska få svar på detta. Dags att börja mejla igen. Det första totalrenoverade tåget ska enligt planen sättas i funktion i år. Nu måste det vara bestämt. Om man skulle kunna spela på grejen, och sätta sin kosing på att det kommer bli möjligt att ta med cykeln på SJ2000-tåg, och om det skulle infrias, skulle man nog bli miljardär.

Men ett svar vill man ju ändå ha menar jag. 

/DS

”Den (Brompton) tar du inte med dig på tåget” säger konduktören med emfas i röst och beslutsamhet i blick. ”Jo”, svarar jag. #snopen

20/3 13:17 För, i skrivande stund, ca fem minuter sedan.

Var på väg att kliva ombord på ett SJ2000 med min Brompton. Hade inte fällt ihop den och ledde den fram till min vagn över perrongen. Vid dörren står konduktören och bröstar upp sig.

”Den tar du inte med dig på tåget” säger han med emfas i röst och beslutsamhet i blick.

”Jo du det gör jag visst det” svarar jag lugnt tillbaks.

”NEJ, det gör du inte, cyklar är förbjudet att ta med” fräser han tillbaka på sin grova skånska.

”Jag vet att du bra gärna skulle vilja, men den här modellen kan du inte stoppa hur gärna du än vill”

Jag viker ihop den på ett sätt lika snabbt och självklart som man knäpper en jacka. Efter sex år är det inte svårare. Sedan sätter jag på överdragsskyddet.

”Jaså…jaha…nu ja…oj…oj” muttrar konduktören med en blandning av nyfiken häpenhet och av skam.

”Om du ska hindra mig måste du hindra honom också” utbister jag så det hörs över halva T-centralen samtidigt som jag pekar på en annan resenär hållandes en väska ungefär lika stor som min ihopvikta Brompton.

Han tänker såklart inte hindra mig. Konduktören erkänner att det känns snopet för honom, jag erkänner att det känns bra för mig.

Sedan övergår konduktörens snopenhet hastigt i materiell förundran och han börjar ställa massa frågor om min fantastiska cykel. Resenären med väskan blir också nyfiken och undrar vart man köper en och hur mycket den kostar.

Jag svarar ödmjukt men passar såklart en gliring till konduktören om SJs cykelkallsinnighet. Hoppas han passar den vidare uppåt.

Ska börja söka situationer som denna när jag åker tåg med vikcykel. Både roligt och pedagogiskt. Så att de lär sig menar jag.

Är på väg till Vadstena. Genrep ikväll och premiär imorrn. Tror det kommer att bli bra. Semesterparadiset heter föreställningen som spelas på Vadstena nya teater under resten av våren och i höst. Kom och se! Har lyckats plantera in ett litet cykelbudskap i samband med en monolog om mäns identifikation med grillning och sånt som brummar och går på bensin.

/DS

 

 

Äntligen svar från SJ – ”Man kommer även i fortsättningen få ta med sin hopfällbara…”

Då har jag äntligen fått respons. Efter mitt regelbundna mejlande, sen februari i år, för att få svar på vartåt det lutar rörande framtida möjligheter att få ta med sin cykel på SJs nyrenoverade tåg, fick mitt inlägg i tisdags önskad effekt och Jakob Åhgren svarade – äntligen.

När viss information tar fart på sociala medier, kan det om man har tur, höras ända till beslutsfattarna i de öfvre skikten.

Vet att en del andra som nyligen mejlat Jakob har fått samma svar. Så här lyder det.

Hej David,

Tack för ditt engagemang i frågan! Först vill jag klarlägga att man redan idag får ta med hopfällbara cyklar på alla SJs tåg. Denna möjlighet kommer även att finnas i framtiden.Utöver detta pågår tex ett projekt med låne-cykel i Uppsala.Beträffande frågan om upprustningen av våra SJ 2000 snabbtåg och huruvida det i framtiden kommer att vara möjligt att medta en vanlig cykel ombord på dessa tåg eller inte, så är detta ännu inte helt bestämt.

Processen med att bestämma hur utrymmet ombord skall disponeras och vilka förmågor som byggs in i ett snabbtåg är ett komplext arbete som innebär en avvägning mellan en stor mängd krav och faktorer. Som exempel kan nämnas att det skall skapas plats för vanliga sittplatser, rullstolar, bagage, plats för djur, barnvagnar et cetera, samtidigt som allting som byggs in ombord skall underlätta hög punktlighet, smidig ombordstigning och god framkomlighet ombord, samt följa standarder inom säkerhet, brandkrav, nödutrymning, arbetsmiljö etc.

Hur de upprustade SJ2000 tågen kommer att utformas kommer att presenteras allra tidigast under 2015, inte innan dess.

Med vänliga hälsningar

Jakob

Jakob Åhgren

Produkt & Konceptansvarig SJ Snabbtåg”

Och det är ju oerhört trevligt att man även i fortsättningen kommer att få ta med sin Brompton. Men SJ, förhoppningarna är större än så och det hade ju varit en smula tragiskt om man, istället för ett glatt besked om att det kommer skapas multifunktionella utrymmen med cykelplats på tågen, hade fått ett strängt svar om att det blir inget med det och dessutom kommer inte heller hopfällbara cyklar att vara tillåtet i framtiden.

Usch, får rysningar bara jag tänker på det.

Inget ont om deras lånecykelprojekt i Uppsala, som SJ flitigt berättar om för att framstå som cykelvänliga, men det är ju självklart en helt annan diskussion och kan verkligen inte, hur gärna de än önskar, ses som nåt man gör istället för att tillåta medhavd cykel på tåg.

Tyvärr klingar resten av svaret negativt. Från ”Processen med att bestämma…” och vidare. Om jag ska ge mig på en tolkning vartåt det i nuläget lutar, för det måste ju åtminstone luta åt något håll vid det här laget, så känns det tyvärr som åt nej-hållet.

Ett framtida beslut och motivering (tidigast 2015) till varför SJ valt att inte bereda plats för cyklar på deras totalrenoverade-största-i-historien-mångmiljardsatsning skulle i värsta fall låta såhär:

SJ har valt att inte tillåta cyklar ombord för att det istället skall skapas plats för vanliga sittplatser, rullstolar, bagage, plats för djur, barnvagnar samtidigt som allting som byggs in ombord skall underlätta hög punktlighet, smidig ombordstigning och god framkomlighet ombord, samt följa standarder inom säkerhet, brandkrav, nödutrymning och arbetsmiljö.

En säkert isåfall, i europeiska mått mätt, alldeles unik motivering till varför man väljer att inte öppna upp för ökade möjligheter till hållbart resande.

Men som tidigare nämnt är (förhoppningsvis) inget beslut ännu taget och det finns fortfarande tid att påverka.

/DS

 

 

 

 

 

SJ vägrar svara på om man kommer få ta med cykeln på deras nyrenoverade tåg

SJ gick för nåt drygt halvårsen ut med att man ska totalrenovera hela deras SJ2000-flotta till en kostnad av 3,5 miljarder. Eftersom det finns direktiv från EU (fr 2007) att tågbolag inom unionen SKA tillåta transport av cykel och att SJ, i och med renoveringen, får en helt ny gyllene chans att leva upp till detta, blev jag såklart intresserad av att få detta bekräftat (jag vet – väldigt optimistiskt tänk).

Så i januari, tidigare i år, kontaktade jag kundtjänst. De skrev att det tyvärr ej heller i framtiden kommer vara möjligt att ta med sig sin cykel på tågresan. Men sen, efter många samtal och mail till SJs huvudkontor för en eventuell motivering, fick jag till slut tag i Jacob Åhgren, project manager för renoveringen, vilket visade sig vara precis rätt person att tala med om saken.

Han sa att det inte alls ännu var beslutat, när jag frågade varför multifunktionella utrymmen för större bagage som till exempel cykel inte kunde komma på fråga.

Vi hade ett bra samtal och Jacob sa att de faktiskt överväger att inreda för cykelutrymmen och att de är väl medvetna om EU-direktiven (ungefär). Hoppet började spritta omkring inne i kroppen på mig som små pilska vårrusiga gråsparvar. Han tyckte också att det till och med var bra att jag ringde och sa vad jag tyckte och lovade väga in detta i beslutsunderlaget. Vet att även en del läsare hörde av sig och framförde sin åsikter. Tack för det!

Nu har det gått ungefär sex månader och det är lätt att tro att jag sen nöjde mig och släppte detta. Men icke. Tio mail, med jämna mellanrum från februari fram tills nu, har jag skickat till Jacob Åhgren, för att höra mig för vartåt det lutar. Har jag fått en enda liten futtig rad tillbaka som svar? Nej, inte ett ord.

Till slut tröttnade jag på detta ständiga ignorerande och hörde av mig till hans kollega Susanne Rymell (SJ division fordon) och bad henne uppmärksamma honom på mina mail så att jag äntligen skulle kunna få ett svar.

Jag mejlade återigen Jacob Åhgren. Fortfarande inget svar – så jag vände mig ännu en gång till Susanne Rymell. Hon skriver då bl.a. att ”Arbetet med de interiöra delarna är i ett mycket tidigt skede och vi kan därför inte i dagsläget uttala oss om omfattning av upprustningen eller tidsplanen.” Hon hänvisar även i fortsättningen till den ickesvarande Jacob.

Jag blir förvånad över att man inte kommit längre då de första tågen ska sättas i trafik redan 2016. Vi pratar ju trots allt, enligt SJs egna ord, om största renoveringen på 150 år!

Jag är inte så naiv att jag inte tror att det inte skulle finnas några anledningar för SJ att i nuläget avstå från att dela eventuell information, om de nu redan har svaret vill säga.

Tills vidare så lever jag mitt cykelliv enligt de, i EU-mått mätt, alldeles unikt mossiga och miljövidriga regler SJ valt att hålla sig till vad gäller cykel, det vill säga: merparten av familjemedlemmarna är vikbara.

Den dagen SJ väljer att bli miljövänliga på riktigt, och öppna upp för cyklande både före- och efter tågresan, då ska jag fira med att köpa en sprillans ny helt och fullt ovikbar cykel.

Men om det nu är så att det fortfarande inte finns ett taget beslut – betyder det att det fortfarande finns tid att påverka. Mina erfarenheter är att relativt få människor kan uträtta stordåd.

Telefonnummer SJs huvudkontor: 010-751 60 00 (Be att få tala med nån med insyn i cykel-på-tåg-frågan, till exempel Jacob Åhgren.

Mail: Jakob.Ahgren@nullsj.se, Susanne.Rymell@nullsj.se (obs! Susanne kommer att hänvisa till Jacob men är å andra sidan den jag hittills fått flest svar av)

Kampen för ett cykelvänligare samhälle lever.

/DS

 

 

 

En fullstor cykel inte ens SJ kan neka

Fortsätter att steg för steg förvandla min fullstora vikbara Montague till en duglig långfärdscykel.

Jag vill ha ett alternativ till min Brompton, så har länge spanat på konventionella touringcyklar, men kommit till insikt om att jag vill banne mig ha möjligheten att ta med min cykel både på tåget och upp på hotellrummet.

Min Montague blir varken smidig eller liten ihopfälld. Om sanningen ska fram kan det antal gånger jag fällt ihop den räknas på ena handen. Heller aldrig när jag haft hopfällningsbehov utan enbart hemma på kammaren.

Köpte den delvis för att ha ett komplement till min Brompton, som är en fantastisk cykel – men inte på vintern. Det är ju faktiskt inget som säger att bara för det blir vinter så upphör hopfällningsbehovet. Därför var ett köp motiverat. Jag ville fortsätta mina beroendeframkallande tidsbesparingsturer från centralstationen i Mjölby till teatern i Vadstena t/r, även under föreställningsperioder kring juletid.

Men den var så klumpig att jag helt enkelt tappade lusten. Tills nu. Jag har nämligen beställt hem en tillhörande väska, och den gör cykeln långt mycket mer hanterbar än tidigare.

Såhär långt är det inget snack. Brompton är överlägsen då den blir till ett sammanhållet litet smidigt paket. Montaguen är mycket större, har lösa delar (framhjul) och står inte av sig självt.

Jämförelsen är såklart orättvis (28″ vs 16″!) – men blandar man in cyklarnas tillhörande väskor, blir kampen mer jämn, även om jag kan tycka att bilden är aningens missvisande till Montaguens fördel.

 

Den är rätt stor men inte så man känner sig obekväm och marginellt tyngre än en treväxlad Brompton. Vill man kan man lossa skruvarna och skjuta in styret så gör man sig kvitt det fula som står ut överst till höger på bagen. Även sadelstolpen kan (lätt med snabbfäste) tas bort för att reducera storleken aningens mer om man vill.

Ringde SJ och hörde mig för vad som verkligen gäller, så att jag (mot alla rimligheters gränser till trots) inte riskerar att bli nekad ta med min cykel iallafall.

Det ska va lugnt. Klarar du bara själv bära ditt bagage riskerar det inte att diskvalificeras som otillåtet gods, säger kundtjänst. I vagn sju (SJ2000) finns tydligen en hel del utrymme som man kan använda sålänge det inte upptas av rullstolar.

En cykelväska är en mindre bra cykelväska om du inte enkelt får med den på cykeln när du cyklar iväg efter tågresan; det är liksom det som är grejen. Den jag köpt till min Montague är mjuk och viks ihop till en kvadrat, tillräckligt liten att stuva ner i övrig packning.

Nu har jag ett fullstort alternativ som SJ bara inte kan säga nej till. Känns rätt okej.

Nu saknas bara: pakethållare, Octagon steerer extender (verkar sjukt bra), och en brookssadel för att cykeln ska bli långfärdsoptimal.

/DS