Något är ruttet i Stockholms kollektivtrafik
Först sockret: Stockholms kollektivtrafik är välutbyggt och nästan alltid i tid (ej pendeltåg). Man kan ta sig nästan vart man vill, när man vill, särskilt om man kombinerar med en hopfällbar cykel. Tunnelbanestationerna är oftast vackra och unika, var och en med varierad tunnelbanekonst och personlighet.
Och saltet: De senaste veckornas debatter om barn, hundar, gamla och alla andra som ”råkar” klämma sig i de aggresiva spärrarna som slår igen utan att ge så mycket som en hint innan skadan är skedd.
SL:s vd Anders Lindström svarar på kritiken och menar att det faktiskt inte är spärrarna det är fel på, utan de förbipasserande. ”De behöver utbildas.” säger han.
Facebook-grupper bildas och en härlig debatt som tas till absurda nivåer inleds. Klämda hundar ber SL om ursäkt, genom brev, då de gått igenom spärrarna utan någon utbildning. Och så det nyss släppta ”Spärrspelet” , som finns på nätet. Det går ut på att hindra resenärer att ta sig förbi spärrarna genom att på ett splattrigt sätt klämma ihjäl dem. Dödar du många och är tillräckligt framgångsrik, kan du bli SL-tjänsteman.
Spärrspelet
I min vildaste fanatsi får jag svårt att föreställa mig att SL får ut någon vinst av att överhuvudtaget ha några spärrar. Bort med dem och lita på folk istället. Det skulle de tjäna på.
Sen, det här med priset på styckbiljetter, som berör mig väldigt illa.
Jag har varit och spelat teaterföreställningar på Skokloster i Uppland några helger i September. Till Bålsta, som är den närmstliggande pendeltågsstationen kostar det, om jag ska betala kontant, 130 spänn enkelbiljett. Det är ca 4 mil. Varje mil kostar alltså 32 kronor och femtio öre om jag betalar kontant eller köper biljett från automaten vid entrèn.
Kan någon förklara logiken i detta?
SL vill inte att man köper styckbiljetter utan ett månadskort för 790:-
Men om man inte har behovet av ett månadskort så tycker SL och Stockholms styrande politiker att det är bättre att man tar bilen – om man nu har någon.
Det har aldrig varit mer aktuellt att skapa så många incitament som det bara går för att folk ska lämna bilen hemma och använda sig av kollektivtrafik och/eller cykel. I Stockholmsregionen finns förutsättningar då vi har en så välutbyggd kollektivtrafik men då väljer man att skrämma bort alla som inte har behov av att äga ett månadskort.
Igår mötte vi upp vänner på Skansen, en tvåbarnsfamilj. De har bil men föredrar att åka kollektivt, speciellt inne i stan. Det är ca 4 km till Skansen. Det är bara det att resan kostar 72 spänn per person t/r om de väljer kollektivtrafiken. Bilen är, sålänge man nu har en, mycket billigare. Trots p-avgifter.
Detta är en sjuk politik.
Innan 2006 kostade det en tjugolapp, vart man än skulle inom regionen.
Idag kostar det nästan dubbelt så mycket att resa en halv kilometer, eller till exempel mellan Hötorget och Sergelstorg.
Omställning pågår, men åt fel håll verkar det.
Nu ska jag spela spärrspelet och döda kollektivresenärer. Du hittar det här.
/DS