De blev kvar igen

De blev kvar igen

Igår kväll var det dags för finalen. Den stora konserten. Alla deltagande nationers kulturutövande ungdomar skulle sammanföras för att dansa och musicera inför fyratusen i publiken.

Som vanligt blev det lite meck med transporten. När jag ännu en gång gjorde anspråk på att cykla var reaktionerna blandade från mina kära kollegor. Sist hade jag ju bara lämnat dem i den stora arenan och bara cyklat iväg ut i friheten.

Det är en gåta, hur lång tid det tar, att ta sig ut till arenan med buss eller bil. Det tar minst en halvtimme varje gång. När jag cyklar, cyklar jag raka vägen på en dryg kvart, men motorfordonen kör i massa kringelikrokar och verkar aldrig att komma fram.

Det går snabbast att cykla!

 

Nu blev det så att jag åkte med dem i bussen på ditvägen, med cykeln i bagaget självfallet, för att sen rulla hem i den ljuma kvällsluften direkt efter konserten. När de andra kom tillbaka hade jag både hunnit att ta mig ett bad och gjort mig iordning inför kvällsutgången, som dessvärre slutade på en riktigt dålig restaurang.

Idag är det kallare och helt mulet här. Sista dagen här, har en jazzkonsert och en dagsutflykt i sitt sköte. Har i skrivande stund just fått i mig crepes med spenat, soltorkade tomater och chevre. Riktigt läcker. Bästa maten hittills här!

Bästa vegkäket hittills.

Har inte sett en enda Brompton. Däremot är fransktillverkade Strida väl representerad. Det är en cykel med en ganska vulgär design om jag får uttrycka mig så. Fransmännen är kända för sitt goda omdöme vad gäller design i vanliga fall men tydligen inte när det kommer till fällcyklar.

Nu ska jag gå in i den väldiga Notre Dame-katedralen innan jag ska möta upp kollegorna inför kvällens jazzkonsert. Denna frankrikeresa börjar att lida mot sitt slut. Imorgon återvänder vi till ett kallt och delvis snötäckt (om rapporterna stämmer) Sverige.

Notre dame i bakgrunden.

/DS

 

Charmiga Rouen

Charmiga Rouen

16:57

Sitter på ett café med en espresso och en ostpanini (3 fromages). Har bränt mig lite på halsen. Lätt hänt efter en hel dag på cykel. Har beslutat mig för att anse att Rouen är en alldeles fantastisk liten stor fransk medeltidsstad. Efter att ha charmerats av den ena smala gränden efter den andra, så väntar en ännu mysigare någon annanstans och …så fortsätter det.

Charmiga kvarter i Rouen!

 

Har besökt platsen för avrättningen av den gamle Jeanne d’Arcan. Stället är markerat med ett kors och en skylt och de har byggt en ganska speciell kyrka i närheten.

Med tanke på att det är frankrikes nationalhelgen – inget jätte märkvärdigt.

Här brändes hon på bål.

Kyrkan intill Jeanne d’Arcs avrättningsplats

 

Till lunch åt jag en sallad. Det har blivit mycket bröd så jag tänkte variera kosten en aning. Lite p.g.a. bristen på vegetariska alternativ; det är sallad eller pizza som gäller. Fransmännen är usla på vegetariskt.

Inte många vegetariska alternativ här!

 

Det finns många inbjudande cafeer och jag har nog aldrig druckit så mycket kaffe. Det är ofta hög kvalité och det kommer bli svårt att börja dricka blasket vi får på jobbet när jag kommer hem.

Gött kaffe!

 

Här finns lånecyklar precis som i Paris. Exakt samma modell. Skönt att ha sin egen med sig med tanke på svårigheterna i Paris sist. Det var ju himla tur att det löste sig med väskan så att Brommen kunde följa med, hade gråtit en skvätt om den blivit kvar hemma – med facit i hand.

Det finns cykelleder utmärkta här. Jag cyklade en bit utanför stan och cykelbanorna verkar faktiskt vara helt okej. Imorgon hoppas jag få mer tid till att röra mig mot stadens utkanter.

 

Katedralen Notre Dame i Rouen (ska inte förväxlas med den i Paris) är en av de största attraktionerna i Rouen. Trodde att den i Paris var den enda som hette så men jag frågade en fransos och han menade att det finns hundratals Notre Dame-katedraler i Frankrike.

Mäktiga Notre Dame

Här finns det cyklande poliser. Hörde för ett tag sen att Stockholmspolisen planerar att använda Segways på prov. Vore det, ärligt talat, inte bättre att prova med cykel? Segwayen är dyr, klumpig, slö och erbjuder inga egenskaper som inte cykeln besitter. Dessutom blir poliserna bara feta om de nu ska päsa runt med Segways i stan. Detta leder till slöa och förslappade konstaplar, samt ökade vårdkostnader.

Cyklande snutar!

 

På tal om fetma: Fransmännen går runt och snaskar fromage, croissant, paninis och crepes mest hela tiden. Inte undra på det, det finns ju små bagerier, ostbutiker och konditorier i vart och vartannat hörn. Ändå är de flesta ganska spinkiga. Vad är hemligheten?

 

De här ”skåpbilscyklarna” är inte alls ovanliga här. Kanske vore nåt för Stockholm?

Skåpcyklar?

 

Det verkar ju vara en lukrativ verksamhet. Lådcykelbuden blir ju bara fler och fler hemmavid.

 

Nu ska jag börja dra mig mot hotellet för möta upp mina kollegor inför kvällens föreställning.

 

/DS