Beroende av räls, cykel och smartmobil

Har köpt en beg. kamera. En Nikon J1.

Min enda kamera har under många år varit en skitdålig plastig Samsung.

Har också haft en i min iphone såklart men blev trött på att alltid bara få “ganska okej bilder” med min 4S.

Så för att ibland få till “rätt bra bilder”, har jag nu köpt en minisystemkamera med utbytbara objektiv.

Ska vara smidig att ha med på cykelturer men även besitta viss uppgraderingspotential, har jag tänkt.

Säljaren bodde nån kvarts promenad från Fruängens centrum.

Enkelheten i att kliva av tunnelbanan, fälla ut Brompton, slå in adressen i googlemaps, aktivera cykelläge, sätta mobben i sitt ställ, cykla iväg och efter bara några minuter befinna sig utanför rätt port – ger mig lite…”halvfräs”.

Taget med min nya Nikon

Måhända tillhör jag en ytterst liten nordeuropeisk minoritet som går igång på detta; men kombinationen cykel, räls och smartmobil är så himla fantastisk att jag bara vill använda mig av det igen och igen och igen.

Nästan så att jag söker upp människor som säljer saker jag inte behöver och bor på okända adresser, bara för att uppleva njutningen att ta mig dit.

Sen när jag är framme säger jag “äh du…jag ska nog inte ha nåt” och vänder.

Men som sagt…nästan.

Ska försöka få till en bromptonhelg i Köpenhamn innan sommarn.

Aldrig fel. Om man ringer med 3, vilket jag gör, gäller samma datatrafikstaxa som i Sverige.

Så det är bara att välja attraktioner, knappa in i telefonen, glida fram på cykelbanor i världsklass och hinna massor på knappt ingen tid alls.

Frihet kallas det, eller kanske – freelexibility.

/DS

 

Inte kört – SJ inte klara med cykelbeslut

Har just kollat sprintfinal i OS och sett en Emil Jönsson kapitulera tidigt i loppet och liksom bara gett upp.

Väldigt märkligt.

Sen händer något ännu sjukare. Tre skidåkare drattar på ändan och Jönsson, som ligger låångt efter och är helt uträknad, ser plötsligt möjligheten och fixar bronspengen.

Och lite så är läget i frågan om man kommer ha möjlighet att ta med sin cykel- eller inte, på SJs snabbtåg efter miljardrenoveringen.

Man trodde att loppet var kört.

Men det är det inte alls – hoppet lever!

Inget beslut är taget. Sjs Kundtjänst hade fel, de har ingen koll.

Har tidigare idag haft ett intressant samtal med Jacob Åhgren, project manager på SJ (fick äntligen tag på rätt person).

Enligt honom så diskuterar de möjligheten att bereda plats för cyklar på sina framtida nyrenoverade tåg – inget beslut är taget.

Cykelfrågan finns alltså med i diskussionerna.

“Men hur ska folk bära sig åt för att påverka och lämna synpunkter?” frågar jag, som istället berett mig på att hårdsåga ett redan taget cykel på tåg-förbud.

“På det sättet du gör just nu” svarar Jacob Åhgren.

Och det finns ingen hejd på mig när jag radar upp alla feta och slagkraftiga argument om att kunna ta med cykeln ombord borde vara en självklarhet i Sverige, precis som i övriga EU.

Jag berättar om hur sinnessjukt stor nytta jag haft av att kombinera tågresan med min vikcykel och vunnit massa miljöpoäng, tid, pengar, lycka och frihet genom möjligheten att cykla både före och/eller efter tågresan.

Jag upplyser om att det är väldigt sorgligt när man blir bemött med urusla cykelfientliga argument, i denna fråga, från till exempel SL (och SJ) som menar att cykelförbudet i tunnelbanan delvis beror på att:

det är farligt att ta cykeln i rulltrappor” (hiss? trappor då?) och att “nån kan ju få ett styre i magen och skada sig” (spännremmar! ställ!=svårt?).

Jag hänvisar till mitt blogginlägg om att Krösatågen i jönköpings län, som tillåtit cyklar på sina tåg i över fem år, inte haft ett enda klagomål eller skaderapport med någon endaste cykel inblandad.

Jag säger att jag, om det nu ändå (gud förbjude) blir ett cykel-NEJ från SJ, inte vill höra några tomma argument som fallit som käglor om diskussionspanelen bara ställt sig frågan:

“Hur löser dom det bortom sundet?”

Och bemödat sig göra ett par ynka googlingar för att få svaret.

Men det är härligt att ett litet hopp har väckts om att Sverige ska lyfta sig över cykel-U-lands-nivå och börja spela i en åtminstone något högre division.

Möjligheten att kunna kombinera cykelresan med andra färdmedel ger en ganska tydlig fingervisning om ett lands cykel-BNP eller vad man nu ska kalla det.

Det är hög tid börja dra sitt strå till stacken om man tycker det här är viktigt.

Att börja påverka SJ i detta, komma med synpunkter och argument, att våga vara lite jobbig, ta chansen innnan det är för sent och beslutet taget.

Jag var “jobbig” (men snäll) med mitt ständiga mejlande och ringande till stockholms landsting och SLs huvudkontor – i mitt fajtande om att få dem att inse att det är både ologiskt och onödigt att kräva väska för hopfällbara cyklar – förra året.

Och det gick!

Man kan påverka. SL tog till slut bort väsktvånget.

Så…

…upp till kamp!

FÖR ETT MER HÅLLBART OCH CYKELVÄNLIGT SAMHÄLLE AMEN.

/DS

Läs också: Cykel på tåg – möjligheter och svårigheter

 

 

Dags att blanda in oppositionen i vikcykelpolitiken

Kan det vara så, att medvetet eller omedvetet, så har fp tagit politiska cykelpoäng och fått fina rubriker i media – utan att förändra nåt överhuvudtaget angående vikcykel+tunnelbana-frågan.

Så får det inte gå till. Då blir man ju bara så besviken. Varför ska man då lita till landstinget nästa gång de beslutar nåt? Förtroendet skulle, i varje fall från mitt håll, rämna.

Roligare utan skydd ju.

Men det verkar inte bättre. Pratade just med Jesper Svensson (fp) landstinget. Han fick fram Landstingets Budget och citerade avsnittet gällande förändringar kring vikcyklar i tunnelbanan:

“Hopfällbara cyklar ska få medföras i kollektivtrafiken och i övrigt ska möjligheterna att kombinera kollektivtrafiken med cykel fortsätta att förbättras.” Budget 2013 (s 112 Ett hållbart resande)

Han menade att det hela var tolkningsbart, det här med skydd eller inte. Jag var inte långsam att påpeka att i media, var det minsann inte en fråga om tolkning. Där är det glasklart att det är just skyddet man slipper. Åtminstone glasklart om man läser hela artikeln.

Hur har man i Landstinget, om det nu skulle va öppet för tolkning, resonerat när beslutet togs?

Ja! vi beslutar att tillåta nåt som redan är tillåtet, så att vi får fördelaktiga tidningsrubriker? För ingen har väl koll på att det som nu ska tillåtas redan varit tillåtet i många, många år?

Isåfall är det hela rätt smutsigt…

Men nu var det ju som så att det, i Svt och DN, ändå tydligt framgick att själva saken just handlade om att kunna skippa väskan i tunnelbanan från 1/1 2013. Nån politiker måste ju ändå vetat vad det egentligen var man beslutade eftersom tidningarna fick det förklarat för sig, menar jag.

Ska snart pausa från den här typen av cykelpolitiskt bloggande, men det har nästan blivit som en besatthet att reda ut detta. Är ju skumt ju.

Det har blivit dags att blanda in oppositionen, tror jag. Kanske är mp intresserade.

/DS

 

Svar från SL angående förbud mot medhavd cykel

 
 
Skrev ett mejl till SL 12/12 2012. Ville speciellt gärna få reda på varför man anser “…cyklar vara en fara för säkerheten”, på tunnelbanan.
Hur har man resonerat och vad grundar man detta på?
 
 
För några dar sen (nästan en- och en halv månad senare) fick jag svar.

Eller svar förresten. De flesta, av mina funderingar, undviker SL att svara på:

  • Frågan är varför SL menar att cyklar är en olycksrisk i rulltrappor i anslutning till tunnelbana- men inte i anslutning till pendeltåg (där cykel är tillåtet) “…framförallt p.g.a. risken för olyckor i rulltrappor etc.” Är det säkrare att ta med cykeln i pendeltågsrulltrappor? Inkonsekvens?
  • Igen. Har man nån olycksstatistik – från länder där cykel på tunnelbana är tillåtet – och att folk skadat sig p.g.a. medhavd cykel i rulltrappor?
  • Om det visat sig vara lite intresse för att ta med sin cykel, under provperioder, varför är det då ett problem att reserva plats de få gånger nån vill ta med sin cykel?

Mest nyfiken är jag på att få veta hur en cykel kan vara farligare i en “tunnelbanerulltrappa”, än en i en “pendeltågsrulltrappa”. Rulltrapporna skiljer sig märkvärt INTE åt.

Mycket intressant, hoppas jag får ett snabbare svar denna gång.

Jag har en misstanke om att det handlar om brist på kreativitet, lathet samt ren- och skär OVILJA till att tänka modernt och bryta gamla invanda mönster.

Fortsättning följer…

/DS