Inga problem utan bil

Hittills har det inte varit något som helst problem att ha barn men ingen bil. Bella gillar mest att åka tåg vilket har gått över förväntan denna sommar. Det har varit det överlägset smidigaste sättet att resa längre sträckor. En gång, när vi bl.a. hämtade lådcykeln, så lånade vi föräldrarnas Audi. Det gick sådär. Vi fick stanna till några gånger och trösta en ledsen Bella som tröttnat på bilbarnstolen. Så alltså, om det går, så åker vi helst tåg. Åtminstone så länge SJ sköter sig och att vi har tur i deras helt ologiska biljettpris-lotteri, som ger spontanresenären minsta möjliga odds att inte bli ruinerad eller biljettlös.

Sommarens största frestelse att åka bil var för att ta sig långt ut på den småländska glesbygden, till en 3-dagars fest,  med både tält, sovsäck, liggunderlag och en hel del annat. Tre mil till närmsta tågstation och en massa packning helt enkelt. Annars är det ju inget problem att avnjuta tre mil på min Brompton, men med all tung packning var jag lite skeptisk. Med facit i hand så gick det ju bara inte bra, det gick ju till och med ohyfsat bra och gav mersmak dessutom.

Till och med kavajen fick jag med mig i gott bevar, och det ska definitivt bli en längre semester med tåg kombinerat med cykel inom en snar framtid.

I övrigt har det varit några turer till tippen med Bakfietsen som skulle ha krävt bil. Vi har återvunnit en hel del gammalt skräp från vårat numer rymliga förråd. Det är verkligen en befrielse att bli av med massa skräp och grejor man ändå inte använder. Dags för en nystart i konsumtionstänk. Aldrig mer köp-släng-glömprodukter.

Sen vi fick lådcykeln har det ju också känts gudabenådat att slippa att gå med Bella, så fort man vill röra på sig lite. Att kunna cykla ut i Hagaparken och till olika ställen känns både mer praktiskt och roligare.

Nu är semesterlivet över och jag börjar jobba nästa vecka. Utmaningen att klara sig utan bil kommmer bli lite större. Men om det skulle knipa kan vi ju alltid gå med i en bilpool, vilket känns avlägset i nuläget. I alla fall så länge vi har tur i SJ:s biljettlotteri.

Om david

Kulturarbetare, smålänning, Stockholmsboende, pappa, cykelentusiast, hållbar livstilssökare, lådcykelåkande, bromptoncyklande, "till-varje-pris-slippa-bil" - kille, stockholmsälskande, tåg+fällcykelluffare, "hållbart resande"-engagerad, "second-hand" - diggande, "nästan vegetarian" - människa, "ha-inte-mer-än-du-behöver" - filosoferande, skådespelande, sjungande, "försöker-få-ett-odlingsintresse" - kille, "portabla-prylar" - nörd och livsstilsbloggare. Ungefär så.
Det här inlägget postades i Annat. Bokmärk permalänken.