Om varför det är värt risken att parkera lådcykeln vid centralen och om hur lätt det skulle va att bereda cykelplats på intercity-tåg

Har just förankrat lådcykeln vid T-centralen. Många tycker ”galet att ställa cykeln där över helgen”, men den är låst med både fetkätting, extra bygellås och cykelns eget. Även om det såklart går att sno den ändå, får tjuven jobba en hel del på en plats där det rör sig ganska mycket människor under dygnets flesta timmar. Och när behöver man en lådcykel om inte när man ska till tågstationen med barn och packning och det ena med det tredje.

Tillräckligt säkert förtöjd?

Så här ”ohämmat” har den använts under de fem år vi varit lådcykelägare, och det har funkat utmärkt hittills. Den är byggd för att användas. 1500:- självrisk (hemförsäkringen) om den skulle bli stulen. Med andra ord ett uppvägt risktagande.

Nu sitter jag och min dotter på ett Intercity på väg till småland. Jag ska spela teater i Vadstena medan Bella är hos sin farmor och farfar.

Till höger om mig ser jag ett skapligt stort utrymme. Kan inte låta bli att tänka på hur provocerande enkelt man skulle kunna få till två eller tre cykelplatser om man bara slaktade två ynka säten.

Två eller tre cykelplatser hur enkelt som helst

Det var allt jag hade i skallen just nu.

/DS

 

 

Nattcykling och första gången på SJ-tåg med fullstor cykel

19:00 Sala

Efter tre mils underbar nattcykling natten till idag, kapitulerade jag och satte upp mitt tält…nånstans.

Väljer man Google maps (cykelläget), som ciceron, kan man råka ut för en del udda vägval. För det mesta väljer den asfalterade landsortsvägar, precis såna man vill ha, men fick också cykla några prövningars kilometrar på en superenslig skogsväg. Efter åtta rådjur, fyrtio kaniner, en älg och en snok senare var jag ute i ”civilisationen” igen – och man vet att man lever varje sekund för man vill inte gärna krocka med nån best.

Känner man likgiltighet i vardagen så försvinner den sannolikt om man tar sin cykel ut i natten och bara drar. Det är så annorlunda och väldigt meditativt.

Vid blå pricken lär jag visst ha tillbringat natten

Min tältplats, ingen sjöutsikt men okej ändå, strax innan 03:00 var det läggdags

Vaknade vid niotiden, käkade en tomat, packade ihop och tog sikte på Sala. Min färd gick genom öppna slättlandskap och största delen gick fint utan större kraftansträngning. Efter att ha sträckcyklat den fem mil långa trapatsen, rätt fort, var jag rätt trött när jag kom fram. Kanske var det nattcyklingen som satt sina spår. Jag käkade en halvbra buffé och drack en Mariestad på en asiatisk restaurang i Salas centrum. Men en halvbra asiatbuffé och en Mariestad (vanligtvis rätt medioker öl) räcker för att nästan bli salig efter att ha cyklat fem mil på med endast en tomat som bränsle.

Kände att jag inte ville cykla mer denna dag så jag bokade tågbiljett till Rättvik. Kl 19:00 fanns en avgång för 140:- som jag slog till på.

Kollade runt i den lilla halvpittoreska staden, handlade lite och drack en latte, sen var jag så himla trött att jag somnade i den fina stadsparken på mitt liggunderlag under en ek som skyddade för en tillfällig skur, tills det var dags för avgång.

Nu sitter jag på Sala tågstation och ska snart, för att vara i Sverige, uppleva nåt alldeles speciellt. Jag ska nämligen ta med en fullstor cykel på ett SJ-tåg. Stort ögonblick och som jag längtat.

På ca 10 min har jag fått ihop mina grejor. Tält, liggunderlag…har jag strategiskt placerat ut i den ovadderade cykelväskan för att göra nytta som skydd.

Vid 21:00 lär jag vara framme i Rättvik och då också Siljan. Sen hoppas jag först hitta en sovplats och sen några storslagna cykelupplevelser.

/DS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äntligen svar från SJ – ”Man kommer även i fortsättningen få ta med sin hopfällbara…”

Då har jag äntligen fått respons. Efter mitt regelbundna mejlande, sen februari i år, för att få svar på vartåt det lutar rörande framtida möjligheter att få ta med sin cykel på SJs nyrenoverade tåg, fick mitt inlägg i tisdags önskad effekt och Jakob Åhgren svarade – äntligen.

När viss information tar fart på sociala medier, kan det om man har tur, höras ända till beslutsfattarna i de öfvre skikten.

Vet att en del andra som nyligen mejlat Jakob har fått samma svar. Så här lyder det.

Hej David,

Tack för ditt engagemang i frågan! Först vill jag klarlägga att man redan idag får ta med hopfällbara cyklar på alla SJs tåg. Denna möjlighet kommer även att finnas i framtiden.Utöver detta pågår tex ett projekt med låne-cykel i Uppsala.Beträffande frågan om upprustningen av våra SJ 2000 snabbtåg och huruvida det i framtiden kommer att vara möjligt att medta en vanlig cykel ombord på dessa tåg eller inte, så är detta ännu inte helt bestämt.

Processen med att bestämma hur utrymmet ombord skall disponeras och vilka förmågor som byggs in i ett snabbtåg är ett komplext arbete som innebär en avvägning mellan en stor mängd krav och faktorer. Som exempel kan nämnas att det skall skapas plats för vanliga sittplatser, rullstolar, bagage, plats för djur, barnvagnar et cetera, samtidigt som allting som byggs in ombord skall underlätta hög punktlighet, smidig ombordstigning och god framkomlighet ombord, samt följa standarder inom säkerhet, brandkrav, nödutrymning, arbetsmiljö etc.

Hur de upprustade SJ2000 tågen kommer att utformas kommer att presenteras allra tidigast under 2015, inte innan dess.

Med vänliga hälsningar

Jakob

Jakob Åhgren

Produkt & Konceptansvarig SJ Snabbtåg”

Och det är ju oerhört trevligt att man även i fortsättningen kommer att få ta med sin Brompton. Men SJ, förhoppningarna är större än så och det hade ju varit en smula tragiskt om man, istället för ett glatt besked om att det kommer skapas multifunktionella utrymmen med cykelplats på tågen, hade fått ett strängt svar om att det blir inget med det och dessutom kommer inte heller hopfällbara cyklar att vara tillåtet i framtiden.

Usch, får rysningar bara jag tänker på det.

Inget ont om deras lånecykelprojekt i Uppsala, som SJ flitigt berättar om för att framstå som cykelvänliga, men det är ju självklart en helt annan diskussion och kan verkligen inte, hur gärna de än önskar, ses som nåt man gör istället för att tillåta medhavd cykel på tåg.

Tyvärr klingar resten av svaret negativt. Från ”Processen med att bestämma…” och vidare. Om jag ska ge mig på en tolkning vartåt det i nuläget lutar, för det måste ju åtminstone luta åt något håll vid det här laget, så känns det tyvärr som åt nej-hållet.

Ett framtida beslut och motivering (tidigast 2015) till varför SJ valt att inte bereda plats för cyklar på deras totalrenoverade-största-i-historien-mångmiljardsatsning skulle i värsta fall låta såhär:

SJ har valt att inte tillåta cyklar ombord för att det istället skall skapas plats för vanliga sittplatser, rullstolar, bagage, plats för djur, barnvagnar samtidigt som allting som byggs in ombord skall underlätta hög punktlighet, smidig ombordstigning och god framkomlighet ombord, samt följa standarder inom säkerhet, brandkrav, nödutrymning och arbetsmiljö.

En säkert isåfall, i europeiska mått mätt, alldeles unik motivering till varför man väljer att inte öppna upp för ökade möjligheter till hållbart resande.

Men som tidigare nämnt är (förhoppningsvis) inget beslut ännu taget och det finns fortfarande tid att påverka.

/DS

 

 

 

 

 

Cykel som passar i liten låda och är gjord av trä och gamla pantburkar

Kolla in denna!

”Boske” har en träram av böjt laminerat trä, och mekaniska delar, som till exempel framgafflen, är tillverkat av gamla aluminiumburkar.

Designern heter Dan Gestoso och kommer från Valencia. Tanken med konceptet är att göra cykelbranschen mer hållbar.

Men det är inte allt. Det finns även en portabilitetsambition med projektet.

Ramen får nämligen plats i en liten låda och cykeln ska enkelt kunna sättas ihop med en insexnyckel.

Enligt designern lär cykeln bli lika stark som en vanlig aluminiumram, trämaterialet till trots, även om det finns obesvarade frågor rörande livslängd på cykelns olika delar.

Gestoso menar att cykeln är konstruerad med tanke på att den ska vara lätt att reparera och de olika delarna lär vara enkla att byta ut.

Designern säger att en prototyp är på gång och att det jobbas på att öka cykelns livslängd.

Man får lite ikeavibbar, men cykeln är helt klart snygg och återvinning ligger ju i tiden.

Mer här.

/DS

 

 

 

Cars have done more damage to our cities than wars

Mitt barn indoktrineras till hållbar livsstil, i kontrast till förskolans alla leksaksbilar, samtidigt som jag förkovrar mig i stärkande litteratur

”In the 20th century, cars have done more damage to our cities than wars, terrible as they have been” J.H. Crawford

I boken Carfree cities som jag läser (medan Bella färglägger lådcyklar) bär, enligt författaren, bilstaden skulden till allt från att man inte känner grannen till starkt människofientliga stadsmiljöer.

Han menar att det är dags att återerövra stadsutrymmet till förmån för mänsklig aktivitet och slå tillbaka bildominansen (återkommer om boken).

Och vem kan förneka att storstadsmänniskan är i desperat behov efter barnvänliga platser med ren luft där man kan spendera tid utan att någon vill tjäna pengar på en.

Budskapet i dagens rapport från FNs klimatpanel IPCC är inte direkt att vi kan ta det lugnt med att reformera bilnormen i storstadsmiljöer (och så klart överhuvudtaget).

Stockholm stads blygsamma ambitioner om att 15% ska cykelpendla 2030, duger till exempel inte.

Cykeln, i alla dess skepnader (lådcykel, elcykel, vikcykel, cykel…) är ett oerhört kraftfullt verktyg i transportomställningen och kan reducera bilbehovet för alla.

Politiker måste i mycket högre grad förstå det.

Särskilt när vi vet att hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än fem kilometer.

Och det är ju uppenbart att en lådcykel både skulle vara miljövänligt och ekonomiskt oumbärlig även för den lokalt storhandlande landsortsbon.

Precis som vikcykeln, eller varför inte elvikcykeln, i kombination med kollektivt färdmedel (sålänge våra tåg fortsätter med sitt cykelförakt vill säga).

Lägg därtill, att med ny innovation, blir cykeln ett ännu kraftfullare vapen mot taskiga transportvanor, och med stor potential att frälsa många fler bilberoende stackare.

Både i stad och land.

Vid oljeepokens slut (ju förr dess bättre) kommer folk, om de nu vill ta sig nånstans överhuvdtaget, tvingas till alternativa färdsätt.

Amen.

/DS

 

Inte kört – SJ inte klara med cykelbeslut

Har just kollat sprintfinal i OS och sett en Emil Jönsson kapitulera tidigt i loppet och liksom bara gett upp.

Väldigt märkligt.

Sen händer något ännu sjukare. Tre skidåkare drattar på ändan och Jönsson, som ligger låångt efter och är helt uträknad, ser plötsligt möjligheten och fixar bronspengen.

Och lite så är läget i frågan om man kommer ha möjlighet att ta med sin cykel- eller inte, på SJs snabbtåg efter miljardrenoveringen.

Man trodde att loppet var kört.

Men det är det inte alls – hoppet lever!

Inget beslut är taget. Sjs Kundtjänst hade fel, de har ingen koll.

Har tidigare idag haft ett intressant samtal med Jacob Åhgren, project manager på SJ (fick äntligen tag på rätt person).

Enligt honom så diskuterar de möjligheten att bereda plats för cyklar på sina framtida nyrenoverade tåg – inget beslut är taget.

Cykelfrågan finns alltså med i diskussionerna.

”Men hur ska folk bära sig åt för att påverka och lämna synpunkter?” frågar jag, som istället berett mig på att hårdsåga ett redan taget cykel på tåg-förbud.

”På det sättet du gör just nu” svarar Jacob Åhgren.

Och det finns ingen hejd på mig när jag radar upp alla feta och slagkraftiga argument om att kunna ta med cykeln ombord borde vara en självklarhet i Sverige, precis som i övriga EU.

Jag berättar om hur sinnessjukt stor nytta jag haft av att kombinera tågresan med min vikcykel och vunnit massa miljöpoäng, tid, pengar, lycka och frihet genom möjligheten att cykla både före och/eller efter tågresan.

Jag upplyser om att det är väldigt sorgligt när man blir bemött med urusla cykelfientliga argument, i denna fråga, från till exempel SL (och SJ) som menar att cykelförbudet i tunnelbanan delvis beror på att:

det är farligt att ta cykeln i rulltrappor” (hiss? trappor då?) och att ”nån kan ju få ett styre i magen och skada sig” (spännremmar! ställ!=svårt?).

Jag hänvisar till mitt blogginlägg om att Krösatågen i jönköpings län, som tillåtit cyklar på sina tåg i över fem år, inte haft ett enda klagomål eller skaderapport med någon endaste cykel inblandad.

Jag säger att jag, om det nu ändå (gud förbjude) blir ett cykel-NEJ från SJ, inte vill höra några tomma argument som fallit som käglor om diskussionspanelen bara ställt sig frågan:

”Hur löser dom det bortom sundet?”

Och bemödat sig göra ett par ynka googlingar för att få svaret.

Men det är härligt att ett litet hopp har väckts om att Sverige ska lyfta sig över cykel-U-lands-nivå och börja spela i en åtminstone något högre division.

Möjligheten att kunna kombinera cykelresan med andra färdmedel ger en ganska tydlig fingervisning om ett lands cykel-BNP eller vad man nu ska kalla det.

Det är hög tid börja dra sitt strå till stacken om man tycker det här är viktigt.

Att börja påverka SJ i detta, komma med synpunkter och argument, att våga vara lite jobbig, ta chansen innnan det är för sent och beslutet taget.

Jag var ”jobbig” (men snäll) med mitt ständiga mejlande och ringande till stockholms landsting och SLs huvudkontor – i mitt fajtande om att få dem att inse att det är både ologiskt och onödigt att kräva väska för hopfällbara cyklar – förra året.

Och det gick!

Man kan påverka. SL tog till slut bort väsktvånget.

Så…

…upp till kamp!

FÖR ETT MER HÅLLBART OCH CYKELVÄNLIGT SAMHÄLLE AMEN.

/DS

Läs också: Cykel på tåg – möjligheter och svårigheter

 

 

En liten kamp mot stora starka SJ – för att få en förklaring

Har börjat jaga nån som kan förklara varför medhavda cyklar på SJ-tåg, trots största renoveringen på 150 år, kommer att förbli en omöjlighet.

Kundtjänst hänvisade mig att ringa till SJs huvudkontor 010-7516000 för en mer djupgående förklaring än bara: ”Nej, det kommer inte vara möjligt”

På huvudkontoret hänvisades jag att prata med Susanne Rymell som skulle ha koll på min fråga. Hon var inte tillgänglig men ringde upp senare igår eftermiddag.

”Stämmer det att det fortfarande inte kommer att vara möjligt att ta med sig sin cykel, även efter totalrenoveringen av era snabbtåg” frågar jag.

”Kan inte svara på det, men ska be nån som vet höra av sig till dig.” svarar Susanne Rymell.

Ingen har hört av sig än men hoppas på det innan helgen!

Fortsättning följer…

 

SJs miljardsatsningar omfattar inte möjligheten att ta med sin cykel

SJ ska totalrenovera sina tåg för flera miljarder och kallar det för den största satsningen på 150 år, men några multifunktionsutrymmen för bl.a. cyklar – vill man inte ha.

Nej till det här, hälsar SJ

Efter tre mail till SJs kundtjänst fick jag till slut svar:

Hej Är nyfiken på om SJs nypresenterade satsningar rörande omfattande renoveringar av SJ2000-tågen, öppnar upp för möjligheten att kunna ta med sin cykel på tågen. Kan du inte svara på detta, hänvisa mig gärna till nån som kan. Mvh David Sennerstrand

Svar

Tack för att du har kontaktat oss.

Tyvärr finns inga planer på det med i den nya renoveringsplanen. Du kan idag ta med din cykel ombord om den är nedmonterad och transporteras i en cykelväska.

Med vänliga hälsningarSJ ABJesper Axelsson


Vad kan man då göra som cyklist om man har lite svårt att förstå själva problemet i att skapa mångsidiga och smarta utrymmen med plats för både cyklar och annat skrymmande bagage?


Om man har svårt att förstå varför man väljer att inte vässa fördelarna med att resa med tåg gentemot bil/flyg, ytterligare.

 

För många skulle det vara oerhört praktiskt att ha möjligheten att kunna cykla både före- och efter tågresan. Ett modernt sätt att resa som ligger helt i tiden.


Det som de flesta övriga EU-invånare (plus Norge) ser som en självklarhet verkar, enligt SJ, vara totalt ogenomförbart i Sverige. Ska det vara så svårt?


SJ vägrar lyssna till direktiv och visioner från europaparlamentet om att skapa ett system för hållbart resande där det ska vara helt givet (och t.o.m. uppmuntras) att kunna ta med sig sin cykel på tåget.


Vad kan man då, som liten människa mot stora starka SJ, göra om man inte är helt nöjd med detta?


Ja man kan ju till exempel lyfta luren och ringa SJs huvudkontor 010-7516000 och fråga hur de har tänkt.

 

Det ska jag.

 

/DS